This thesis examines the Swedish detailed planning process from a time and money perspective, and also points out the deficiencies of the process. The detailed planning process currently receives much criticism from both the society and the industry. It is usually considered as a brake in the production of new housing in Sweden. A few of the municipalities’ administration time in the planning process in Stockholm was compared and analyzed and it was concluded that the average process takes between 30-60 months. However if a zoning plan is appealed the process extends usually between 4 to 12 months. In Stockholm County, a fourth of all the zoning plans are appealed, but only 1.3% of these leads to repealing of the plan. This number questions to some extent the democracy in today’s society, how many of the citizens’ complaints are actually accepted since that number also include complaints from authorities like the county administrative board. To obtain an understanding of the developer’s cost of the planning process a couple of housing projects in the municipality of Stockholm and Solna were examined. The investigation revealed that the cost may vary anywhere between 650,000 up to 6.5 million SEK. The cost of the zoning plan proved to be highly correlated with the time spent. The recommendation from our side is to increase the exchange of information between all parties, including the party concerned, leading to benefits of the process as a whole. Less public opposition leads to a smoother process, while increasing the cooperation between the municipality and the developer do as well. / Detta examensarbete undersöker detaljplaneprocessen utifrån ett tids- och kostnadsperspektiv och belyser även processens brister. Detaljplaneprocessen får idag mycket kritik från olika håll och målas upp som en bromskloss i produktionen av nya bostäder i Sverige. Vissa kommuners hanteringstid för detaljplaneprocessen i Stockholms län visade på att den genomsnittliga processen tar mellan 30-60 månader. Överklagas en detaljplan förlängs processen vanligtvis med 4 till 12 månader. I Stockholms län överklagas en fjärdedel av alla detaljplaner, men endast 1,3 % av dessa leder till att detaljplanen upphävs. Utöver det låga antalet som vinner bifall, ifrågasätter siffrorna också i viss mån demokratin i dagens samhälle, hur många av medborgarnas klagomål får bifall, jämtemot hur antalet av myndigheter, såsom Länsstyrelsens klagomål. För att få ett grepp om byggherrens kostnad undersöktes ett par flerbostadsprojekt i Stockholms kommun, med ett par i Solna. Undersökningen visade på att kostnaden kan skilja allt mellan 650 000 upp till 6 500 000 SEK. Kostnaden för detaljplaneprocessen visar sig ha stark korrelation med tiden. Rekommendationerna från vårt håll landar i att ett ökat informationsutbyte mellan alla parter, inklusive sakägare, gagnar processen som helhet. Färre klagomål från allmänheten leder till en smidigare process för både byggherrar och kommunen, samtidigt som ett ökat samarbete också bidrar.

No description available.

SammanfattningTitel: Detaljplaneprocessens hinder i Malmö stad – ur byggherrens synvinkel Ämne, kurs: Fastighetsvetenskap, Kandidatuppsats 15 hp
Författare: Isabelle Svensson & Viktoria Salivonik
Handledare: Peter KarpestamNyckelord: Detaljplaneprocessen, byggherre, planprocessen, bostadsbyggandeDetta examensarbete handlar om hinder som uppstår i samband med detaljplaneprocessen i Malmö stad. Syftet är att se vilka hinder som byggherrar i Malmö upplever gällande bostadsbyggande. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat ett flertal verksamma byggherrar i Malmö ur en kvalitativ metod då vi vill jämföra byggherrarnas egna erfarenheter med vad som tidigare tagits fram som hinder genom forskning.Malmö är en stad som under kort tid har utvecklats från industristad till blandbebyggelse. I detta arbete undersöker vi därför om de verksamma byggherrarna i Malmö upplever samma svårigheter och hinder som uppmärksammats genom tidigare forskning. Detaljplaneprocessen har under många år fått mycket kritik och anses vara en stor del till varför det inte byggs fler bostäder. I rapporten tar vi upp andra hinder som skapas genom