Det finns en kritik kring den flerbostadsarkitektur som byggs idag där många hellre bor i äldre lägenheter än nyproduktion. Detta syns inte minst i bostadsannonser och drivs väldigt hårt av Arkitektupproret där sekelskiftarkitektur framställs som en utopi.  Detta kan kopplas samman till samhällets avsaknad av kunskap och intresse för det som jag kallar ”bostadens egen arkitekturskala”. Bostadsarkitekturen har idag i stor utsträckning reducerats till en stadsmässig och en inzoomad skala där en byggnads plats i staden och områdets kvaliteter tillsammans med säljande bilder med snygga designmöbler ofta får representera dagens bostad. Samtidigt utelämnas lägenhetens egna kvaliteter och upplevda värden som till exempel långa siktlinjer och rörelsemönster.  Kan vi som arkitekter förändra detta med hjälp av arkitekturen vi ritar och genom vårt arbetssätt? I ett försök att svara på denna fråga har jag ritat ett flerbostadsprojekt på en tomt på Gärdet i Stockholm med utgångspunkt i fem arkitektoniska begrepp. Dessa har fått agera utgångspunkt och riktmärke i utformandet av lägenhetstyper vilka sedan har sammanfogats till tre byggnader i en inifrån- och ut process. Genom att rita ett specifikt projekt med hjälp av denna metod har jag försökt hitta ett nytt förhållningssätt till arkitektens roll. / There is a strong criticism towards the residential architecture of Sweden today were newly developed projects are being rejected by most in favour of housing from the early 1900s. This can be connected to a general lack of knowledge and interest in what I have chosen to call “the architecture scale of the residence”. Today, residential architecture has been largely reduces to an urban and a zoomed in scale. It is now represented by the qualities of the area where it is being built as well as staged and rendered images with design furniture. Meanwhile the qualities of the apartments them selfs, such as lines of sight or movement patterns are being neglected. What can we as architects do about this? I have tried to answer this question by drawing a residential project on a plot in Gärdet in Stockholm. The project is based on five architectural concepts which have been the guidelines and the focus of the entire project. By constructing a specific project using this method I have tried to find a new approach to the role of the architect.

The population in Sweden has and is constantly rising. To correspond to the increase in population the annual need is to build 60.000 new apartments until the year of 2030. The basis for this report lies in whether quantity is more important than quality in newly built apartments. Therefore, the purpose of the report is to investigate and report the quality of newly produced apartments based on measurable and immeasurable values and through interviews investigate what the resident considers to be quality in homes. The study is based on six selected apartment dwellings in Skövde, Kalmar and Växjö. The measurable values are limited to accessibility and are examined by comparing the homes with interior dimensions and functional planning in Swedish standards. The immeasurable values constitute architectural and aesthetic qualities that affect the human experience of a home. The studied values include “enclosure and openness”, “daylight”, “generality and flexibility”, “axiality”, “movement” and “room organization”.  The result regarding the measurable values shows that buildings are dimensioned based on minimum requirements and that some functions do not fulfill accessibility and usability. For the immeasurable values, the result indicates that the apartments have a combination of enclosure and openness, light input from several directions and that the size of the apartment are important for certain values. Both measurable and immeasurable values can be linked to opinions regarding quality in homes and important qualities according to the respondents are sound insulation, open floor plan, light input, the location of the resident in the city and storage.

Bostadens kvaliteter har direkt inverkan på individens förutsättningar och påverkar livskvaliteten. Studentbostäder hör till kategorin tillfälliga boenden vilket medför viss sanktionering gällande kvalitetskrav för bostadens utformning, detta ses som problematiskt eftersom studentergenerellt tillbringar många timmar i sitt hem och hemmiljön vanligtvis också fungerar somen plats för studier. Bostaden som både hem- och arbetsmiljö betraktas i och med förväntad utbredning av digitaliserad undervisning som en viktig aspekt i utformningen av framtidens studentbostäder. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som är ett bra studentboende.För att förstå detta undersöks relationen mellan den byggda miljö och människan, synen på hemmiljö och bostaden, vilka arkitektoniska kvaliteter som bidrar till trivsel i bostaden och har positiv inverkan på upplevelsen av hemmiljö, vilka behov som kan betraktas som mänskligt förenande samt vilka specifika behov och preferenser som finns inom målgruppen studenter.Den teoretiska grunden har formats utifrån det vetenskapliga fältet för arkitektur, sociologi, psykologi och filosofi. Resonemang som förts i olika tider sätts i relation till varandra ochillustrerar hur synen på bostaden och dess primära funktioner förändras över tid. Litteratur- och databassökning resulterar i sammanställande av åtta indikatorer som är viktiga att ta hänsyntill i utformning av framtidens studentbostäder, dessa är; sammanhang, spatial form, dagsljus och inomhusklimat, nivåer av socialt och privat, rummens placering i relation till varandra, omslutenhet kontra öppenhet, möjlighet till variation samt material och detaljer. Indikatorerna har fungerat vägledande i utformandet av ett gestaltningsförslag över ett studentboende i Malmö. För att tillgodose alla dessa behov i en bostadslösning, begränsad av studenternas budget och effektivitetskrav, har ett koncept kring en delad lägenhet för två personer utvecklats. Att två studenter bor tillsammans är också en strategi som tillämpas för att underlätta integrationen i den sociala gemenskapen, i byggnaden mellan studenterna och i