The aim of this thesis is to examine whether law reforms in the detailed planning process can be an aspect that gets in conflict with the citizens rights to participate in the Swedish planning through dialogue, and how five chosen municipalities are working with citizen participation. To be able to answer the aim of the thesis a literature study and five semi-structured interviews was performed in purpose to get wide-ranging information from municipal officials working with detailed planning handling.   Law changes that aims to make the detailed planning process more efficient has been implemented partly to satisfy the needs of dwellings since the detailed planning process among master builders seems to be slow and inefficient, which to the them means higher costs. The requirement on having a detailed planning program was taken away when the new planning law was adopted year 2011. The planning program was including a moment of citizen dialogue. The case studied municipalities have not been affected in this law change arguing that it’s still possible to bring a program if needed. 1st of January 2015 new procedures were implemented in the planning process in purpose to make the process more efficient, where most of the respondents argue that the process don’t have to be more efficient because of the reform, but that the room for citizen dialogue will probably be smaller. The best way of dialogue among municipalities is to include citizens early in the communication process. Nevertheless there are divided meanings whether how there is enough room for dialogue.

Bebyggda områden och byggnader har genom historien behövt anpassas för klimatet och vädret. Ibland är vädret mer extremt med stora mänder vatten eller vind. Med ett föränderligt klimat ändras förutsättningar för bebyggelse i städer som i Uppsala stad. Denna skrift behandlar dels kravbilden på kommuner avseende klimatförändringar och detaljplanering. Vidare studeras hur kommunen arbetar med frågan. Klimatförändringar kan gestaltas på flera sätt men denna studie studerar främst aspekter som berör översvämning. Det finns mycket kunskap och metoder att använda vid anpassning till ändrat väderklimat. Lagstiftning som berör detaljplanering och klimatförändring har analyserats. Vidare har intervjuer med tjänstemän verksamma inom Uppsala utförts för att får en bättre uppfattning om klimatanpassningsarbetet inom kommunen. Texten innehåller även en studie av valda detaljplaner, inom Uppsala kommun, som bedömts vara inom riskzon för översvmämning och erosion i urban miljö. Vid all urban planering är det en fråga om priotiteringar inom olika områden. Ibland uppnås synergieffekter, vilket framgår i några av valda detaljplaner. Men för att göra mer än vad lagstiftning kräver behöver fördelarna med klimatanpassning lyftas fram tydligare i organisationen och klimatanpassning måste oftare ses utifrån ett mer övergripande planeringsperspektiv än detaljplanenivå. / Climate change will affect local urban areas differently and society’s ability to handle changes depend in some part on what is considered in the planning process. This paper examines what the municipality is required to do regarding planning for and climate change. It then presents the results of a case study conducted in Uppsala municipality, which contains a study of approved planes in Uppsala town and interviews with employees at Uppsala municipality and region office. The results are that some aspects of climate change are more considered than other in this case study of urban planning. One can build houses in areas at risk but with the right precautions. There is potential to make society more adapted to climate change but it needs to be prioritized and located starting with planning for it.

Detta examensarbete kommer att handla om planering och projektering av Finplanering. Med Finplanering menas den sista ”finishen” på byggarbetsplatsen dvs. innegårdar, uteplatser, kringliggande gågator och cykelbanor. Det är en etapp i byggproduktionen som börjar bli betydligt mer krävande vad gäller ekonomi och resursåtgång, då det ställs större krav på snabb inflyttning samt att efterfrågan på större och finare uteplatser ökar. Vi har försökt att belysa olika problem man ställs inför under detta skede av byggproduktionen. Vart man kan arbeta för att minska olika problem såsom förseningar och extra kostnader, men framförallt försöka hitta de kritiska skedena där Finplaneringen oftast glöms bort. Samt försöka hitta lämpliga sätt att redan i projekteringsstadiet försöka att planera och strukturera upp förebyggande arbeten så att allting fungerar som det ska när det väl är dags att sätta igång. / This thesis will describe and tell about planning and projecting of “Detailed planning”. “Detailed planning” is the last finish of the construction site i.e. courtyards, patios, surrounding pedestrian streets and bicycle paths. This is a stage in the overall process that is starting to get more demanding in terms of economy and resources. This because today, the demands for speedier housewarming and requirements for bigger and more fancy patios are higher.   We will highlight the different problems that you will encounter during this production stage. We will also pin point the areas where effort is needed in order to lessen problems like delays and extra costs, but most importantly try to find the critical stages during production where “Detailed planning” frequently is “forgotten”. The key, as we will try to show, is to find suitable ways in the early project planning stage to prepare and structure the preventive planning so that all is in place and has a chance to run smoothly when it is time to start the project.