detaljplanen, och varför dessa hinder är ett problem. Den slutsats som kan utläsas av vår empiri och analys är att många byggherrar står inför samma problem, då detaljplanen gör byggandet väldigt styrt och ibland svårjobbat. För att lösa de hinder som uppstår har det under studiens gång blivit tydligt att man måste möta människor med rätt kompetens och vilja.De förändringar inom detaljplaneprocessen, som våra respondenter önskar, ligger mestadels på politisk nivå och är därför svårt att förändra inom den närmsta tiden. Skillnader i erfarenheter och kompetens avgör hur man kommer fram till lösningar för de olika hindren som uppstår. Vår slutsats visar även att konjunkturen har stor påverkan på marknaden där konkurrens och priser kan skilja stort beroende på om det är hög- eller lågkonjunktur.I slutet av examensarbetet finns en slutsats om resultatet från teori och empiri. Utifrån en jämförelse av detta drar vi sedan våra slutsatser. / AbstractTitle: The detail process difficulties in Malmö - From the developers view Subject, Course: Real Estate Science, Bachelor Thesis 15 credits
 Authors: Isabelle Svensson & Viktoria Salivonik
Supervisor: Peter KarpestamKeywords: Detail process, developer, planning process, housing constructionThis examination project is about obstacles that arise in connection with the detailed planning process in Malmö city. The purpose is to see what obstacles building-constructors in Malmö experience regarding housing construction. In order to answer our purpose, we have interviewed a number of successful constructors in Malmö from a qualitative method when we want to compare the builders' own experiences with what was previously identified as obstacles through research.Malmö is a city that has developed rapidly from industrial city to urban settlement. In this work, we are investigating whether the active constructors in Malmö experience the same difficulties and obstacles that have been identified by previous research. The detailed planning process has been widely criticized for many years and is considered to be a major part of why more housing is not being built. The report addresses other obstacles created by the detailed plan, and why these obstacles are a problem.The conclusion that can be derived from our empirical analysis is that many constructors face the same problem, as the detailed plan makes the construction very controlled and sometimes difficult. In order to solve the obstacles that have arisen, it has become apparent during the study that people have to meet people with the right skills and will.The changes in the detailed planning process that our respondents want is mostly at the political level and is therefore difficult to change in the near future. Differences in experiences and qualification determines how to find solutions to the various obstacles that arise. Our conclusion also shows that the economy has a major impact on the market where competition and prices can differ widely depending on whether there is a high or recession. At the end of the thesis, there is a conclusion about the results of theory and empirical studies. Based on a comparison of this, we draw our conclusions.

Uppsatsens syfte handlar om att studera barn och ungas närmiljö samt deras roll i Sveriges fysiska planering och hur barns perspektiv framhävs i planprocessen. De frågeställningar som ställs i uppsatsen är följande. Hur beaktas barn och ungas närmiljö i detaljplaneprocessen? Hur behandlas barn och ungas intressen i detaljplaneprocessen? Hur ser deltagandet och inflytandet ut i detaljplaneprocessen för barn och unga? Den empiri som uppsatsen lutar sig mot är en kvalitativ metod som bygger på en analys av planhandlingar från detaljplaner. Där detaljplaner kommer från kommuner i Uppsala län. Det som uppsatsen kommer fram till är att barns intresse lyfts fram angående en tillgång till grönområden för lek, aktivitet och rörelse samt barnens säkerhet och trygghet i att kunna röra sig på egen hand i sin närmiljö. De kommuner som jobbar aktivt med att barn och unga ska vara med i planprocessen lyfter tydligare och mer konkret barns perspektiv och inte endast barnperspektiv från vuxna med barns intresse i sikte.

