<p>Denna Rapport beskriver examensarbetet ”En Hyvelbänk för Hemmet” som utförts av Olov Undeman, student vid Möbeldesignprogrammet på Carl Malmsten Centrum för träteknik och design vid Linköpings Universitet. Examensarbetet är genomfört i samarbete med företaget Bröderna Sjöbergs AB i Stockaryd.</p><p>Syftet med framtagandet av de produkter som genererats under projektets gång har varit att motivera människor att aktivera sig inom olika hantverksområden genom att göra en verkstadsmöbel mer tillgänglig i hemmet. Jag har valt att avgränsa mitt arbete till att arbeta med hemestetik. Syftet med projektet är alltså inte att skapa en optimal verkstadsmöbel. Mina val beträffande estetik och funktion är grundade på mitt eget kunnande om form och mina handledare och klasskamrater.</p><p>Mina förväntningar på projektet var att få ta del av Sjöbergs kunnande om hyvelbänkar och verkstäder. Jag ville också prova på hur det kändes att arbeta som frilansande designer som ska sätta sig in i företaget under en kort tid. Sedan ville jag också leverera en bra produkt som Sjöbergs kunde känna sig stolt över att sälja.</p><p>För att man ska kunna övertyga människor att använda en hyvelbänk i hemmet krävs det att man börjar ifrågasätta hyvelbänkens grundutformning eftersom denna inte verkar tilltala så många på det ”hemestetiska” planet. Jag, som designer, som inte sedan tidigare har någon erfarenhet av att utveckla denna typ av produkter har kunnat angripa uppgiften på ett mer professionellt sätt eftersom jag inte varit låst vid traditioner och hyvelbänksnormer. Jag har utvecklat användningsområdet för en hyvelbänk genom att låta den bli mer multifunktionell med tillbehör för exempelvis datoranvändning. Därför anser jag att Sjöbergs borde ha stor nytta av mina idéer om deras ambition är att nå en ny kundkrets.</p>

Denna Rapport beskriver examensarbetet ”En Hyvelbänk för Hemmet” som utförts av Olov Undeman, student vid Möbeldesignprogrammet på Carl Malmsten Centrum för träteknik och design vid Linköpings Universitet. Examensarbetet är genomfört i samarbete med företaget Bröderna Sjöbergs AB i Stockaryd. Syftet med framtagandet av de produkter som genererats under projektets gång har varit att motivera människor att aktivera sig inom olika hantverksområden genom att göra en verkstadsmöbel mer tillgänglig i hemmet. Jag har valt att avgränsa mitt arbete till att arbeta med hemestetik. Syftet med projektet är alltså inte att skapa en optimal verkstadsmöbel. Mina val beträffande estetik och funktion är grundade på mitt eget kunnande om form och mina handledare och klasskamrater. Mina förväntningar på projektet var att få ta del av Sjöbergs kunnande om hyvelbänkar och verkstäder. Jag ville också prova på hur det kändes att arbeta som frilansande designer som ska sätta sig in i företaget under en kort tid. Sedan ville jag också leverera en bra produkt som Sjöbergs kunde känna sig stolt över att sälja. För att man ska kunna övertyga människor att använda en hyvelbänk i hemmet krävs det att man börjar ifrågasätta hyvelbänkens grundutformning eftersom denna inte verkar tilltala så många på det ”hemestetiska” planet. Jag, som designer, som inte sedan tidigare har någon erfarenhet av att utveckla denna typ av produkter har kunnat angripa uppgiften på ett mer professionellt sätt eftersom jag inte varit låst vid traditioner och hyvelbänksnormer. Jag har utvecklat användningsområdet för en hyvelbänk genom att låta den bli mer multifunktionell med tillbehör för exempelvis datoranvändning. Därför anser jag att Sjöbergs borde ha stor nytta av mina idéer om deras ambition är att nå en ny kundkrets.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan. De flesta vårdnadshavare och pedagoger läser i 15 minuter. Några läser längre och några kortare tider. I undersökningen redovisas om utbildningsnivån hos såväl vårdnadshavare som pedagoger innebär skillnader i läsvanor samt när, var och hur läsningen sker.  Utifrån svaren framkom det att läsningen används för att barnen ska bli lugna, ofta i samband med när de ska vila eller sova.   Vi har också studerat vilka föreställningar som finns i dagens debatt och forskning om högläsningens betydelse för barns utveckling. Undersökningar påvisar att det är viktigt med tidig språkstimulering för barn och att det bör ägnas mer tid åt högläsning tillsammans med barnen.   Vår undersökning visar att det är få vårdnadshavare som läser dagligen för sitt barn. Eftersom vårdnadshavaren läser mer sällan för sina barn anser vi att det är viktigt att pedagogerna tar sig tid till att läsa för barnen på förskolan dagligen, trots att det kan vara stressigt och att de har allt större barngrupper. Det är bra att pedagogerna förklarar för vårdnadshavaren hur viktigt det är med högläsning i hemmet, då det gynnar barnens språkliga utveckling. Ytterligare ett skäl till att man bör avsätta mer tid för högläsning är att det också är en viktig social process. Barnen tränar sig att sitta tillsammans i grupp och att lyssna på pedagogen. Högläsning är även ett bra sätt att få alla barnen involverade i diskussioner. Barnen utvecklar också språket eftersom man samtalar om boken både under tiden man läser och efter man läst.