During the 16th century, cities began to emerge in Sweden and already during this time, structures were formed as streets in a grid formation. In 1734 the first regulation of construction in cities that applied at the national level was implemented and in 1947 came the first planning legislation that enabled detailed planning in rural areas. The countryside has a history of being subordinate to the city and planning often has an urban focus. This study aims to examine all current detailed plans from 1947 to today in ten municipalities in Värmland to detect what content, patterns and similarities and differences there are. The aim is to expose whether it is possible to distinguish connections between these detailed plans. A total of 212 detailed plans have been examined. A theoretical model has been designed containing four categories and six theories to examine the content of the detailed plans. The categories municipality, year of gained legal force, exploitation and location have been linked with the theories urbanization theory, second home theory, industrial theory, tourism theory, municipal group theory and location theory which together form the theoretical model of this study. The theories have since been confirmed or disapproved. The results of the survey show that holiday homes are the most common type of exploitation followed by permanent housing, the most common type of location is beachfront. The results also show that the 1990s was the time period when detailed planning most often occurred. Karlstad municipality and Kristinehamn municipality were the municipalities with the most detailed plans in the countryside. Based on the results, it was concluded that the exploitation and location of the detailed plans is reflected in the municipality's geographical location and the demand in the municipality, but also that the detailed planning is reflected in the municipality's efforts to achieve growth. / Under 1500-talet började städer växa fram i Sverige och redan under denna tid bildades strukturer som gator i rutnätsformation. År 1734 kom en första reglering av byggande i städer som gällde på nationell nivå och år 1947 kom den första planlagstiftningen som möjliggjorde detaljplanering på landsbygden. Landsbygden har en historia av att vara underordnad staden och planeringen har ofta ett urbant fokus. Den här studien syftar till att undersöka alla gällande detaljplaner från år 1947 till idag i tio värmländska kommuner för att ta reda på vad det finns för innehåll, mönster samt likheter och skillnader. Målet är att ta reda på om det går att urskilja samband mellan dessa detaljplaner. Totalt har 212 stycken detaljplaner undersökts. En teoretisk modell har utformats innehållande fyra kategorier och sex teorier för att undersöka innehållet i detaljplanerna. Kategorierna kommun, år för vunnen laga kraft, exploatering och lokalisering har kopplats samman med teorierna urbaniseringsteorin, fritidshusteorin, industriteorin, turismteorin, kommungruppsteorin och lokaliseringsteorin som tillsammans bildar denna studies teoretiska modell. Teorierna har sedan bekräftats eller förkastats. Resultatet av undersökningen visar att fritidshus är den mest förekommande exploateringstypen följt av permanentbostäder och den mest förekommande lokaliseringstypen är strandnära. Resultatet visar även att 1990-talet var den tidsperiod då det detaljplanerades som mest. Karlstads kommun och Kristinehamns kommun var de kommuner som hade flest detaljplaner på landsbygden. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att exploatering och lokalisering av detaljplanerna speglas av kommunens geografiska läge och vilken efterfrågan som finns i kommunen men även att detaljplaneringen speglas av den strävan kommunen har gällande tillväxt.