Eftersom utövandet av stadsplanering och design försöker förbättra modernismens arv, erbjuderstäder till synes oändliga möjligheter att säkerställa en hög kvalité på både byggnader och dessomgivna rum. Vår studie är inriktad på Sofielundsvägen, en misslyckad potentiell "huvudgata" i södraStockholmsförorten, Sverige. Vi strävar efter att analysera både hur gatans nuvarande tillståndutvecklades samt vilka funktioner som bör förbättras för att få gatan att generera mer aktivitet för attsedan verka som ett högt kvalitativt offentligt rum i staden. Utvecklingen från mitten av 2000-taletkan ses som ett försök att lokalisera urbanitet i en förortskontext som genererade mindre optimaltresultat, där vårt bidrag är att mätta och föreslå förbättringar för dess framgång. Vi hittade uppenbarfelkommunikation i planeringsdokumenten, flexibelt språk som möjliggjorde lägre kvalitet och en bristpå specificitet som annars skulle ha bidragit till att skapa en framgångsrik social stadsgata.Omprövandet av de planerings beslut som skapade dessa nuvarande förhållanden är en nyckel för attförstå staden och utveckla nödvändiga åtgärder, för de flertal förbättringar inom miljö-, sociala samtde ekonomiska förhållanden som städer eftersträvar. / As the practice of urban planning and design seeks to improve upon the legacy of modernism, citiesoffer seemingly endless opportunities for ensuring a high level of quality from their buildings and thespaces surrounding them. Our study is focused on Sofielundsvägen, a failed potential “main street” inthe southern inner suburbs of Stockholm, Sweden. We aim to analyze both how the street’s presentcondition was developed and what features should be improved to make the street generate moreactivity and subsequently contribute to the city as a high-quality public space. The development fromthe mid-2000s can be viewed as an attempt to locate urbanity into a suburban context that deliveredless than desired results, and our contribution is to measure and suggest improvements for its success.We found apparent miscommunication in the planning documents, flexible language that allowed forlower quality, and a lack of specificity that would have otherwise assisted to create a successfulsociable urban street. Re-examining planning decisions that created present conditions is one key tounderstanding the city and developing necessary interventions, for the numerous improvements toenvironmental, social, and economic conditions cities are in pursuit of.

År 2021 fyller Göteborg 400 år och det lockar många byggare att bli klara jubileumsåret till ära, inte minst väntas ca 30 000 nya bostäder. Frågan är var medborgarna kommer in i denna planeringsprocess och vad det finns för strukturella möjligheter för dialog där medborgare får säga sitt. Det uppsatsen syftar på är att belysa hur planeringsprocessen ser ut inom byggnation, och vilka möjligheter som ges till medborgardialog. Uppsatsen går igenom planeringsprocessens olika delar, från idé till spadtag, och vilka aktörer som kan tänkas vara med i denna process. När det kommer till medborgardialog står principer och policys i fokus, men går också igenom vilka resurser och utbildningsbehov som finns för dialogarbeten. Med utgångspunkt i en offentlighetsteori av Jürgen Habermas granskas litterärt material från flertalet kommunala källor, bl.a. Göteborgs Stad, Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Komplement till detta är 3 intervjuer, dessa om medborgardialog, samarbete mellan olika kompetenser och förhållningsregler inom arbetet. / During the year of 2021 the city of Gothenburg turns 400 years and it attracts many contractors to finish then in honor of the anniversary, not at least to be expected is 30,000 new homes. The question is where the citizens come into the planning procedure.  This bachelor’s thesis aim is to explore what the planning process looks like during construction and what the structural possibilities are for public dialog. The thesis goes through the different parts of the planning procedure, from concept to groundbreaking, and who that might be a part of this process. When it comes to public dialog the focus is on principals and policies, but also goes through what the needs are for education and current resources around working with dialog.  Based on Jürgen Habermas theory on the Public sphere literary materials are examined, mostly from municipal sources, including City of Gothenburg, National Board of Housing and the Swedish Association of Local Authorities and Regions. Complementing this are three interviews, these with focus on public dialog, cooperation between various competencies and conduct of the working process. / Stadsplanering, Inflytande och Medborgardialog

