In Sweden a requirement for a zoning plan is a must before any construction of larger scale can take place. The process leading up to a zoning plan has been criticized for being both time consuming and often leading to complications between the developer and municipality. There are a handful of factors to take in consideration, but the most prominent one is the lack of communication between developers and the municipality. This thesis is focused on trying to find the most suitable way to achieve a successful early dialogue between developers and municipalities before a zoning plan exists. Primarily on finding successful methods for smaller municipalities on how they should act when reaching out to developers and the most important factors for a successful thriving cooperation. By studying literature regarding the subject and carrying out interviews with both workers on the municipality- and developer side, different methods on how to implement an early dialogue and factors of great importance for a successful long-lasting cooperation was able to be established. Trust, competence, honesty and a smarter use of resources was pointed out as the most important factors according to the interviewed. With the different methods on how to establish an early dialogue, it is safe to say that there is no absolute way in telling which method a specific municipality should be using. Different municipalities are simply to unique with their own prerequisites and limitations. The right method for each municipality can only be found by trying them out. / I Sverige råder det krav på att en detaljplan skall vara upprättad innan någon bebyggelse av större betydelse får starta. Den process som leder fram till en detaljplan har kritiserats för att vara både tidskrävande och ofta skapa komplikationer mellan utvecklaren och kommunen. Det finns en handfull faktorer som spelar in och som måste tas i beaktning. Den mest framträdande är bristen på kommunikation mellan utvecklare och kommunen. Denna avhandling är inriktad på att försöka hitta den mest lämpliga metoden för att uppnå en framgångsrik tidig dialog mellan utvecklare och kommun innan det finns en detaljplan. Främst ligger fokus på att finna ett bra tillvägagångssätt som mindre kommuner kan använda när de kontaktar byggföretag. En undersökning av vilka faktorer som är av störst relevans för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete har även utförts. Från litteratur om ämnet och genom utförda intervjuer där både arbetare på kommun- och byggsidan fick komma till tal, kunde olika metoder för att genomföra en tidig dialog fastställas. Faktorer för ett framgångsrikt och långvarigt samarbete kunde även bestämmas. Förtroende, kompetens, ärlighet och en smartare användning av resurser lyfts fram som de viktigaste faktorerna enligt den intervjuade. Med de olika metoderna för att inleda en tidig dialog kan det konstateras att det inte finns något sätt att helt säkert kunna bestämma vilken metod som fungerar för en viss kommun. Olika kommuner är helt enkelt unika på sitt sätt med sina egna förutsättningar och begränsningar. Rätt metod för enskild kommun kan endast bestämmas genom att testa dem.

<p>The aim of this dissertation is to examine why smaller municipalities[1] in Sweden experience difficulties when implementing the 16 environmental objectives that are designed to solve Sweden's environmental problems.</p><p>The theoretical framework used for this dissertation is implementation theory which provides three conditions that need to be met in order to have a successful implementation.  These three conditions have shaped the research questions that examine if Torsby municipality has the "understanding," "ability" and "will" needed to implement the decision correctly.  </p><p>The dissertation employs a case study method to examine why Torsby municipality has experienced difficulties implementating the target: <em>programmes and strategies</em> <em>for planning,</em> which is an interim target to environmental objective number 15: A good built environment.  Qualitative text analysis and interviews with politicians and civil servants from Torsby municipality and the county administration board of Värmland have been conducted in order to answer the research questions.   </p><p>The material used for this dissertation is mostly from the government bills that are the foundation of the Swedish environmental policy and the documents and reports about the environmental objectives that the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), the Swedish Environmental protection agency (Naturvårdsverket), and the Environmental objectives council (Miljörådet) have released.</p><p>The result of this dissertation supports previous research which has shown that smaller municipalities have problems implementating the environmental objectives due to a lack of financial resources. This dissertation also shows that the problems can be due to a lack of understanding the purpose of the objectives.  This leads to a lack of political will to implement the objectives.  Since the municipalities do not have the political will to implement the objectives the appropriate resources needed for a successful implementation are not appointed and therefore the municipalities are not able to fully implement the environmental objectives.</p><p> </p><p>[1] Municipalities with less than 20 000 inhabitants.</p>

