<p>I slutet på 70-talet så identifierades problemet med nästlade monitoranrop av A.M. Lister (1977). Därefter kom flera artiklar med förslag på lösningar, men ingen kom med en generell lösning eller en lösning på problemet inom ett specifikt område. På grund av detta avser författaren att med detta arbete försöka identifiera egenskaperna hos en applikation som introducerar nästlade monitoranrop och försöker dessutom hitta sätt att undvika problemen med dessa anrop.</p>

I slutet på 70-talet så identifierades problemet med nästlade monitoranrop av A.M. Lister (1977). Därefter kom flera artiklar med förslag på lösningar, men ingen kom med en generell lösning eller en lösning på problemet inom ett specifikt område. På grund av detta avser författaren att med detta arbete försöka identifiera egenskaperna hos en applikation som introducerar nästlade monitoranrop och försöker dessutom hitta sätt att undvika problemen med dessa anrop.

År 2014 beslutade Göteborgs Stad att öka byggtakten genom att effektivisera detaljplane- och genomförandeprocessen. Tidigare hade dessa processer utförts separat och kronologiskt efter varandra. För att möta samhällsbehoven och möjliggöra bostadsbyggandet i takt med befolkningstillväxten behövde effektiviseringen av dessa processer förbättras och samordnas.  Syftet med examensarbetet var att undersöka vad parallella processer innebär och hur de kan bidra till effektiviseringen av detaljplane- och genomförandeprocessen. Särskilt studerades kommunala lantmäterimyndighetens roll i planprocessen och deras bidrag som sakkunnig lantmätare. Studien fokuserade även på hur kommunala lantmäterimyndigheten agerar under samråds- och granskningsfasen samt de förändringar som skett i deras arbetssätt efter att parallella processer infördes.  En fallstudie genomfördes på Göteborgs Stad för att besvara studiens frågeställning. Projektet BoStad2021 etablerades för att effektivisera detaljplane- och genomförandeprocessen och målsättningen var att färdigställa 7000 bostäder år 2021. Göteborgs Stad var den första kommunen att använda sig av parallella processer, där olika förvaltningar samverkade tidigt och arbetade nära för att effektivisera hela detaljplane- och genomförandeprocessen. Data samlades in genom intervjuer med två enhetschefer och en förrättningslantmätare på Göteborgs Stad som varit involverade i etableringen av projektet BoStad2021. Dessutom studerades Chalmers följeforskning av BoStad2021 för att stödja kartläggningen av hur KLM:s arbetssätt har förändrats. Resultatet av studien visar att kommunala lantmäterimyndighetens arbetssätt har genomgått förändringar. KLM:s roll och arbetsmetoder har blivit mer proaktiva genom att ha en annorlunda kommunikationsstrategi. Genom att förvaltningarna arbetade parallellt har det medfört att kommunala lantmäterimyndigheten har kunnat initiera tidiga förrättningar samt förbereda beslutsunderlag för att kunna fatta beslut så snart detaljplanen vunnit laga kraft. Dessa förändringar i arbetssätt har bidragit till en effektivare lantmäteriprocess. / In 2014, the City of Gothenburg decided to increase the rate of construction by streamlining the detailed planning and implementation process. Previously these processes were dealt with separately and sequentially. To meet the society's needs and be able to build in line with population growth, the streamlining of these processes needed improvement and a new strategy. This bachelor thesis aim was to examine the implications of parallel processes and its contribution to the efficiency of the detailed planning process. The study specifically focused on the role of the municipal land surveying authority in the planning process and implementation process. A case study was conducted in the City of Gothenburg to address the research questions. BoStad2021 project was established to streamline the detailed planning and implementation process, with the goal of completing 7000 units by 2021. Gothenburg was the first municipality to implement parallel processes, wherein different departments collaborated early on and worked closely together to streamline the entire detailed planning and implementation process. Data was collected through three interviews with two-unit managers and one land surveyor involved in the establishment of BoStad2021 project in the City of Gothenburg. Furthermore, Chalmers University’s follow up research on BoStad2021 was studied to support the examination of changes in the municipal land surveying authority’s work method. The result of the study indicates that the municipal land surveying authority’s work method has undergone changes. Their role and work methods have become more proactive through the improved communication strategy. By working with parallel processes and a close cooperation with the other departments they have been able to initiate early land survey proceedings and prepare decision materials promptly after the detailed plan has gained legal force. These changes have contributed to a more efficient land surveying process.