Effektiva planprocesser är ett debatterat ämne till följd av bland annat stor tillväxt i landets storstadsregioner och ökande bostadsbrist. Debatten handlar om att det tar för lång tid att ta fram detaljplaner, där kommuner ofta skuldbeläggs. Många kommuner har svåra förutsättningar för samhällsplanering med tidspress kombinerat med tillväxt och höga målsättningar om produktion av planer. Denna studie undersöker vad effektiva planprocesser är, varför det eftersträvas och hur kommunal verksamhet kan effektiviseras. I särskilt fokus är Nacka kommun som står inför de svåra utmaningarna, men även två andra kommuner och statligt perspektiv vägs in. Metoden är kvalitativ genom litteratur-, dokument och intervjustudie. Resultatet tyder på att effektivitet inte endast handlar om tid utan även kvalitet, demokrati och genomförbarhet av en plan. De flesta samhällsmedborgare gynnas av effektiva planprocesser. Detta kan uppnås genom att kommunal verksamhet har tydlig organisation, arbetsmodeller, förmedlade prioriteringar, givande politisk process samt god relation och planering vid anlitande av konsulter. Slutsatsen är att effektiva planprocesser inte handlar om att kommuner tar fram detaljplaner snabbt eftersom långsiktighet krävs, men att effektivisering av kommunala verksamheter är möjliga. / Efficiency in the planning process is an issue for debate in Sweden resulting from, among several aspects, major growth of urban regions and increased demand for housing. The debate points at municipal planning offices and local authorities as being too slow in producing local plans. Many municipalities though operate planning under difficult circumstances with time pressure combined with growth and ambitious political goals on producing plans. This study investigates what efficient planning process is, why it is strived for and possible efficiencies in municipal planning operation. Nacka municipality is in focus as it stands before those challenges, but also two other Swedish municipalities and a national perspective are included. A qualitative method is applied with literature, document and interview studies. The result indicates that efficiency does not only include time aspects, but also quality, democracy and feasibility of a plan. Most citizens benefit from efficient planning processes. They can be achieved by municipal operations being clear in organization and working models, mediated priorities, useful political process and good relation and planning of hired consultants. The conclusion is that efficient planning process is not about municipalities producing local plans quickly since long-time perspective is required, although efficiency and streamlining of the municipal operation is possible.

Bakgrunden till detta examensarbete har sin grund i den bostadsbrist som finns i Sverige idag och den allmänna debatten om ökat bostadsbyggande och långsamma planprocesser som pågår. I studien har två detaljplaner, med huvudändamål bostäder, i var och en av de tre kommunerna Botkyrka, Norrköping och Västerås djupgående analyserats, i syfte att bringa klarhet i vilka aktiviteter och komponenter som faktiskt ger upphov till tidsåtgång i detaljplaneprocessens olika skeden. Av studien, vars tillvägagångssätt baserats på dokumentanalyser och intervjuer, framgår att detaljplaneprocessen utifrån sin utformning samt uppbyggnad via plan- och bygglagen (PBL) tar ”tid”. Hur lång tid en process tar beror enligt studien på flera olika anledningar som kan ha med den specifika planen och/eller kommunen att göra. Resultatet av undersökningen visar på att det i ett tidigt skede är väldigt svårt att uppskatta tidsåtgången för en detaljplan, då alla planer till viss del är unika och då oförutsebara komponenter och aktiviteter vanligtvis dyker upp under processens gång. Tidsåtgången för detaljplaneprocessen, räknat från det att ett formellt planuppdrag ges till det att detaljplanen vinner laga kraft, har för de planer som studerats i arbetet kraftigt varierat mellan 21 månader till 7 år. I snitt har dock processen för samtliga planer endast aktivt bedrivits under 1,5 – 3 år. Anledningen till att arbetet med vissa detaljplaner avstannat eller fördröjts har bland annat med oerfarna byggherrars brist på kunskap, politisk oenighet, sena inspel och bristen på resurser att göra. Enligt studien är de aktiviteter som ger upphov till störst tidsåtgång i detaljplaneprocesserna framförallt kopplade till utredningsarbetet. Det handlar både om att det är många utredningar som behöver tas fram och att de tar tid. Av studien framgår att tidseffektiviseringar i planprocessen är önskvärt så länge kvalitén kan bibehållas och detaljplanernas genomförbarhet kan säkerställas. Bostadsbristen i regionerna och det höga trycket i kommunerna lyfts fram som aspekter till varför det är viktigt. De förslag till förbättringsåtgärder som framhålls i denna studie handlar bland annat om att få till stånd bättre former för tidig samverkan mellan involverade parter, att ge den strategiska planeringen större tyngd och att utreda mer i ett tidigt skede, att skapa tydliga kommunövergripande mål och prioriteringsordningar för detaljplaner samt förbättra kommunens system och arbetsrutiner. Utöver det omnämns även ett behov av att utöka kommunens resurser och att öka tydligheten i vilka beslut som behöver fattas politiskt och på vilken nivå samt om det finns beslut som kan delegeras till kommunernas förvaltningar. / The background of this master thesis