Syftet med detta projekt har varit att få insyn i lämpliga arbetssätt och metoder för att designa mönster i allmänhet och mattor i synnerhet. Att få kontakt med befintliga mattproducenter och designers och se hur de går tillväga. Även insikt i processen om hur man överför mönsterdesign till en produkt. Mitt mål var att ta fram en välfungerande matta för privat bruk inomhus. Detta med tilltalande färgkomposition.   Utifrån flera studiebesök, enkät, intervjuer, djupstudie, hela min designprocess och ett mycket givande samarbete med mattföretaget Kateha, så har projektet utmynnat i en handtuftad matta – ”Glänta”. Glänta är en handtuftad matta i förnyelsebar ull. Material och teknik är valda för att mattan skall ha potential till en längre livslängd. I valet av mönster och färger har jag tagit inspiration från naturen. Naturen är någonting som brukar vara långsiktigt gångbart. Vilket bordar för en längre estetisk varaktighet på produkten.

Syftet med det här projektet är att komma fram till en ny lösning som ska underlätta för användare att få en bättre överblick av sitt klädbestånd samt att få användaren att ifrågasätta sitt klädbestånd. Få att nå resultatet har jag gjort användartester inom min målgrupp, intervjuat formgivare i branschen och arbetar med undersökande formarbete. Resultatet blev en flexibel herrbetjänt med ett feminimt formspråk som passar lika bra i det lilla hemmet som i den stora villan och kan följa användaren under en lång tid.

No description available.

I Sverige blir befolkningen allt äldre och allt fler väljer att bo kvar i sina hem. Med åldern kan olika sjukdomstillstånd tillstöta som kan göra att balanssvårigheter uppstår eller att skelettet urkalkas. Med dessa kombinationer kan det leda till att fallskador uppstår. Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer som kan ge upphov till fallskador bland äldre i deras hemmiljö och närmaste omgivning. Den teoretiker som bäst stämde in med vårt syfte var Florence Nightingale. Hon menade att miljön kan påverka människans hälsa i positiv riktning. Studien är gjord som en kvalitativ litteraturstudie och datainsamlingen är grundad på Polit, Beck och Hungler's litteratursökningsmodell. Innehållsanalysen byggde på Graneheim och Lundman's analysmodell. Resultatet visade att fallriskerna i hemmiljön var varierande och bildade tre huvudkategorier som var: Individrelaterade faktorer som medför nedsatt fysisk förmåga, speciellt riskfyllda aktiviteter och inredningsfaktorer som försvårar framkomligheten i hemmet. Hemmet är den enskilde individens största trygghet och det är med öppet sinne, anpassning av detta får ske.

Examensarbetet utfördes inom de två utbildningarna Ljusdesign och Produktutveckling med möbeldesign, där ett gemensamt intresse fanns för armaturdesign. Efterforskningar visade att inga utredningar eller studier tidigare hade utförts om varför människor egentligen har belysning i sina fönster. Kanske är fönsterbelysning överflödigt och förbrukar onödigt med energi? Livliga diskussioner med studiekamrater och bekanta resulterade i flera hypoteser om fönsterbelysningens förekomst. Syftet med arbetet var att ta reda på varför människor placerar belysning i sina fönster eftersom det inte fanns någon dokumenterad teori om det. Kan luckan i litteraturen fyllas blir det också lättare att utforma fönsterarmaturer som uppfyller de krav och önskemål som ställs. Den frågeställning arbetet styrdes av var Vilka är de egentliga skäl till att människor väljer att ha belysning placerad i fönstret? och Hur ser en fönsterarmatur som uppfyller kartlagda behov i form av funktion och utseende ut? Arbetet skulle därför resultera i att fastställa varför människor har armaturer i fönster och utifrån resultatet ta fram ett produktförslag på en fönsterarmatur efter de behov som visar sig finnas. Relevant teori söktes kring elektricitetens intåg i Sverige, olika typer av armaturer och belysningsprinciper samt hur en designprocess för ett produktutvecklingsprojekt kan utföras. Utifrån en förstudie formulerades sjutton hypoteser om skälen till fönsterbelysning. Hypoteserna var grunden till en enkätundersökning som genomfördes bland etthundra informanter i Jönköping. Enkätundersökningen syftade även att kartlägga funktions- och utseendemässiga krav och önskemål på ett produktförslag. Det visade sig att de främsta skälen till varför människor placerar belysning i sina fönster var för att det är mysigt, sett både ut- och inifrån hemmet, det lättar upp intrycket av en mörk fönsterruta, ser trevligt ut för grannarna, förebygger inbrott och förtydligar rummets form. De krav som visade sig vara de viktigaste för fönsterarmaturen är att den ska vara mysig, stående, stabil, både vara trendig och tidlös samt kunna styras även när ingen är hemma i bostaden. Fönsterbelysning visade sig inte vara en onödig energislukare i hemmet utan uppskattas för sin förmåga att skapa en trivsam och mysig stämning, både för människor som befinner sig i hemmet och för betraktare på utsidan. Utifrån de kartlagda kraven utvecklades i skisser och visualiseringar ett produktförslag för en fönsterbelysning, som uppfyllde de önskvärda egenskaperna. / The final project work was performed within the two courses Lighting Design and Product Development with Furniture Design, where a common interest existed for the design of luminaire fixtures. Research showed that no previous investigations or studies had been conducted to find out why people have lights in their windows. Maybe window lighting is redundant and consume unnecessary amount of energy? Lively discussions with classmates and acquaintances resulted in several hypotheses about the presence of window lighting. Because of the lack of knowledge about why people have window lighting, the purpose of the work was to determin why. If the lack of knowledge can be filled it will be easier to design luminaire fixtures suited for the needs. The work was guided by the main research questions Which are the real reasons people have lighting placed in the window? and What shall a window lighting look like to satisfy identified needs in terms of function and appearance? The work would result in determining why people have window lighting and from the result develop a product suggestion for a luminaire fixture that meets the needs. Relevant theory was studied about the advent of electricity in Sweden, different types of luminaire fixtures, lighting principles and how a design process for a product development can be carried out. A pre-study summoned and phrased seventeen hypotheses for the reasons for window lighting. The hypotheses were the basis for a survey conducted among one hundred informants in Jönköping. The survey also aimed to identify requirements on function and appearance for a product suggestion. The conclusion is that people use window lighting because it is considered cozy viewed from both outside and inside the home, the impression of lighten a dark window, it looks nice for the neighbors, it prevents burglary and it defines the shape of the room. The most desirable requirements for a window light to meet is coziness, a standing fixture, stability, to be simultaneously trendy and timeless, and that it can be controlled even when no one is at home. Window lighting did not prove to be an unnecessary energy consumer in the home but it´s appreciated for its ability to create a nice and cozy atmosphere, for both people who are in the home and for the viewer on the outside of the home. Based on the requirements that emerged a suggestion for a window luminarie fixture which fulfilled the required properties was made and presented in sketches and digital drawings.

