This thesis examines the Swedish detailed planning process from a time and money perspective, and also points out the deficiencies of the process. The detailed planning process currently receives much criticism from both the society and the industry. It is usually considered as a brake in the production of new housing in Sweden. A few of the municipalities’ administration time in the planning process in Stockholm was compared and analyzed and it was concluded that the average process takes between 30-60 months. However if a zoning plan is appealed the process extends usually between 4 to 12 months. In Stockholm County, a fourth of all the zoning plans are appealed, but only 1.3% of these leads to repealing of the plan. This number questions to some extent the democracy in today’s society, how many of the citizens’ complaints are actually accepted since that number also include complaints from authorities like the county administrative board. To obtain an understanding of the developer’s cost of the planning process a couple of housing projects in the municipality of Stockholm and Solna were examined. The investigation revealed that the cost may vary anywhere between 650,000 up to 6.5 million SEK. The cost of the zoning plan proved to be highly correlated with the time spent. The recommendation from our side is to increase the exchange of information between all parties, including the party concerned, leading to benefits of the process as a whole. Less public opposition leads to a smoother process, while increasing the cooperation between the municipality and the developer do as well. / Detta examensarbete undersöker detaljplaneprocessen utifrån ett tids- och kostnadsperspektiv och belyser även processens brister. Detaljplaneprocessen får idag mycket kritik från olika håll och målas upp som en bromskloss i produktionen av nya bostäder i Sverige. Vissa kommuners hanteringstid för detaljplaneprocessen i Stockholms län visade på att den genomsnittliga processen tar mellan 30-60 månader. Överklagas en detaljplan förlängs processen vanligtvis med 4 till 12 månader. I Stockholms län överklagas en fjärdedel av alla detaljplaner, men endast 1,3 % av dessa leder till att detaljplanen upphävs. Utöver det låga antalet som vinner bifall, ifrågasätter siffrorna också i viss mån demokratin i dagens samhälle, hur många av medborgarnas klagomål får bifall, jämtemot hur antalet av myndigheter, såsom Länsstyrelsens klagomål. För att få ett grepp om byggherrens kostnad undersöktes ett par flerbostadsprojekt i Stockholms kommun, med ett par i Solna. Undersökningen visade på att kostnaden kan skilja allt mellan 650 000 upp till 6 500 000 SEK. Kostnaden för detaljplaneprocessen visar sig ha stark korrelation med tiden. Rekommendationerna från vårt håll landar i att ett ökat informationsutbyte mellan alla parter, inklusive sakägare, gagnar processen som helhet. Färre klagomål från allmänheten leder till en smidigare process för både byggherrar och kommunen, samtidigt som ett ökat samarbete också bidrar.

Detaljplaneprocessen anses gå för långsamt i Sverige och bidra till en lägre nybyggnation av bostäder. Samtidigt uppger många av Sveriges kommuner att de har brist på bostäder. Regeringen har pekat på att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien. I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa två länder genom fallstudier. Examensarbetet utgör den avslutande delen av masterprogrammet Globalisering miljö och social förändring, 30 hp. Syftet med rapporten är att undersöka tidsåtgången för planer från Freiburg och Cardiff för att se hur de utövar en mer effektiv planering. Hur lång tid tar planprocessen i Cardiff och Freiburg? Vad går snabbare? Varför går det snabbare? Fallstudierna visar att detaljplaneprocesserna i Cardiff och Freiburg gick snabbare i jämförelse med en svensk medelplan. I Cardiff tog planprocesserna kortast tid, men med avsteg från medborgarinflytandet. I Freiburg var samrådsskedet över 70 % av den totala planprocessen och medborgarna var involverade i ett tidigt skede i planens utformning. Tidsfrister i handläggningen, hopslagning av skeden, välförankrade planer, minskade tillfällen för överklagan är några av beståndsdelarna som kunde återfinnas i de tyska och brittiska planerna som kan bidra till en snabbare process.