stems from the housing shortage that exists in Sweden today and the general debate on increased housing and slow planning processes that are currently taking place. In this study an in-depth analysis of two detailed development plans in each of the three municipalities of Botkyrka, Norrköping and Västerås has been carried out, in order to shed light on which activities and components that give rise to time consumption in the various stages of the planning process. The study, which is based on document analysis and interviews, concludes that the Swedish planning process due to its overall design and by being regulated by the Swedish planning and building act (PBL) takes "time". How much time the process takes depends, according to the analysis, on several different reasons that may have with the specific detailed development plan and/or the municipality to do. The result of the case studies carried out in this master thesis shows that it’s very difficult in an early stage to estimate how much time that will be required in order to create a detailed development plan. The reason for this is that every plan is somewhat unique and that unforeseeable components and activities usually emerge during the process. The time-cost of the planning process for the detailed development plans studied in this master thesis varied greatly from 21 months to 7 years. On average, however, the process for all the plans was only actively pursued during 1,5 - 3 years. The reason that the development of some of the plans was delayed or postponed has to do with, among other things, inexperienced developers lack of knowledge with regards to the planning process, political disagreements, belated demands for additional investigations and shortage of staff. According to this study, conducting surveys and investigations are the most time consuming activities within the planning process. It is a combination of many surveys needed to be carried out and that each one of them takes time to complete.    The result of this study shows that more time-efficient planning processes are desirable as long as the quality can be maintained and the feasibility of the detailed development plans can be guaranteed. The housing shortage in the regions and the high pressure to draw up plans and build homes in the municipalities are brought up as aspects of why it is important. The improvements that are suggested in the study involves, among others things, establishing better forms of early collaboration between all parties involved, giving the strategic planning greater weight and conducting more surveys in an early stage, creating clear common goals and priorities within the municipality's and furthermore improve the municipality's systems and working practices. In addition, it is suggested that the municipality's resources should be extended and that there should be an increased transparency regarding which decisions in the planning processes that need to be made politically and at what level, and if there are decisions that can be delegated to the municipality’s administrations.

Digitaliseringen fortsätter att utvecklas inom kommuner genom den nya föreskriften för digitaliseringen av detaljplaner. Studien syftar till att analysera äldres förutsättningar att ta del av kommuners planarbete med hänsyn till digitaliseringen av planprocessen. Detta görs med utgångspunkt i tre kommuner och med fokus på tillgänglighet. Digitaliseringen öppnar upp nya sätt att inkludera kommunernas medborgare men samtidigt riskerar de äldre som samhällsgrupp att hamna i ett digitalt utanförskap. Studien genomfördes genom intervjuer med planarkitekter från Varbergs kommun, Trollhättans Stad och Karlskronas kommun samt en projektledare från Pensionärernas Riksorganisation (PRO). Studien visar att kommunerna arbetar med tillgänglighet genom digitalisering på olika sätt. Kommunerna menar att de inte fokuserar på tillgängligheten specifikt för äldre, vilket resulterar i slutsatsen att det finns en risk att de äldre exkluderas från planprocessen, när allt fler delar av den digitaliseras. / Digitization continues to develop within municipalities through the new regulation for the digitization of detailed plans. This study aims to analyze the pre-conditions of the elderly to take part in municipalities' planning work regarding digitization. This is done based on three municipalities, with a focus on accessibility. Digitization creates new ways of including the citizens of the municipalities, but it also creates the risk of exclusion of the elderly as a social group. The study was carried out through interviews with planning architects from Varbergs kommun, Trollhättans Stad, and Karlskrona kommun, as well as a project manager from the Pensionärernas Riksorganisation (PRO). The study shows that the municipalities work with accessibility through digitization in different ways. The municipalities mentioned that they do not focus on accessibility specifically for the elderly, which leads to the conclusion that the elderly may risk exclusion from the planning process, as it becomes digitized.