Hållbart resande och mobilitet är viktig del av en hållbar utveckling för städer och samhällen både idag och i framtiden. Hållbar utveckling är också målet på både nationell och lokal nivå. Målen innebär en utveckling där det behöver ske en övergång till mindre biltrafik och mer hållbart resande. För att åstadkomma en förändring vad gäller färdsätt kan åtgärder göras vid nybyggnation av bostäder som syftar till att minska bilåkandet.  Denna studie undersöker vilka effekter åtgärder för hållbart resande ger genom en studie av kvarteret Runstenen i Gävle. Kvarteret Runstenen valdes som fall för studien då förslaget vanns i en markanvisningstävling med bland annat hållbarheten i kvarteret som argument. Genom att se hur planerade åtgärder som bilpool och parkeringar med mera påverkar de boendes resvanor studeras effekter av den detaljplanering som gjordes. Intervjuer med fem boende i kvarteret och en enkätundersökning med 34 svarande ger boendes bild av hur de ser på sitt resande, vad de har förändrat och vad de vill förändra. Intresset för att förändra sitt resande har visat sig vara olika stort i olika grupper bland de boende. Det finns grupper av boende som gärna vill förändra sitt resande till ett mer hållbart alternativ och det finns grupper som inte ser detta som ett alternativ. Det har också visat sig viktigt att planera åtgärder på ett sådant sätt att de genomförs. Flera av de åtgärder som planerats i kvarteret Runstenen har inte genomförts.  Studien har kunnat visa på styrkor och svagheter när åtgärder för hållbara resor planeras. Närheten till service i närområdet är viktigt för resvanor. Faktorer som nära tillgång till garage kan ge motsatt effekt och inte bidra till visionen om hållbart resande med en mindre del biltrafik. Särskilt i de fall cyklar blir mindre tillgängliga än bilen genom att det saknas skyddad cykelparkering. Genom att ett konkret exempel från genomförandet av ett nybyggnadsprojekt studeras har boendes erfarenheter kunnat synliggöras vilka kan användas för framtida nybyggnadsprojekt i centrala lägen. / Sustainable traveling is an important part of sustainable development for cities and communities both today and in the future. Sustainable development are a goal both at national and local levels. This means a development where a transition for less car traffic and more sustainable traveling modes. To achieve a change in traveling modes actions can be made when planning for development of new dwellings to reduce car traffic in the stage of. This study examines the effect of the actions for sustainable transports by a study of the block Runstenen in Gävle. The block Runstenen was chosen for the study as the proposal was chosen in a competition for its sustainability among other factors. By looking at how planned actions such as car pool, parking and other factors influence the residents' travel habits, the results of the planning efforts can be studied. Interviews with five residents in the unit and questionnaires answered by 34 respondents give the residents a picture of how they look at their travels, what they have changed and what they want to change. The interest in changing their travel habits has proved to be different in different groups among residents. There are groups of residents who would like to change their travel to a more sustainable alternative and there are groups that do not see this as an alternative. It has proved to be important to plan actions in such a way that they can get implemented. Several of the measures planned in the Runstenen quarter have not been implemented.  The study has been able to demonstrate strengths and weaknesses when planning with actions for sustainable travel. Nearby access to service is important for sustainable traveling. Factors such as nearby and easy access to garages prove to make an opposite effect and not contribute to the vision of sustainable travel with less car traffic. Especially in cases where bicycles become less accessible than the car because there is no protected bicycle parking. By studying an example from the implementation of a new construction project, residents' experiences have been made visible, which can be used for future new construction projects in central locations.

Regeringen överlämnade nyligen propositionen (prop. 2020/21:131) ”Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning” till riksdagen med ambitionen att förenkla och förkorta planprocessen. Förslaget kommer från Januariöverenskommelsen där en av punkterna har detta som mål och förhoppning att bidra till snabbare och billigare byggande. Förslaget innebär att efter kommunen har lämnat ett positivt planbesked enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ska kommunen även redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid detaljplaneläggningen, om planintressenten begär det. Effekterna av lagförslaget har undersökts genom metoderna multipel fallstudie samt dokument- och litteraturstudie. Projektutvecklare och kommuner har intervjuats för att höra marknadens åsikter och tankar om förslaget och hur de tror lagförslaget kommer påverka detaljplaneprocessen och arbetssättet. Som bakgrund till lagförslaget finns flera års arbete med utredningar där startpunkten handlade om översiktsplaner, som sedan vidareutvecklades till nya frågeställningar, bland annat om privat initiativrätt. Under utredningsarbetet valde utredaren att genomföra en omvärldsanalys för att se hur andra länder applicerar privat initiativrätt och utredaren kom fram till att Norges system var mest relevant för ett införande i svensk lagstiftning. Det slutliga lagförslaget från regeringen påminner lite om den norska modellen för privat initiativrätt, men det finns några väsentliga skillnader mellan ländernas lagstiftning. Det märktes att begreppet privat initiativrätt