SammanfattningTitel: Detaljplaneprocessens hinder i Malmö stad – ur byggherrens synvinkel Ämne, kurs: Fastighetsvetenskap, Kandidatuppsats 15 hp
Författare: Isabelle Svensson & Viktoria Salivonik
Handledare: Peter KarpestamNyckelord: Detaljplaneprocessen, byggherre, planprocessen, bostadsbyggandeDetta examensarbete handlar om hinder som uppstår i samband med detaljplaneprocessen i Malmö stad. Syftet är att se vilka hinder som byggherrar i Malmö upplever gällande bostadsbyggande. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat ett flertal verksamma byggherrar i Malmö ur en kvalitativ metod då vi vill jämföra byggherrarnas egna erfarenheter med vad som tidigare tagits fram som hinder genom forskning.Malmö är en stad som under kort tid har utvecklats från industristad till blandbebyggelse. I detta arbete undersöker vi därför om de verksamma byggherrarna i Malmö upplever samma svårigheter och hinder som uppmärksammats genom tidigare forskning. Detaljplaneprocessen har under många år fått mycket kritik och anses vara en stor del till varför det inte byggs fler bostäder. I rapporten tar vi upp andra hinder som skapas genom detaljplanen, och varför dessa hinder är ett problem. Den slutsats som kan utläsas av vår empiri och analys är att många byggherrar står inför samma problem, då detaljplanen gör byggandet väldigt styrt och ibland svårjobbat. För att lösa de hinder som uppstår har det under studiens gång blivit tydligt att man måste möta människor med rätt kompetens och vilja.De förändringar inom detaljplaneprocessen, som våra respondenter önskar, ligger mestadels på politisk nivå och är därför svårt att förändra inom den närmsta tiden. Skillnader i erfarenheter och kompetens avgör hur man kommer fram till lösningar för de olika hindren som uppstår. Vår slutsats visar även att konjunkturen har stor påverkan på marknaden där konkurrens och priser kan skilja stort beroende på om det är hög- eller lågkonjunktur.I slutet av examensarbetet finns en slutsats om resultatet från teori och empiri. Utifrån en jämförelse av detta drar vi sedan våra slutsatser. / AbstractTitle: The detail process difficulties in Malmö - From the developers view Subject, Course: Real Estate Science, Bachelor Thesis 15 credits
 Authors: Isabelle Svensson & Viktoria Salivonik
Supervisor: Peter KarpestamKeywords: Detail process, developer, planning process, housing constructionThis examination project is about obstacles that arise in connection with the detailed planning process in Malmö city. The purpose is to see what obstacles building-constructors in Malmö experience regarding housing construction. In order to answer our purpose, we have interviewed a number of successful constructors in Malmö from a qualitative method when we want to compare the builders' own experiences with what was previously identified as obstacles through research.Malmö is a city that has developed rapidly from industrial city to urban settlement. In this work, we are investigating whether the active constructors in Malmö experience the same difficulties and obstacles that have been identified by previous research. The detailed planning process has been widely criticized for many years and is considered to be a major part of why more housing is not being built. The report addresses other obstacles created by the detailed plan, and why these obstacles are a problem.The conclusion that can be derived from our empirical analysis is that many constructors face the same problem, as the detailed plan makes the construction very controlled and sometimes difficult. In order to solve the obstacles that have arisen, it has become apparent during the study that people have to meet people with the right skills and will.The changes in the detailed planning process that our respondents want is mostly at the political level and is therefore difficult to change in the near future. Differences in experiences and qualification determines how to find solutions to the various obstacles that arise. Our conclusion also shows that the economy has a major impact on the market where competition and prices can differ widely depending on whether there is a high or recession. At the end of the thesis, there is a conclusion about the results of theory and empirical studies. Based on a comparison of this, we draw our conclusions.

In Sweden a requirement for a zoning plan is a must before any construction of larger scale can take place. The process leading up to a zoning plan has been criticized for being both time consuming and often leading to complications between the developer and municipality. There are a handful of factors to take in consideration, but the most prominent one is the lack of communication between developers and the municipality. This thesis is focused on trying to find the most suitable way to achieve a successful early dialogue between developers and municipalities before a zoning plan exists. Primarily on finding successful methods for smaller municipalities on how they should act when reaching out to developers and the most important factors for a successful thriving cooperation. By studying literature regarding the subject and carrying out interviews with both workers on the municipality- and developer side, different methods on how to implement an early dialogue and factors of great importance for a successful long-lasting cooperation was able to be established. Trust, competence, honesty and a smarter use of resources was pointed out as the most important factors according to the interviewed. With the different methods on how to establish an early dialogue, it is safe to say that there is no absolute way in telling which method a specific municipality should be using. Different municipalities are simply to unique with their own prerequisites and limitations. The right method for each municipality can only be found by trying them out. / I Sverige råder det krav på att en detaljplan skall vara upprättad innan någon bebyggelse av större betydelse får starta. Den process som leder fram till en detaljplan har kritiserats för att vara både tidskrävande och ofta skapa komplikationer mellan utvecklaren och kommunen. Det finns en handfull faktorer som spelar in och som måste tas i beaktning. Den mest framträdande är bristen på kommunikation mellan utvecklare och kommunen. Denna avhandling är inriktad på att försöka hitta den mest lämpliga metoden för att uppnå en framgångsrik tidig dialog mellan utvecklare och kommun innan det finns en detaljplan. Främst ligger fokus på att finna ett bra tillvägagångssätt som mindre kommuner kan använda när de kontaktar byggföretag. En undersökning av vilka faktorer som är av störst relevans för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete har även utförts. Från litteratur om ämnet och genom utförda intervjuer där både arbetare på kommun- och byggsidan fick komma till tal, kunde olika metoder för att genomföra en tidig dialog fastställas. Faktorer för ett framgångsrikt och långvarigt samarbete kunde även bestämmas. Förtroende, kompetens, ärlighet och en smartare användning av resurser lyfts fram som de viktigaste faktorerna enligt den intervjuade. Med de olika metoderna för att inleda en tidig dialog kan det konstateras att det inte finns något sätt att helt säkert kunna bestämma vilken metod som fungerar för en viss kommun. Olika kommuner är helt enkelt unika på sitt sätt med sina egna förutsättningar och begränsningar. Rätt metod för enskild kommun kan endast bestämmas genom att testa dem.

