Det finns en kritik kring den flerbostadsarkitektur som byggs idag där många hellre bor i äldre lägenheter än nyproduktion. Detta syns inte minst i bostadsannonser och drivs väldigt hårt av Arkitektupproret där sekelskiftarkitektur framställs som en utopi.  Detta kan kopplas samman till samhällets avsaknad av kunskap och intresse för det som jag kallar ”bostadens egen arkitekturskala”. Bostadsarkitekturen har idag i stor utsträckning reducerats till en stadsmässig och en inzoomad skala där en byggnads plats i staden och områdets kvaliteter tillsammans med säljande bilder med snygga designmöbler ofta får representera dagens bostad. Samtidigt utelämnas lägenhetens egna kvaliteter och upplevda värden som till exempel långa siktlinjer och rörelsemönster.  Kan vi som arkitekter förändra detta med hjälp av arkitekturen vi ritar och genom vårt arbetssätt? I ett försök att svara på denna fråga har jag ritat ett flerbostadsprojekt på en tomt på Gärdet i Stockholm med utgångspunkt i fem arkitektoniska begrepp. Dessa har fått agera utgångspunkt och riktmärke i utformandet av lägenhetstyper vilka sedan har sammanfogats till tre byggnader i en inifrån- och ut process. Genom att rita ett specifikt projekt med hjälp av denna metod har jag försökt hitta ett nytt förhållningssätt till arkitektens roll. / There is a strong criticism towards the residential architecture of Sweden today were newly developed projects are being rejected by most in favour of housing from the early 1900s. This can be connected to a general lack of knowledge and interest in what I have chosen to call “the architecture scale of the residence”. Today, residential architecture has been largely reduces to an urban and a zoomed in scale. It is now represented by the qualities of the area where it is being built as well as staged and rendered images with design furniture. Meanwhile the qualities of the apartments them selfs, such as lines of sight or movement patterns are being neglected. What can we as architects do about this? I have tried to answer this question by drawing a residential project on a plot in Gärdet in Stockholm. The project is based on five architectural concepts which have been the guidelines and the focus of the entire project. By constructing a specific project using this method I have tried to find a new approach to the role of the architect.

I’ve chosen a subject that's close to my heart, as a student who has experiences the need of a change in the traditional student living.I've focused my theses on finding the key ingredients for improving an individuals time as a student. In a time when students are struggling to find accommodation that fulfills the need of being close to university, close to social places, adequate size and affordable. This is close to impossible! This is not just a problem in Stockholm but an international dilemma. The heart of my thesis is, how can we create clever ways of student accommodation with emphasis on community and a more sustainable way of living? Only when we start embracing change and by breaking out of our traditional individual living, can we then start to realise and recognise the benefits of working, studying and living together. My key answer to the problem is "The student habitat”- a small and interactive community where students can live, interact and socialize. By implementing an academic community that's integrated in our living space, can we then form an added value and acceptance in small size accommodation. Smaller living area, but a greater social interacting platform. This solution would result in improved relation with other students, improved teamwork, better integration with students from a variety of socioeconomic backgrounds, improved academic achievement and better motivation. / Jag har valt ett ämne som ligger nära mitt hjärta, som en student som har upplever behov av en förändring i den traditionella eleven bor. Jag har fokuserat mina teser om fi ENDE de viktigaste ingredienserna för att förbättra en individ tid som student. I en tid när eleverna kämpar för att fi nna boende som ful fi lls behovet av att vara nära universitetet, nära till sociala platser, tillräcklig storlek och prisvärd. Det är nästan omöjligt! Detta är inte bara ett problem i Stockholm, men ett internationellt dilemma. Hjärtat i min avhandling är, hur kan vi skapa smarta sätt för studentbostäder med betoning på gemenskap och ett mer hållbart sätt att leva? Först när vi börjar omfamna förändring och genom att bryta ut ur vår traditionella individuella levande, kan vi sedan börja inse och erkänna de bene fi ts att arbeta, studera och leva tillsammans. Min nyckel svar på problemet är "Studenten livsmiljö" - en liten och interaktiv community där studenter kan leva, interagera och umgås. Genom att implementera en akademisk gemenskap som är integrerat i vårt livsrum, kan vi sedan bilda ett mervärde och acceptans i liten storlek boende. Mindre vardagsrum, men en större social samverkande plattform. Denna lösning skulle resultera i bättre relation med andra studenter, bättre lagarbete, bättre integration med elever från olika socioekonomiska bakgrunder, förbättrad akademisk prestation och bättre motivation.

Plåtbyn är en samling konstnärsbostäder med tillhörande studio samt en utställningslokal sammanbyggda för 5 Iaspisstipendiater med eventuella familjer Som nordöst om Borgen på Ladugårdsgärdet. Beroende på vilken fas konstnärens arbete befinner sig i verkar studion som relä mellan privat och offentligt.