är vilseledande under intervjuerna då respondenterna hade olika uppfattning om vad begreppet betyder. Det syns också i utredningsarbeten att de haft svårt att sätta en exakt definition av begreppet. Det är många som tolkar begreppet ordagrant och då är det lätt att få uppfattningen att privat initiativrätt innebär en rätt för den enskilde att initiera ett planärende, men så är inte fallet med det lagförslag som regeringen lägger fram till riksdagen. Det handlar endast om att den enskilde har rätt att ta fram planeringsunderlag i form av utredningar till detaljplanen. Kommunen är fortfarande den som formellt initierar ett detaljplaneärende, driver processen framåt och har sista ordet om en detaljplan ska antas eller inte. Att de privata aktörerna bidrar med underlag kommer att underlätta arbetet för kommunen, däremot används detta arbetssätt hos de flesta kommuner och projektutvecklare redan idag, vilket innebär att lagförslaget blir ett förtydligande av gällande praxis. Resultatet av studien påvisar att lagförslaget om privat initiativrätt är ett förslag som inte räcker hela vägen - då det inte innebär någon direkt privat initiativrätt utan en möjlighet att bidra med planeringsunderlag och eventuellt snabba på processen en aning. I andra länder såsom Norge är privat initiativrätt betydligt mer långtgående då kommunerna är tvungna att ta ställning till ett framtaget material som förväntas antas om de uppfyller lagkraven. Någon garanti för en framtagen detaljplan med godkända utredningar finns inte, vilket kan anses få en hämmande effekt på lagförslaget. Lagförslaget är inte så ambitiöst, men är ett steg i rätt riktning. / The Government recently submitted the bill (prop. 2020/21:131) "Private initiative - the stakeholder's participation in detailed planning" to the riksdag with the ambition of simplifying and shortening the planning process. The proposal comes from the January agreement, where one of the points has this as a goal, and it is also hoped to make construction faster and cheaper. The proposal means that after the municipality has submitted a positive planning decision in accordance with the Planning and Building Act (SFS 2010: 900), the municipality must also report which planning documentation may probably be needed for the detailed planning, if the stakeholder so requests. The impact of the bill has been investigated through the methods of multiple case study and document and literature study. Project developers and municipalities have been interviewed to get the market's views and thoughts on the proposal and how they believe the proposal will affect the detailed planning process and working methods. As a background to the bill, there are several years of work with investigations where the starting point was about general plans, which then further developed into new issues, including private initiative. During the investigation, they chose to carry out an external analysis of the business environment to see how other countries apply private initiative and the investigator came to the conclusion that Norway's system was most relevant for its introduction into Swedish legislation. The final proposal from the government is somewhat reminiscent of the Norwegian model for private initiative, but there are some significant differences between the countries' legislation. It was noticed that the term private initiative is misleading during the interviews as the respondents had different views on what the term means. It can also be seen in investigative work that it has been difficult to set an exact definition of the term. There are many who interpret the term verbatim and then it is easy to get the impression that private initiative means a right for the individual to initiate a detailed plan, but this is not the case with the bill that the government submits to the riksdag. It is only a matter of the individual having the right to produce planning documentation in the form of investigations into the detailed plan. The municipality is still the one that formally initiates a detailed plan, drives the process forward and has the last word on whether a detailed plan should be adopted or not. The fact that the private actors contribute with data will facilitate the work for the municipality, however, this way of working is used by most municipalities and project developers already today, which means that the bill will be a clarification of current practice. The results of the study show that the bill on private initiative is a proposal that is not far enough - as it does not involve any direct private initiative but an opportunity to contribute with planning documents and possibly speed up the process a bit. In other countries such as Norway, private initiative is much more far-reaching as the municipalities are forced to take a position on a material produced that is expected to be adopted if they meet the legal requirements. There is no guarantee for a detailed plan with approved investigations, which can be considered to have an inhibiting effect on the bill. The bill is not so ambitious, but is a step in the right direction