Byggbranschen tampas idag med problem inom bland annat effektivisering, underbyggande av beslut och kommunikation. Under en detaljplaneprocess ska flera aktörer samarbeta för att tillsammans komma fram till ett förslag som uppfyller en mängd krav på bästa sätt. Traditionella arbetsmetoder gör framtagning av analyser tidskrävande och svårförstått. Parametriska designverktyg tillåter snabb, interaktiv modellering och skulle avsevärt kunna underlätta byggbranschens utmaningar men det saknas idag utredning om vilket behov på sådana verktyg som finns och hur dessa behov borde uppfyllas.  Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för varför ett parametriskt designverktyg behövs i utvecklingen av byggprocessen samt utforska hur ett sådant verktyg kan utformas. Målet är att fylla en del av den kunskapslucka som finns för hur parametriska designverktyg upplevs av aktörer med yrkesrollen arkitekt, beställare och kommun samt vilket behov som finns för parametriska designverktyg. Därtill är målet också att producera ett förslag till fortsatt utveckling av parametriska designverktyg. För att uppnå målen genomfördes en fallstudie av verktyget Volymskissaren. Studien är en induktiv, kvalitativ fallstudie med utforskande art där de olika aktörerna intervjuades för att undersöka behov och utvecklingspotential med parametriska designverktyg. Kvaliteten på intervjuerna säkerställdes genom att först utföra en intervjumetodikstudie. Intervjuerna hölls sedan via videosamtal. Intervjudata transkriberades och analyserades.  Resultatet konstaterar att det finns ett behov av parametriska designverktyg i detaljplaneprocessen. Framförallt är det behov av att snabbt och enkelt kunna producera multipla skisser med tillhörande analyser för att kunna underbygga beslut, kunna ändra dessa interaktivt och ett behov av bättre kommunikation än traditionella metoder. Aktörerna anser i dagsläget att verktyget är väl lämpat för att möta behov av bland annat förbättrad kommunikation, iteration, analysering och kunskapsutbyte men att verktyget är något begränsande och att det finns ett motstånd till denna typ av arbetsmetod. Föreslagen utformning utgår från det aktuella verktyget och inkluderar ett antal utvecklingssteg såsom fler tekniska element, analyser och utökad möjlighet för kommunikation och förståelse. En förändring av arbetsprocessen föreslås också för optimal användning av parametriska designverktyg i detaljplaneprocessen.

Uppsatsen berör detaljplaneprocessen i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur detaljplaneprocessen är utformad, identifiera problem som fördröjer processen samt diskutera eventuella effektiviseringsåtgärder. För att besvara syftet har fallstudier genomförts av byggprojekten Lövholmsvägen i Gröndal, kvarter Kolbottnen i Hagsätra samt Pepparvägen i Hökarängen. Byggprojekten har studerats kvalitativt i form av arkivstudier och intervjuer. Uppsatsen tillämpar processteori som analysmodell med fokus på effektivisering. I slutsatsen redovisas sju faktorer som kan bidra till längre detaljplaneprocesser: resursbrist, konjunkturläge, grönområden, praktiska utmaningar, motstridiga intressen, förändrade omständigheter samt involvering av rätts- och beslutsinstanser. Vidare har nio förslag tagits fram som syftar till att motverka problem kopplade till nämnda faktorer.  Följande förslag ämnar effektivisera detaljplaneprocessen: minskad möjlighet att påverka under samråd, standardiserade procedurer för att lösa praktiska utmaningar, tydligare förhållningsregler, svårare för sakägare och närboende att överklaga, ett minskat antal rättsinstanser, större andel av byggprojekt finansieras med offentliga medel, ökad makt åt stadsbyggnadsnämnden, helhetstänkande av politiker, nära samarbete med remissinstanser samt tydliga ramar för att kunna hantera förändrade omständigheter. Rapporten når konklusionen att effektivisering av detaljplaneprocessen är fullt möjlig. Dock måste effektiviseringsåtgärder vägas mot risk för ett utelämnat helhets- och långsiktigt perspektiv.