Sweden has a goal of having an electricity production solemnly comprising renewable energy sources by the year 2040. To cater for the fulfillment of this goal, more onshore wind power will be needed in Sweden. The wind farm itself has been studied both in terms of its impacts on societal and environmental interests as well as how the Swedish spatial planning system paves the way for more wind power or not. The connection of wind farms to the regional and national transmission grid is far less studied. Therefore, this thesis explores the grid connection process and how it is experienced by the practitioners in terms of wind power developers and network operators. Also, the ways in which the power grid is taken into account when finding a location for a wind farm is studied. This is done by a literature review and a thematic analysis of ten conducted interviews. The grid connection process is presented, along with the four main themes identified by the thematic analysis; Making two long processes parallel, The importance of grid capacity, Dialogue between the developer and the network operator and Proactive consideration of grid connection. The results suggest that the grid connection process, in combination with the wind farm development, is experienced as time-consuming, which gives rise to problems regarding technology development and puts the finalization of the entire project at risk. Consequently, the practitioners want to make the processes more parallel. This is however complicated by the associated risks of not being reassured grid capacity and inflexible permit procedures. Another important result is that the network operators and developers often have different interests to guard, which can complicate the grid connection process further. The available capacity in the grid is crucial when locating a wind farm, but also the economic distance to the point of connection, which in turn depends on several parameters. It is suggested that consideration of the power grid should be more integrated with the spatial planning in Sweden. This can improve the predictability of wind power planning, promote adequate power grid planning and facilitate the Swedish goal of an electricity production only comprised of renewable energy by 2040. / För att genomföra en grön omställning av Europas energisystem väntas mer elproduktion av förnyelsebar energi integreras. Sverige har som mål att ha en elproduktion som enbart består av förnyelsebar energi till år 2040. För att åstadkomma detta mål förväntas andelen vindkraft i landet att öka. Att ansluta till elnätet hör till en av de fundamentala nödvändigheterna för att etablera en vindkraftpark. Trots detta så är planering och utförande av nätanslutning till det svenska elnätet en förbisedd del av processen för att etablera vindkraft i Sverige. Syftet med denna studie är därför att undersöka anslutningsprocessen för landbaserad och storskalig vindkraft och bidra att till ökad kunskap kring hur denna process upplevs av utövarna. Dessutom undersöks det hur vindkraftsprojektörer tar hänsyn till elnätet när de letar områden för vindkraft. Detta görs med en litteraturstudie angående hur anslutningsprocessen går till, följt av en tematisk analys av intervjuer med nätägare och vindkraftsprojektörer. En övergripande bild av anslutningsprocessen och relaterad litteratur presenteras. Fyra huvudteman identifieras från den tematiska analysen; Att göra två långa processer parallella, Signifikansen av nätkapacitet, Dialogen mellan vindkraftsprojektör och nätägare och Proaktiv hänsyn av nätanslutning. Resultaten visar att en stor utmaning med anslutningsprocessen är att den tillsammans med utvecklingen av vindparken upplevs som så pass långdragen i tid, att problem uppstår med teknikutveckling och genomförandet av projektet i sig. Detta bidrar till att vindkraftsprojektörer och nätägare vill försöka göra processerna för utveckling av vindparken och nätanslutningen mer parallella. Att processen för att utveckla vindparken är tidskrävande och osäker bidrar till att den nödvändiga nätkapaciteten inte alltid kan garanteras, vilket försvårar en synkronisering av processerna. Ett ytterligare viktigt resultat är att nätägare och vindkraftsprojektörer ofta har olika intressen under nätanslutningsprocessen, vilket kan komplicera dess förlopp. Var det finns nätkapacitet är en stor faktor vid lokalisering av vindkraft, men även det ekonomiska avståndet till en anslutningspunkt som i sin tur beror på flera parametrar. Elnätsfrågan är komplex både när det gäller lokalisering och anslutning av vindkraft. Men för att skapa goda förutsättningar för mer vindkraft i Sverige, och för uppfyllandet av målet till 2040, bör elnätsfrågan hanteras proaktivt och integreras mer i den fysiska planeringen i Sverige.