Forskning visar att det finns könsskillnader i förhållande till elevers läsvanor och läsresultat. Med detta som utgångspunkt är syftet att genom en litteraturstudie undersöka sambandet mellan könstillhörighet och elevers attityder till läsning genom att besvara två frågeställningar: Vad säger didaktisk forskning om elevers attityder till läsning? och Vilka faktorer påverkar enligt didaktisk forskning pojkars och flickors attityder till läsning? Forskning visar dessutom att det finns ett samband mellan positiva attityder till läsning och goda resultat i läsförmåga. Studien redogör för att flickor har mer positiv attityd till läsning än vad pojkar har. Den här könsskillnaden gällande attityder till läsning har varit konstant sedan 2001 och det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar attityderna. Faktorerna är hemmiljöns läsvanor, identitet som läsare och lärarens roll. Slutsatsen är att det inom dessa faktorer visserligen finns en del könsrelaterade skillnader men att ett främjande arbete med positiva attityder till läsning i hem och skola gynnar både pojkars och flickors läsutveckling.  Det analyserade materialet omfattar tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Samtliga studier i det undersökta materialet grundar sig i den sociokulturella teorin och utgörs av både nationell och internationell forskning.

Bakgrund:  Palliativ vård är när bot inte längre är möjligt och vården är inriktad på att lindra. Denna vård vilar på en grund, där symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna. Smärta är en subjektiv upplevelse och ett vanligt symtom hos patienter inom palliativ vård. Smärta kan delas in i olika dimensioner; fysisk-, psykisk, social- och existentiell smärta. Det finns olika instrument som kan användas för att skatta smärtupplevelsen hos patienten. Smärtlindring inom palliativ vård består av två delar; farmakologisk och icke-farmakologisk lindring. Sjuksköterskans roll inom den palliativa vården innebär att vara en spindel i nätet och föra en nära dialog med patienten och närstående. Hemmiljö syftar till den plats där patienten bor och har sina tillhörigheter och är en plats där palliativ vård ofta sker. Arbetet i någons hemmiljö kan vara både ensamt och svårt för sjuksköterskan och kräver en förståelse för platsens betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av smärtlindring vid palliativ vård i hemmiljö. Metod: Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Elva kvalitativa artiklar analyserades enligt integrerad analysmetod.  Resultat: Resultatet visade på tre huvudteman och sex underteman baserade på sjuksköterskans upplevelser. Sjuksköterskorna upplevde brister i arbetsmiljön, främst tidsbrist men även personalbrist, och brister i sin egen kunskap. Det framkom att tillgången på utbildning inom palliativ vård var bristfällig samt att bristen på kunskap skapade oro hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde även hinder i det praktiska utförandet främst kopplat till svårigheter att administrera läkemedel men även i samspelet med läkare.  Slutsats: Palliativ vård i hemmiljö har utmaningar där omvårdnaden kan påverkas på olika sätt genom arbetsmiljön, sjuksköterskans kunskap och möjligheten att utföra arbetsuppgifterna i praktiken. Utbildning är en viktig del för att säkerställa kvaliteten på den palliativa vården. Vidare kvalitativ forskning i kontexten smärtlindring i hemmiljö vid palliativ vård är av intresse för att ytterligare belysa vilka problemområden som finns.

Bakgrund: I världen finns omkring 50 miljoner människor med demens och det upptäcks uppåt 10 miljoner nya fall varje år. Många patienter vårdas hemma av sina anhöriga. Det är sjuksköterskans ansvar att uppmärksamma och stödja anhörigvårdare för att de ska kunna klara av omvårdnaden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med induktiv ansats. Kvalitativ och kvantitativ design valdes och 15 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Anhörigvårdare upplevde generellt en vårdbörda, detta påverkade hela livet i alla dimensioner med en negativ påverkan på hälsa och välbefinnande. Det förelåg likheter mellan anhörigvårdare men också skillnader mellan att vårda en partner och en förälder. Hanteringsstrategier var en viktig del för att kunna hantera livssituationen. Möjligheter av att få stöd fanns men upplevdes överlag som bristande. Diskussion: Det var en utmaning att bli vårdare och växla mellan roller. Anhörigvårdare gick igenom blandade känslor och situationer som påverkade deras hälsa och välbefinnande. Anhörigvårdare kände brist på stöd samtidigt som de var motvilliga att ta emot stöd. Slutsats: Förståelse för individens transition är vital för att kunna ge adekvat stöd till anhörigvårdare. Att vara uppmärksam och ge stöd till anhörigvårdare kan vara avgörande för en lyckad familjefokuserad omvårdnad och för att främja hälsa och förebygga sjukdom. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

No description available.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna hos människor över hela världen och har en betydande bidragande orsak till funktionshinder hos personer. Att ha blivit drabbad av en stroke har stor påverkan på individen och personerna i dennes närhet. Återhämtningen är utmanande för den drabbade personens väg tillbaka till ett funktionellt liv. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke. Metod: En kvalitativ metod användes där 18 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke resulterade i 5 kategorier: Att känna sig begränsad; Att vara en börda och beroende av andra; Att kunna anpassa sig till livet efter stroke; Socialt och professionellt stöd i återhämtning; Återhämtning i hemmet har betydelse. Slutsats: Utifrån personernas upplevelser av återhämtning i hemmet efter stroke som framkom i studien finns det behov av att vården sätter fokus på att följa upp personen ännu mer för att kunna veta hur personen upplever återhämtning och för att kunna åtgärda de utmaningar som personen kan påträffa under återhämtning.

<p>Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön. Det konstaterades även att de traditionella könsrollerna verkar leva kvar både i empirin och i litteraturen, trots att vi många gånger tror att vi lever i ett jämställt samhälle.</p>

Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön. Det konstaterades även att de traditionella könsrollerna verkar leva kvar både i empirin och i litteraturen, trots att vi många gånger tror att vi lever i ett jämställt samhälle.