The population in Sweden has and is constantly rising. To correspond to the increase in population the annual need is to build 60.000 new apartments until the year of 2030. The basis for this report lies in whether quantity is more important than quality in newly built apartments. Therefore, the purpose of the report is to investigate and report the quality of newly produced apartments based on measurable and immeasurable values and through interviews investigate what the resident considers to be quality in homes. The study is based on six selected apartment dwellings in Skövde, Kalmar and Växjö. The measurable values are limited to accessibility and are examined by comparing the homes with interior dimensions and functional planning in Swedish standards. The immeasurable values constitute architectural and aesthetic qualities that affect the human experience of a home. The studied values include “enclosure and openness”, “daylight”, “generality and flexibility”, “axiality”, “movement” and “room organization”.  The result regarding the measurable values shows that buildings are dimensioned based on minimum requirements and that some functions do not fulfill accessibility and usability. For the immeasurable values, the result indicates that the apartments have a combination of enclosure and openness, light input from several directions and that the size of the apartment are important for certain values. Both measurable and immeasurable values can be linked to opinions regarding quality in homes and important qualities according to the respondents are sound insulation, open floor plan, light input, the location of the resident in the city and storage.

I detta kandidatarbete undersöker jag hur ett tidstypiskt seriehus från 1970-talet kan transformeras, genom renovering, till att inneha fler arkitektoniska kvaliteter samt en tidlös karaktär. Min mening är att kombinationen går att uppnå genom återskapande av arkitektoniska karaktärsdrag från 70-talet tillsammans med samtida lösningar, material och rumsorganisationer.  För att genomföra min studie har jag utfört tre fallstudier där jag har utgått från ett huvudobjekt, seriehuset villa Åhus, samt två referensobjekt, villa Färlöv och villa Hässleholm, där de två sistnämnda är arkitektritade villor vilka jag anser har goda arkitektoniska kvaliteter. De tre villorna är alla från 1970-talet, villa Åhus och villa Färlöv ligger i Kristianstad kommun och villa Hässleholm ligger i grannkommunen, dessa parametrar har varit viktiga för mig då närliggande områden och samma tidsperiod gör att jämförelsen blir mer rättvis. För att studien inte ska vara subjektiv med enbart mina personliga åsikter om god arkitektur har jag valt att analysera de tre villorna med hjälp av en kvalitativ forskningsteori inom ämnet. Teorin utgår från sju egenskapsfält som beskriver omätbara arkitektoniska värden. Jag har även haft möjlighet att besöka alla villorna samt haft fotografier och bygglovshandlingar till mitt förfogande, vilket har varit en stor tillgång. En kvalitativ semistrukturerad intervju med en av ägarna av huvudobjektet har även genomförts och varit till stor hjälp då jag har fått en annan förståelse för bostaden, som till exempel de boendes upplevelse av bostaden med dess positiva och negativa aspekter.  Forskningsteorin tillsammans med analyserna av de tre fallstudierna används sedan för att diskutera fram olika gestaltningsförslag i gestaltningsprocessen för hur villa Åhus kan transformeras. Gestaltningsprocessen kommer mynna ut i ett förslag över hur villan hade kunnat gestaltas för att innehålla tydligare arkitektoniska kvaliteter samt förena bevarandet och återskapandet av vissa karaktärsdrag från 1970-talet tillsammans med mer samtida val vilket tar villan in i 2020-talet utan att förlora den ursprungliga karaktären för mycket, helt enkelt 70-talsvillan i ny tappning. / In this thesis, I investigate how a period-typical serial house from the 1970s can be transformed, through renovation, to possess more architectural qualities and timeless character. My opinion is that the combination can be obtained by recreating architectural features from the 1970s together with contemporary solutions, materials and spatial organization. In order to carry out my study, I have conducted three case studies where I have started from a main object, the serial house villa Åhus, as well as two reference objects, villa Färlöv and villa Hässleholm, where the two latter are architect-designed villas which I consider having good architectural qualities. The three villas are all from the 1970s, villa Åhus and villa Färlöv are located in Kristianstad municipality and villa Hässleholm is located in the neighboring municipality, these parameters have been important to me as nearby areas and the same time period make the comparison more just. For the study to not be subjective with only my personal opinions about good architecture, I have chosen to analyze the three villas using a qualitative research theory within the subject. The theory is based on seven characteristic fields that describe immeasurable architectural values. I have also had the opportunity to visit all the villas and have photographs and building permit documents at my disposal, which has been a great asset. A qualitative semi-structured interview with one of the owners of the main object has also been carried out and has been very helpful as I have gained a different understanding of the home, such as the residents' experience of the home with its positive and negative aspects. The research theory together with the analyzes of the three case studies is then used to discuss various design proposals in the design process for how villa Åhus can be transformed. The design process will culminate in a proposal for how the villa could be designed to incorporate more evident architectural qualities, and combine the preservation and recreation of certain character traits from the 1970s together with more contemporary choices, which will take the villa into the 2020s without losing the original character too much. Simply put, the villa in a new costume.

