Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna hos människor över hela världen och har en betydande bidragande orsak till funktionshinder hos personer. Att ha blivit drabbad av en stroke har stor påverkan på individen och personerna i dennes närhet. Återhämtningen är utmanande för den drabbade personens väg tillbaka till ett funktionellt liv. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke. Metod: En kvalitativ metod användes där 18 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke resulterade i 5 kategorier: Att känna sig begränsad; Att vara en börda och beroende av andra; Att kunna anpassa sig till livet efter stroke; Socialt och professionellt stöd i återhämtning; Återhämtning i hemmet har betydelse. Slutsats: Utifrån personernas upplevelser av återhämtning i hemmet efter stroke som framkom i studien finns det behov av att vården sätter fokus på att följa upp personen ännu mer för att kunna veta hur personen upplever återhämtning och för att kunna åtgärda de utmaningar som personen kan påträffa under återhämtning.

Hälso- och sjukvårdpersonal kommer i framtiden arbeta allt mer med långtidssjukdomar. Personer med diabetes behöver dagligen fatta viktiga beslut för diabeteshanteringen därav är patientutbildning en viktig del av diabetesvården. Det vanligaste upplevda hindret i diabetesvården är vardagslivet, att agera på motivationen till en förändring och att bibehålla denna. Motiverande samtal som samtalsmetod är personcentretad och syftar till att främja livsstilsförändringar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med diabetes upplever motiverande samtal. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultatet grundades på åtta vetenskapliga artiklar och resulterade i fyra teman: upplevelsen av ett nytt förhållningssätt, upplevelsen av självbestämmande, upplevelsen av samtalsledarens roll och upplevelsen av de yttre faktorerna. Personer upplevde att motiverande samtal inspirerade till livsstilsförändringar, att det var personcentrerat och att det främjade den egna kunskapen. Upplevelsen av den icke dömande attityden resulterade i att personer upplevde att de kunde berätta mer öppet om sin hälsa. Samtalsledaren roll uppfattades som stödjande och främjande av självbestämmande. Samtalet förändrade personernas uppfattning av sig själva, förändrade deras förhållningsätt och motiverade till livsstilsförändring. / Health professionals are increasingly working with long-term and chronic diseases. People with diabetes make important decisions daily related to their diabetes management, patient education is an important part of the diabetes care. The most common perceived obstacle in diabetes care is everyday life and acting on the motivation for a change and maintaining it. Motivational interviewing (MI) as such is a communication method which is person-centered and aims to promote lifestyle changes. The purpose of the literature study was to describe how people with diabetes experienced motivational interviewing. The study was conducted as a general literature study. The result was based on eight scientific articles and resulted in four themes: experience of a new approach, self-determination experience, experience of the leader's role and experience of the external factors. People experienced that MI inspired to conduct lifestyle changes. The communication was perceived as person-centered and thus promoted the persons own knowledge. Furthermore, the experience of the non-judgmental attitude resulted in people experiencing that they could speak more openly about their health. The motivational interviewer’s role was perceived as supportive and as promoting self-determination. MI changed the persons perception of themselves, changed their approach and motivated lifestyle change.

Tuberkulos är en infektionssjukdom som räknas till en av de tio vanligaste dödsorsakerna i världen och miljontals människor fortsätter årligen att insjukna. I Sverige är sjukdomen ovanlig men däremot har det skett en liten ökning under 2000-talet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med tuberkulos. Systematiska sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i tio artiklar som ingick i analysen. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analyser artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att diagnos och behandling både är oroande och hoppfullt, Att känna sig isolerad och vara rädd att smitta andra, Att känna sig utpekad och inte våga berätta och Att få stöd och tröst är betydelsefullt. Resultatet visade att personer som lever med tuberkulos upplevde mycket oro och rädsla för sjukdomen. De upplevde också skam, isolering och ensamhet i sjukdomen. De beskrev även att samhället i stort behandlade dem illa och de kände sig utstötta. Denna litteraturstudie kan bidra till att sjuksköterskor får kunskap om vad det innebär för personer att leva med sjukdomen. Baserat på detta kan sjuksköterskor stötta och hjälpa personer att hantera sjukdomen och nå en god hälsa trots sjukdom.