This thesis will focus on a major Swedish city, Karlstad. The study uses a combined method consisting of a content analysis and semi-structured interviews. The qualitative content analysis is based on categorizing ongoing detailed plans for housing development in Karlstad. The respondents in the semi-structured interviews consist of people active in real estate development in Karlstad, the current chairman of the urban planning committee in Karlstad, and another politician with experience of urban planning. The purpose of the thesis is to investigate the development pattern in the housing sector in a Swedish city. This in connection with investigating how the cooperation between local actors works regarding housing development. In the next step, the purpose is operationalized by studying Karlstad as a case. The section on previous research presents relevant research on the topic of development in the housing sector. The theory chapter provides the theoretical framework for the study. A theoretical model regarding how development is achieved in the housing sector is central, the model summarizes various factors that contribute to achieving development. The results section presents the respondents' experience of how housing planning looks like in Karlstad and how cooperation works between different local actors. How Karlstad is growing with a focus on both densification and expansion in the city is central to the empirical data. A central part of the empirical data is that there is a picture of differing opinions on how cooperation looks between different local actors. One conclusion reached is that Karlstad works for an inclusive and varied densification while the city is expanding. Another conclusion that can be reached is that sustainability thinking in terms of social, economic and ecological aspects is to some extent guiding contemporary housing planning but will become even more important in the future. The main research question relevant to this thesis is: What is the pattern of development in the housing sector in Karlstad? / I denna uppsats är en svensk större stad i fokus, Karlstad. I studien används en kombinerad metod som består av en kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen utgår från att kategorisera pågående detaljplaner gällande bostadsutveckling i Karlstad. Respondenterna i de semistrukturerade intervjuerna utgörs av tre personer verksamma inom fastighetsutveckling i Karlstad. Dessutom har den nuvarande ordförande för stadsbyggnadsnämnden i Karlstad och en annan politiskt aktiv person med erfarenhet från stadsbyggnad intervjuats. Syftet med uppsatsen är att undersöka exploateringsmönstret i bostadssektorn i en större svensk stad. Detta i samband med att undersöka hur samarbetet mellan lokala aktörer fungerar gällande bostadsutveckling. I nästa led operationaliseras syftet genom att studera Karlstad som fall. I avsnittet gällande tidigare forskning presenteras relevant forskning kring ämnet exploatering. Teorikapitlet utgör det teoretiska ramverket för studien. En teoretisk modell gällande hur en exploatering nås är central och modellen sammanfattar olika faktorer som möjliggör exploatering av bostäder. I resultatdelen presenteras respondenternas upplevelse av hur bostadsplaneringen ser ut i Karlstad och hur samarbetet fungerar mellan olika aktörer. Hur Karlstad växer med fokus på att det både sker en förtätning i staden och en expansion av staden är centralt i empirin. En central del i empirin är att det finns en bild av att det finns åsikter som skiljer sig åt kring hur samarbetet ser ut mellan olika lokala aktörer. En slutsats som nås är att Karlstad verkar för en inkluderande och varierande förtätning samtidigt som staden expanderar. En annan slutsats som går att nå är att hållbarhetstänket ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter är till viss del vägledande i nutida bostadsplanering men kommer i framtiden att bli ännu viktigare. Den huvudsakliga forskningsfrågan som är aktuell i detta uppsatsskrivande är: Hur ser mönstret av exploatering ut i bostadssektorn i Karlstad?

År 2014 beslutade Göteborgs Stad att öka byggtakten genom att effektivisera detaljplane- och genomförandeprocessen. Tidigare hade dessa processer utförts separat och kronologiskt efter varandra. För att möta samhällsbehoven och möjliggöra bostadsbyggandet i takt med befolkningstillväxten behövde effektiviseringen av dessa processer förbättras och samordnas.  Syftet med examensarbetet var att undersöka vad parallella processer innebär och hur de kan bidra till effektiviseringen av detaljplane- och genomförandeprocessen. Särskilt studerades kommunala lantmäterimyndighetens roll i planprocessen och deras bidrag som sakkunnig lantmätare. Studien fokuserade även på hur kommunala lantmäterimyndigheten agerar under samråds- och granskningsfasen samt de förändringar som skett i deras arbetssätt efter att parallella processer infördes.  En fallstudie genomfördes på Göteborgs Stad för att besvara studiens frågeställning. Projektet BoStad2021 etablerades för att effektivisera detaljplane- och genomförandeprocessen och målsättningen var att färdigställa 7000 bostäder år 2021. Göteborgs Stad var den första kommunen att använda sig av parallella processer, där olika förvaltningar samverkade tidigt och arbetade nära för att effektivisera hela detaljplane- och genomförandeprocessen. Data samlades in genom intervjuer med två enhetschefer och en förrättningslantmätare på Göteborgs Stad som varit involverade i etableringen av projektet BoStad2021. Dessutom studerades Chalmers följeforskning av BoStad2021 för att stödja kartläggningen av hur KLM:s arbetssätt har förändrats. Resultatet av studien visar att kommunala lantmäterimyndighetens arbetssätt har genomgått förändringar. KLM:s roll och arbetsmetoder har blivit mer proaktiva genom att ha en annorlunda kommunikationsstrategi. Genom att förvaltningarna arbetade parallellt har det medfört att kommunala lantmäterimyndigheten har kunnat initiera tidiga förrättningar samt förbereda beslutsunderlag för att kunna fatta beslut så snart detaljplanen vunnit laga kraft. Dessa förändringar i arbetssätt har bidragit till en effektivare lantmäteriprocess. / In 2014, the City of Gothenburg decided to increase the rate of construction by streamlining the detailed planning and implementation process. Previously these processes were dealt with separately and sequentially. To meet the society's needs and be able to build in line with population