No description available.

Bakgrund: Miljön för palliativ vård har betydelse för både patienten och dess närstående. Flera palliativa patienter väljer att få spendera sin sista tid i livet och få dö i sin hemmiljö tillsammans med sina närstående. För både patienter och närstående är en god kommunikation med sjuksköterskan viktig. Sjuksköterskan kan vara ett stöd och tillgodose patientens samt närståendes behov och önskemål längs sjukdomens förlopp.  Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i behov av palliativ vård i sin hemmiljö.  Metod: Uppsatsens design var en icke-systematisk översikt. Kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från databaserna Cinahl och PubMed användes. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: “relationen mellan sjuksköterska, patient och närstående”, “delaktighet i vården” och “hemmiljöns betydelse”. Sjuksköterskorna beskrev att vikten av tidig vårdkontakt, djup kommunikation och relation mellan dem, patienten och närstående är förutsättningar för att skapa förtroende och tillit. Sjuksköterskorna beskrev erfarenheter av att göra patienten och de närstående delaktiga i vården ökade välbefinnandet för patienten. Det framkom att vårdas i sin hemmiljö skapade ytterligare trygghet hos både patienten och närstående.  Slutsats: Inom den palliativa vården är både patienten och närstående i stort behov av trygghet och tillit från sjuksköterskan. Att göra dem delaktiga i vården bidrar till ökad livskvalitet hos patienten. Genom att skapa goda relationer kan en fridfull sista tid infinna sig för patienten och närstående. Även att få vårdas i sin hemmiljö var att föredra för patienten som då kunde få en stillsam sista tid och död.

Bakgrund: För att en person ska få tillbaka bästa möjliga funktionsförmåga efter en stroke är det viktigt med rehabiliteringsinsatser, vilket skapar större chanser för patienten att få ett så självständigt liv som möjligt. När patienten påbörjar rehabilitering efter insjuknandet i stroke kan det ske på sjukhus och i personens hem men även andra platser kan vara aktuella. Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har under rehabiliteringsperioden för personer som har drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt och sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsykINFO och Medline. Resultat:  Studien visade att sjukhusmiljön hjälpte deltagarna att lära sig strategier för att kunna hantera hinder i vardagen och att berika miljön på sjukhus ökade aktivitetsnivån hos deltagarna. Det framkommer även i en jämförelse mellan tre strokeenheter att den fysiska miljön både hindrade och stöttade rehabiliteringen. Rehabilitering i hemmiljön fick deltagarna att inse vad de behövde träna, kunde sätta egna mål och inse sina kroppsliga begränsningar. Det framkom även att hemmiljön ansågs vara mer realistisk än sjukhusmiljön, medan en studie visade att deltagarna tyckte att rehabilitering i sjukhus och i hemmiljö var likvärdig. Slutsats: Studien tyder på att den fysiska miljön har betydelse under rehabiliteringsperioden för patienter som drabbats av stroke samt att det behövs mer forskning inom detta ämne.

Skapandet av en goboarmatur för hemmiljö med en energieffektiv ljuskälla som LED.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor. Resultatet redovisas utifrån fem förklaringsmodeller; mognad, hemmiljö, gruppen, skolmiljön samt lärarens betydelse. Resultatet som framkommit i studien är att respondenterna ser olika förklaringsmodeller till elevernas handlande. Gruppens och lärarens betydelse är de mest framkomna förklaringsmodellerna. / Our choice of subject is a direct result of our experiences with the utilization of value based education on the primary school level. From our perspective value based education works effectively in classroom environments, however does not effectively prevent conflicts from arising, for example, in the school yard or in the school hallways. The purpose of the study is to examine, utilizing a qualitative study, teachers’ views on the importance of value  education for primary school pupils. The study  analyzes how teachers understand the relationship between value based education and the application the value based education in pupils’ daily lives. The  method is based on individual interviews with six teachers who all work in primary  school. In the study three perspectives on teaching are briefly presented; all of which have been interpreted by the respondents  in the interviews. The final  discussion is based on five models: maturity, home environment, group belonging,  school environment and the importance of the teacher. The result of the study is that the group and the importance of the teacher are the two most prominent explanations for the students’ practical use of value education.