Bakgrund Stroke är globalt sett den näst största orsaken till död och funktionsnedsättning, och afasi är en av de vanligaste komplikationerna till stroke. Afasi innebär mindre eller större kommunikationssvårigheter i tal och skrift, något som kan påverka både personen med afasi och omgivningen. Svenska sjukvårdslagar beskriver hur autonomi och personcentrerad vård är viktigt, något som vårdpersonal kan uppleva svårt att uppfylla vid afasi på grund av kommunikationssvårigheter och brist av kunskap. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av afasi efter stroke. Metod Metoden bestod av en icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar, både kvantitativ och kvalitativ samt mixad metod. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av sökord. Alla artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och analyserades genom en integrerad analys för att framställa huvud- och underkategorier. Resultat Vid sammanställningen av resultatet identifierades två huvudkategorier: Den minskade kommunikationsförmågans påverkan på det dagliga livet och vikten av stöd och hopp, även åtta underkategorier identifierades. Resultatet visade att personer med afasi efter stroke kunde uppleva både negativa och positiva känslor samt en minskad delaktighet och förändrad identitet till följd av minskad kommunikationsförmåga. Det framkom att en brist på kunskap om afasi finns både i samhället och inom hälso- och sjukvården, vilket upplevdes påverka livet med afasi negativt. Stöd från familj och vänner var viktigt men även hopp för framtiden. Slutsats Den här litteraturöversikten visade att samhällets och sjukvårdens kunskaper skulle leda till ökad delaktighet för personer med afasi, vilket i sin tur skulle öka personens upplevelse av trygghet i vården och bland andra människor. En ökad kunskap kan även leda till att vården blir mer personcentrerad och därmed kunna leda till ett ökat välmående hos personer med afasi. / Background Stroke is globally the second largest reason for death and disability. Aphasia is one of the most common complications after a stroke. Aphasia means minor or major communication difficulties in speech and writing, something that can influence both the person with aphasia and their surroundings. Swedish healthcare laws show how important autonomy and person-centred care is, something that healthcare professionals can experience is hard to achieve because of the communication difficulties and lack of knowledge. Aim The aim of this literature review was to describe the persons’ experiences of post-stroke aphasia. Method The method consisted of a non-systematic literature review based on 17 scientific articles that were found in the databases PubMed and CHINAL, with help from keywords. Both quantitative, qualitative, and mixed method were included. A quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality was made and then analysed with an integrated data analysis to identify main- and subcategories. Results The results are presented under three main categories: The effect of reduced ability of communication on daily life and the importance of support and hope. Eight subcategories were also identified. The result showed that people with aphasia experienced both negative and positive emotions, and a decreased participation and changed identity as a result of changes in the ability to communicate. The results showed that there was a lack of knowledge of aphasia both in the community and in healthcare, something that they experienced affected their life with aphasia negatively. Support from family and friends were important as well as hope for the future. Conclusion This literature review showed that the improved knowledge in society and health care leads to an increased autonomy for people with aphasia, which would increase their experience of safety in healthcare and among other humans. Increased knowledge can also lead to a more person-centred care and therefore lead to an increased well-being for people with aphasia.

Bakgrund: kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långvarig sjukdom och kännetecknas av att luftvägarna blir trånga och luftflödet minskar, vilket gör andningen mer ansträngd och leder till dyspné och andnöd. För att ge en individanpassad vård är det avgörande för sjuksköterskor att ta hänsyn till personers upplevelse av sjukdom och stödja dem i deras egenvård. Syfte: att beskriva personers upplevelse av att leva med KOL. Metod: En literatursöversikt utfördes baserad på Fribergs metod och inkluderade 10 orginalartiklar från Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet handlar om två huvudteman från analysen av tio kvalitativa artiklar om personers upplevelser av KOL. Dessa teman inkluderar utmaningar med att leva med KOL, uppdelat i fysiska och psykiska hinder, samt upplevelser av stöd, indelat i brist på stöd och stöd från vården. Dessa teman ger en inblick i de komplexa utmaningar som personer med KOL möter i sin vardag. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att personer med KOL påverkas inte bara av fysiska hälsoproblem utan också av emotionella och psykologiska utmaningar. Vårdpersonal bör ta hänsyn till dessa aspekter för att erbjuda en helhetstäckande och effektiv vård, vilket förbättrar livskvaliteten och välbefinnandet hos personer med KOL. En personcentrerad vård kräver empati, lyhördhet och en holistisk syn för att möta personernas behov. / Background: chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a long-term condition characterized by narrowed airways and reduced airflow, leading to labored breathing and resulting in dyspnea and shortness of breath. To provide personalized care, it is crucial for nurses to consider people’s experiences of the disease and support them in their self-care. Aim: To describe the people’s experience of living with COPD. Method: A literature review was conducted based on Friberg's method, incorporating ten original articles from Cinahl Complete and PubMed. Results: The findings are centered around two main themes from the analysis of ten qualitative articles on people’s experiences with COPD. These themes include the challenges of living with COPD, divided into physical and psychological hurdles, and experiences of support, categorized into social and healthcare support. These themes provide insight into the complex challenges that COPD people face in their daily lives. Conclusion: This literature review demonstrates that people with COPD are affected not only by physical health problems but also by emotional and psychological challenges. Healthcare professionals should account for these aspects to provide comprehensive and effective care, thereby enhancing the quality of life and well-being of people with COPD. Person-centered care requires empathy, attentiveness, and a holistic approach to meet the needs of people.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en folkhälsosjukdom som finns i hela världen och som främst drabbar rökare. Sjukdomen är livslång och upplevs individuellt av varje drabbad person. Med sjukdomen tillkommer förändringar i vardagen för de som drabbas. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier, samtliga kvalitativa. Artiklarna är hämtade från Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna har analyserats och redovisats i fyra huvudtema. Resultat: Resultatet redovisas i fyra tema; Att känna rädsla inför en oviss framtid, Att skämmas och anklaga sig själv, Att känna sig begränsad och missförstådd i vardagen, Att känna ångest och oro. Diskussion: Resultatdiskussionen fokuserar på hur vardagslivet påverkas för personer som lever med KOL. Vetenskaplig litteratur och Jean Watsons teori används för att belysa resultatet.