growth, the streamlining of these processes needed improvement and a new strategy. This bachelor thesis aim was to examine the implications of parallel processes and its contribution to the efficiency of the detailed planning process. The study specifically focused on the role of the municipal land surveying authority in the planning process and implementation process. A case study was conducted in the City of Gothenburg to address the research questions. BoStad2021 project was established to streamline the detailed planning and implementation process, with the goal of completing 7000 units by 2021. Gothenburg was the first municipality to implement parallel processes, wherein different departments collaborated early on and worked closely together to streamline the entire detailed planning and implementation process. Data was collected through three interviews with two-unit managers and one land surveyor involved in the establishment of BoStad2021 project in the City of Gothenburg. Furthermore, Chalmers University’s follow up research on BoStad2021 was studied to support the examination of changes in the municipal land surveying authority’s work method. The result of the study indicates that the municipal land surveying authority’s work method has undergone changes. Their role and work methods have become more proactive through the improved communication strategy. By working with parallel processes and a close cooperation with the other departments they have been able to initiate early land survey proceedings and prepare decision materials promptly after the detailed plan has gained legal force. These changes have contributed to a more efficient land surveying process.

When building new residential areas, accessibility is important to consider, environments must be created that all people can use regardless of who they are. Whether a person has a disability or not, environments must be designed for both physical and social accessibility. This means that people must have the physical opportunity to visit an area on foot, by bicycle, bus and car or other means of communication. Individuals must also feel welcome to visit the place, so-called social accessibility, by designing the environment in an inviting and adapted way. This applies to the construction of new residential areas, densification of existing and other types of urban spaces.  This essay has aimed to investigate how and to what extent accessibility from a social sustainability context is treated in today's detailed planning in the municipality of Umea. The essay laid its foundation in a time-geographical perspective, with a focus on the built environment and densification’s impact on accessibility. Five detailed plans were selected from the municipality's website, these are spread over the city and have gained legal force between the years 2012 and 2020. By using content analysis together with coding, the plan-descriptions for each detailed plan were compiled in order to highlight the plans consideration of accessibility. The result that the essay arrived at shows that accessibility from a social sustainability context varies to a large extent in the planning descriptions depending on its scope. In general, it is possible to see a great focus on accessibility through the spatial design of the planning areas as well as the adaptation and development of pedestrian and cycle paths, public transport, and roads.

Miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas antingen via den ordinarie planprocessen eller via miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Denna uppsats har ämnat att undersöka hur de två olika metoderna för miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas och vilken påverkan de respektive metoderna  i sin tur har på den fysiska planeringen och det politiska målet om en hållbar utveckling. Uppsatsen grundar sig i utgångspunkten att en integration av miljöaspekter i planeringen är ett önskvärt tillstånd och att miljöbedömningar och annan miljöhänsyn innebär en integrering av miljöaspekter som markerar vägen mot integration. Diskussionen bygger på stridigheter mellan två paradigm - miljövård och planering, prioriteringar och samspel mellan de båda i strävan mot gemensamma övergripande mål.     Uppsatsen visar på ett behov av utvecklat samspel mellan översiktlig planering och detaljplanering, samt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Även ett behov av mer aktivt hänsynstagande till miljön vid detaljplanering uppdagas. Hur detta ska ske är för vidare forskning att söka svar på. / Environmental consideration within the boundaries of Swedish detailed planning is taken either through the standard planning process or Strategic Environmental Assessments as they are described by Swedish law. This paper means to examine how the two different methods of environmental consideration are put to practice and in turn what affect the specific methods have on the spatial planning and the political goal of a sustainable development. The basis for this paper is that an integration of environmental consideration is a desired state, whilst Strategic Environmental Assessments and other forms of environmental consideration are integrating aspects; the road towards integration. The two paradigms, environmental protection and planning, marks the frame for the discussion; priorities and interaction between the two in the strive towards common comprehensive goals.    The paper points towards a need of a developed interaction between comprehensive planning and detailed planning, a developed interaction between ecological, social and economical aspects of a sustainable development and a more active consideration towards the environment in detailed planning. How this is supposed to come about is for further research to explore.