Sammanfattning Planprocessen har den senaste tiden legat i fokus för ett antal utredningar och rapporter. Den bostadsbrist som råder i bl.a. Stockholm påverkas av långa planprocesser som kan sträcka sig upp till fem år eller mer. Även konkurrensen mellan små och stora byggherrar påverkas då endast de större byggherrarna har resurser att ta sig igenom de långa planprocesserna. Vissa förändringar som ska effektivisera processen har gjorts i den nya PBL som infördes den 2 maj 2011, men det finns även andra faktorer som påverkar längden och smidigheten hos processen. I detta examensarbete har sju detaljplaner från olika kommuner i Stockholms län valts ut och studerats. De personer som varit handläggare på kommunen respektive projektledare hos exploatören har intervjuats kring olika aspekter av planprocessen, och huvudsyftet med examensarbetet är att undersöka åsikterna kring dessa aspekter. De intervjuade har fått svara på frågor kring tidsåtgång, lagstiftning, samarbete och kommunikation.  Ett delsyfte har även varit att studera tidsåtgången från initiering till antagande för de utvalda detaljplanerna. Resultatet av studien visar att tidsåtgången för de utvalda planprocesserna varierar mycket. Med initieringstiden inräknad varierade tidsåtgången mellan 29 och 84 månader fram till antagandet. Initieringstiden, som är svårdefinierad, spelar en stor roll för tidsåtgången och medelvärdet av initieringstiden utgör 35% resp. 27% av den totala tidsåtgången, beroende på om det är med eller utan planprogram. Resultatet från intervjuerna berör en rad aspekter. Politikens roll och kommunens organisation är faktorer som kan påverka planprocessen på olika sätt, både gällande tidsåtgången men även styrningen av tjänstemännen. De enskilda handläggarnas roll påverkar också planprocessen i hög grad. Det ställs höga krav på handläggarna att de genomför processen på ett korrekt sätt och personliga egenskaper är viktiga. Handläggarna får även en roll som projektledare i planprocessen och det ställer ytterligare krav på dem. Detaljstyrningen i detaljplanerna är en viktig fråga för både kommuner och exploatörer och verkar till en viss grad styras av den tillit och samarbete som finns mellan kommunen och exploatören, och utgör en garanti för kommunen att exploatören utför det han utlovat. Länsstyrelsen är den remissinstans som har mest att säga till om i planprocessen och har en tendens att fördröja den med månader p.g.a. långa handläggningstider, och detta skapar frustration hos både exploatörer och handläggare / The planning process in Sweden has been the topic of a number of recent studies and reports. The lack of housing in cities, for example in Stockholm, is affected by long detail planning processes which can span up to five years or more. This also affects the competition between small and large housing developers, since only larger companies have the resources to endure the long processes. Some changes that are meant to improve the efficiency of the process have been made to the new Planning and Building act which was introduced on the 2nd of May 2011, but there are also other factors that affect the length and flexibility of the process. Seven detailed development plans from different municipalities in Stockholm County have been studied, and interviews have been held with both the developer and the planning official at the municipality for each plan. The main purpose of this thesis is to examine the planning officials’ and the developers’ views on different aspects of the planning process. The examined aspects are time, legislation, cooperation and communication. Another purpose is to study the time taken for the planning process from initiation to adoption of the chosen plans. The result from the study shows that the time for the chosen plans varies greatly. The time varied between 29 and 84 months, including the initiation time. The initiation time, which is often difficult to define, has major effects on the time taken. The mean value of the initiation time is 35% and 27% respectively of the total time taken, depending on if a planning program was used or not. The results from the interviews touch a number of aspects. The role of politics and the municipality’s organisation are factors that can affect the planning process in different ways, both in the time taken and in the control of the officials. The planning officials’ role also affects the planning process to a high extent. There are high demands on the officials to perform their work in a correct way and their personal abilities are important. The planning officials also have the role of project leader for the planning process, which puts further demands on them. The level of detail in the detailed development plans is an important question for both municipalities and developers. The level of detail is, to some extent, dependent on the level of trust and cooperation that exists between the developer and the municipality. Furthermore, the level of detail in the detailed development plans work as a guarantee for the municipalities that the developer will execute the project in the promised way. The County Administrative Board is the referral body that has most influence in the planning process and the results shows that they can prolong the process by months due to long processing times. This is something that creates frustration among both developers and planning officials.