I samhället idag är det en viktig diskussion pågående om att renovering av befintliga bostäder och lägenheter ofta är ett mer hållbart alternativ än att bygga nytt, då det minskar miljöpåverkan. Tyvärr genomförs många renoveringsprojekt enbart genom att byta ut material, utan att ta hänsyn till hur bostadens rörelse och rytm kan förbättras på olika sätt. Exempelvis höjer parametrar som Rörelse och rytm bostadskvaliteten avsevärt. Detta kan uppnås genom att integrera design och funktionalitet på ett sätt som förbättrar både den estetiska och praktiska aspekten av bostaden. Renovering är ett hållbart alternativ till nybyggnation eftersom det kan minska miljöpåverkan genom att bevara och återanvända befintliga bostäder. Samtidigt kan renovering också öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Det är viktigt att ta hänsyn till både mätbara och omätbara värden, såsom funktionalitet och estetik, vid renovering. På så sätt kan kvaliteten på bostaden höjas optimalt. Syftet med arbetet är att påvisa hur befintliga bostäders kvalitet kan uppgraderas och höjas genom att föreslå förändringar och åtgärder som inte är kostsamma och som är möjliga att utföras under renoveringsprojekt. Arbetets metod utgår från undersökning och analys av vanliga förekommande planlösningar från olika kommuner i Sverige för att identifiera möjligheter att förbättra den arkitektoniska kvaliteten i lägenheterna under eventuella framtida renoveringar. Ett antal utvalda representativa planlösningar har granskats och analyserats. Därefter har förslag utarbetats på hur bostadens kvalitet kan höjas genom åtgärder som är baserade på fyra parametrar enligt Nylander och Forshed. De fyra omätbara värdena: axialitet; rörelse och rundgång; generalitet och flexibilitet samt rumsorganisation och zonindelning. Resultaten visar att bostädernas arkitektoniska kvalitet kan förbättras betydligt genom åtgärder vid renovering som till stor del är baserade på det som benämns som omätbara värden. Dessutom tydliggör resultaten att omätbara värden med fördel bör beaktas i framtida ombyggnationer eftersom dessa värden förbättrar bostadens kvalitet, trivsel och hemkänsla. Slutsatsen av studien är att måttliga förändringar vid renovering kan förbättra den arkitektoniska kvaliteten och ge bostäderna en tilltalande och hållbar kvalitet. Genom minskad rivning och medveten renovering kan kulturhistoriska intressanta byggnader bevaras i högre grad och en känsla av samhörighet och kontinuitet med det förflutna skapas. Samtidigt kan moderna tekniker och lösningar integreras för att möta dagens behov och krav. Genom att välja renovering som alternativ kan mer hållbar och kulturellt rik utveckling av samhällen främjas. / In today's society, there is an important discussion ongoing that renovating existing apartments is often a more sustainable option than building new ones, as it reduces environmental impact. Unfortunately, many renovation projects are carried out only by replacing materials, without considering how the apartment can improve its flow and rhythm to enhance its quality. This can be achieved by integrating design and functionality in a way that improves both the aesthetic and practical aspects of the apartment. Renovation is a sustainable alternative to new construction because it can reduce environmental impact by preserving and reusing existing housing. At the same time, renovation can also increase energy efficiency and the use of renewable energy sources. It is important to consider both measurable and immeasurable values, such as aesthetics and functionality, in renovation. This way, the quality of the housing can be raised. The purpose of this work is to demonstrate how the quality of existing housing can be upgraded and raised by proposing changes and measures that are not costly and can be implemented during renovation projects. The method used in the thesis is based on examining and analyzing floor plans from different municipalities in Sweden to identify opportunities to improve the architectural quality of the apartments during any future renovations. The floor plans are reviewed and analyzed. Then, suggestions on how to raise the quality of the housing are made through measures that are based on four parameters of immeasurable values. The four immeasurable values are: movement and circulation; generality and flexibility; axiality; and room organization. The results show that the architectural quality of the housing can be significantly improved through measures during renovation that are largely based on what is referred to as immeasurable values. Furthermore, the results make it clear that immeasurable values should be taken into account in all future renovations as these values improve the quality, comfort, and sense of home of the housing. The conclusion of the study is that moderate changes during renovation can improve the architectural quality and provide the housing with an appealing and sustainable quality. By reducing demolition and performing conscious renovation, the preservation of culturally significant buildings is enabled and a sense of continuity and connection with the past created. At the same time it is possible to integrate modern technology and solutions which meet current needs and requirements. By choosing renovation as an alternative, a more sustainable and culturally rich development of communities is promoted.