staden mellan studenternaoch universitetslivet. Att dela en situation med en person som befinner sig i “samma” position beskrivs våde i tidigare forskning och av studenterna som ett sätt att öka upplevelsen av trygghet. När människor känner sig trygga uppstår en vilja att utforska vilket leder till utveckling.En ritningsanalys av fyra befintliga studentbostäder i Malmö och förståelse utifrån Malmö universitets Campusplan 2040 har bidragit med kompletterande inslag i analysen utifrån medvetenheten kring platsens och sammanhangets inverkan i utformning av god arkitektur. För ytterligare förståelse för målgruppen har fem universitetsstudenter som bor i Malmö intervjuats omfrågor som rör kvaliteter och behov i bostaden samt synen på hemmiljö och studentbostäder. Gestaltningsförslaget presenterades för studenterna och ledde till en djupare diskussion om livet i studentbostäder, vilka delar i utformningen som upplevdes som bra och vad som kunde förbättras samt vilka utmanande frågor som kunde identifieras. Samtalen med studenterna bekräftar tidigare forskning på områdena hemmiljö och studentbostaden, således även indikatorernas relevans. Intervjuerna leder till uppslag för vidare utveckling av gestaltningsförslaget och en diskussion kring komplexiteten i utformningen av studentbostäder, på grund av konkurrerande värden som sätts i relation till varandra. Studien visar att det i fråga om studentbostaden finns ett behov av möjlighet till personligt avtryck och flexibilitet inom bostaden samt att en balans mellan integritet och interaktion efterfrågas. Både det privata livet, identitetsskapande och tillgångentill gemenskap ses som extra viktigt i den formativa period i livet som tiden för studier är. Dessa teman kan tillsammans med de åtta indikatorerna dels ses som områden för vidare forskning, dels som ett svar på vad dagens studentbostäder, i varierande grad, saknar och kan således fungera som ett uppslag till vad som bör utvecklas vidare i utformningen av framtida studentbostäder. / The quality of the home environment have a direct impact on the individual’s living conditions and influence the quality of life. Student residential belongs to the category of temporary homes, which implies less expectations on the quality of the accommodation due to legislation. This becomes problematic since the students, generally spend many hours in their home and the home environment usually also works as place for studies. Student residential as both a home and work space is a relevant aspect in the design of future student housing, since the expected spread of digitized education. The aim of the thesis is to identify what constitutes good student housing. In order to understand that, the relationship between the built environment and people, the perception of home environment and housing, which architectural qualities contribute to the well- being of the home and have a positive impact on the experience of home environment, which needs that can be considered as humanly unifying and which specific needs and preferencesthat exist within the target group of students are investigated. The theoretical framework has been formed from the scientific fields of architecture, sociology, psychology and philosophy. Arguments made at different times are seen in comparison to each other and illustrate how the view of the home and its primary functions changes over time. Literature and database searches result in the compilation of eight indicators that are important to consider in the design of future student housing, these are; context, spatial form, daylight and indoor climate, levels of socialand private, the positioning of spaces in relation to each other, enclosure versus openness, opportunity for variety and materials and detailis.The indicators serve as a guide in the designof a design proposal for a student residence in Malmö. To meet all these needs in a dwelling solution, limited by the students’ budget and efficiency requirements, a concept for a shared flat directed to two students was developed. Two students living together was also a strategy applied to make it easier incorporating with the social community, in the building between the students and in the city between the students and the university life. To share a situation with a personin the same circumstances are described by the students as one way of increase the experienceof safety. When people feel safe a will to explore arise which leads to personal development. A drawing analysis of four existing student residences in Malmö and an understanding from Malmö University’s Campus Plan 2040 have contributed with additional elements to the analysis, based on the awareness of the impact of place and context in designing good architecture. For further understanding of the target group, five university students living in Malmö have been interviewed on issues related to qualities and needs at home and views on home environment and student housing. The designed outcome were presented to the students and led to a deeper discussion on life in student residential which parts that experienced good and what could be improved and the challenging issues could be identified in the design proposal. The conversations with the students confirmed previous research in the areas of perception in home environment and student housing, thus also the relevance of the indicators. The interviews led to suggestions for further development of the design proposal and a discussion about the complexity of the design of student housing, due to competing values that are put in relation to each other. The study shows that a need for personal expression and flexibility within the dwelling and a balance between privacy and interaction is required. Both privacy, identity formation and access to community are seen as particularly important in the formative period of life while studying. These subjects are, together with the indicators, seen as areas for further investigation and as a reply on what today’s student housing, to varying degrees, lacks and can thus be a suggestion for what should be developed further in the design of future student housing.