The population in Sweden has increased for a long time, despite this, many small municipalities have a negative population development, which also applies to Gullspång. In order to get people to stay in the municipality, it is important to create attractive housing. The municipality of Gullspång sees an increased demand for housing in attractive locations, which has led to a new detailed development plan for the area close to the lake.The purpose of the study is to find out what attractiveness is and what attractive housing looks like, and based on this make a suggestion on how the Sjögläntan area can be designed with reference to the visions of the municipality. It is important considering the immeasurable values of housing to create attractive housing that people want to live in. Greenery is important for people's health and wellbeing. The design work shows a suggestion how an attractive residential area can look like with four different building types. They have been drawn based on various housing surveys and immeasurable values such as generality, flexibility, axiality, sunlight and movement. In the common environment, places have been created that support socializing and activities. The conclusion shows that it is important to plan both the environment and housing in order to create an attractive housing. / Befolkningen i Sverige har under långt tid ökat, trots den ökande befolkningen har många kommuner en negativ befolkningsutveckling. Det är främst de små kommunerna som minskar, vilket även gäller för Gullspångs kommun, medan de stora kommunerna blir ännu större. Det är viktigt att få människor att stanna kvar eller att bosätta sig i en liten kommun med minskande invånarantal för att kommunen ska kunna säkerställa bland annat arbetstillfällen och service. För att få människor att stanna kvar i kommunen är det viktigt att skapa attraktiva boenden. Gullspångs kommun ser en ökad efterfrågan på bostäder i attraktiva lägen, vilket har lett till att kommunen har tagit fram en ny detaljplan för sjönära tomter i Otterbäcken som fått namnet Sjögläntan. Syftet med studien är att undersöka vad attraktivitet är och hur ett attraktivt boende ser ut, samt utifrån studien göra ett förslag över hur området Sjögläntan kan utformas med koppling till kommunens visioner och detaljplan. Målet är att utforma attraktiva boenden i form av bygglovshandlingar för några olika typer av hus som lockar boende till orten. Attraktivitet eftersträvas genom att blanda hustyper och planlösningar för olika behov samt genom att skapa ett förslag för den offentliga miljön i området. Attraktivitet kan delas in i tre olika kategorier; boendeattraktivitet, näringslivsattraktivitet och besöksattraktivitet. De är beroende av varandra för att skapa ett attraktivt samhälle. Boendeattraktivitet handlar om att det finns boende på orten. Näringslivsattraktivitet innebär att det finns tillgång till arbete och besöksattraktivitet betyder att människor vill besöka orten. Det är viktigt att ta hänsyn till bostäders omätbara värden för att skapa attraktiva bostäder som människor vill bo och leva i. För att uppnå attraktiva bostäder krävs det att boendet uppfyller de tre kvalitéerna hållbarhet, bekvämlighet och skönhet och att dessa samverkar. Grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Det är av betydelse att grönområden och naturen är inom räckhåll för att de ska utnyttjas för att kunna uppnå de goda effekterna för hälsan. Det är angeläget att planera miljön runt bostäderna för att området ska vara hälsofrämjande. Gestaltningsarbetet visar ett förslag på hur ett attraktivt bostadsområde kan se ut. Fyra olika byggnadstyper, flerfamiljshus, 1-planshus, 1,5-planshus och kedjehus har ritats i Revit utifrån olika bostadsundersökningar och omätbara värden så som generalitet, flexibilitet, axialitet, solljus och rörelse. Det har lagts stor vikt vid miljön i området. I den gemensamma miljön har det skapats platser som lockar till socialt umgänge och aktiviteter så som fotboll, lekplats och utegym utifrån olika upplevelsevärden så som rofylldhet, artrikedom, samvaro och kultur. Slutsatsen visar att det är viktigt att planera både miljö och bostäder för att det ska bli ett attraktivt boende.