Följande studie syftar till att analysera mindre kommuners hinder och möjligheter i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Studien belyser även hur kritiska faktorer tar sig form som betydande i klimatanpassningsarbetet enligt aktörerna. Studiens empiriska material är baserat på sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med aktörer med varierande yrkesroll i fyra svenska kommuner. Analysen av det empiriska materialet identifierade ett antal teman som lyfte faktorer som ansågs betydelsefulla att belysa i mindre kommuners kommunala klimatanpassningsarbete. Identifierade teman var följande: ekonomiska barriärer, politik, kompetens, interna och externa samverkansprocesser och stöd och vägledning i klimatanpassningsarbetet. Studien visade att mindre kommuner har ett antal möjligheter som ansågs betydande i det kommunala klimatanpassningsarbetet och dessa bestod av korta beslutsvägar och god intern och extern kommunikation. Studien pekade på att mindre kommuners klimatanpassningsarbete karaktäriseras av fler hinder än möjligheter, något som anses hämma implementeringen i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Hindren utgörs av bristande förståelse från allmänheten, bristande intresse på politisk nivå, svårigheter i att rekrytera relevant kompetens samt att definiera och strukturera det egna klimatanpassningsarbetet. Studien visar även att det är komplext för mindre kommuner att endast tala om översvämningar i klimatanpassningsarbetet, därav pekar studien på att mindre kommuner behöver få hjälp att skala ner riktlinjer till den egna kommunens kapacitet. Mindre kommuners långsiktiga och strategiska mål i kommunalt klimatanpassningsarbete anses vara viktiga variabler att belysa i framtida studier. / The following study aims to analyze the barriers and opportunities for less-populous municipalities in the climate adaptation work. The study also highlights critical issues taking shape as important to climate adaptation work according to the actors and how they differ in their work towards higher populated municipalities. The study's empirical material is based on six semi-structured interviews, conducted with actors with varying professional roles in four Swedish municipalities. The analysis of the empirical material identified several themes that were considered important in the municipalities' climate adaptation work. Identified themes were as follows: economic barriers, politics, competence, internal and external collaboration processes and support and guidance in climate adaptation work.The study showed that less-populous municipalities have a number of opportunities that were considered significant in the municipal climate adaptation work and these consisted of short decision paths and good internal and external communication. The study pointed out that less-populous municipalities' climate adaptation work is characterized by more obstacles than opportunities, something that is considered to impede the implementation. The obstacles consist of a lack of understanding from the public, a lack of interest at the political level, difficulties in retaining and recruiting relevant competence, and defining and structuring the local climate adaptation work. The study also shows that it is complex for less-populous municipalities to only talk about flooding in the climate adaptation work, hence the study points out that less-populous municipalities need to acquire tools to be able to scale down guidelines to their own municipality's capacity. The municipalities' long-term and strategic goals in the climate adaptation work are considered to be important variables to highlight in future studies.

Tidigare forskning visar att klimatpåverkan som har skett under decennier, leder till negativa konsekvenser för samhället. Om samhället ska vara robust för denna påverkan behöver samhället anpassas. Klimatanpassningsarbetet är fortfarande en relativ ny fråga och ses som mer utmanande för mindre kommuner. Syftet med studien är därför att undersöka hur mellanstora- och mindre kommuner arbetar med klimatanpassningsfrågan med fokus på fyra kommuner i Östergötland. Syftet grundar sig i frågeställningarna som behandlar vilka utmaningar som kommunerna ser i arbetet samt vad som skiljer kommunerna åt.   Studiens besvaras genom kvalitativ metod där material från intervjuer med tjänstepersoner inom respektive kommun samlades in samt dokumentanalys av kommunernas översiktsplaner samt handlingsplaner. Materialet analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar på att kommunerna arbetar med klimatanpassning men att implementeringen skiljer sig åt. Som beror på olika utmaningar som kommunerna står inför där resursbrist samt politiskt intresse styr utvecklingen. / Previous research shows that climate impact, which has taken place for decades, leads to consequences for society. If society is to be robust to this impact, society needs to adapt. Climate adaptation is still a relatively new issue and is seen as more challenging for smaller municipalities. The purpose of the study is therefore to investigate how medium-sized and small municipalities work with the climate adaptation issue with a focus on four municipalities in Östergötland. Also to see what challenges the municipalities highlight. The study is based on a qualitative method. Material from interviews with representatives from each municipality was collected and document analysis of the municipalities documents. The material was analyzed with thematic analysis. The results of the study shows that the municipalities work with climate adaptation, but that the implementation differs due to various challenges that the municipalities face.

Sverige har sedan en tid sett en stark urbanisering som lett till en avfolkning av landsbygden och att det urbana ses som det ideala. Resultatet av detta blir att mindre kommuner i Sverige kan uppleva svårigheter att utföra vardaglig kommunal verksamhet. Denna studie ämnar därför utforska hur mindre kommuner hanterar resursutmaningar inom sin fysiska planering. Syftet är att undersöka om dessa kommuner upplever att de har resursutmaningar och i så fall vilka tillsammans med vad som kan ligga bakom dem. Dessutom undersöks olika strategier som olika kommuner använder sig av för att hantera dessa samt hur de kan anammas av andra kommuner. Studiens resultat baseras på en enkätundersökning bland landets mindre kommuner och ytterligare fördjupande intervjuer. Det visar tydligt att en majoritet av mindre kommuner upplever sig ha resursutmaningar inom fysisk planering. Dessa utmaningar verkar främst ligga inom kompetensförsörjning, personalstyrka och ekonomi där det pekar mot att grunden till dessa ligger i svårighet att rekrytera och locka personal till mindre kommuner men också ett minskat skatteunderlag. De främsta strategierna som diskuteras i studien för att tackla dessa är kommunala samarbeten, externa kontor och konsultanvändning. Dessa strategier har sina för- och nackdelar och måste anpassas efter vardera kommuns förutsättningar. Även om anammandet av dessa strategier kan hjälpa den enskilda kommunen löser det inte den strukturella problematiken i sin helhet. Dagens situation för mindre kommuner är inte hållbar då de ofta glöms bort i samhällsdebatten. För att alla landets kommuner ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas måste alla kommuner vara i fokus, inte enbart de större. / Sweden has for a time experienced a strong urbanization which has led to a depopulation of several municipalities and where the urban is seen as the ideal. The result of this is that smaller municipalities in Sweden might experience difficulties fulfilling their municipal services. This study therefore intends to explore how smaller municipalities handles their challenges concerning resources within their physical planning. The aim is to examine if these municipalities experience challenges of resources and if so, what challenges they have together with possible underlying causes. Furthermore, different strategies used by some municipalities to cope with their challenges are investigated as well as how they can be adapted by other municipalities. The study results are based on a survey among Sweden’s smaller municipalities together with additional in-depth interviews. They clearly show that a majority of the smaller municipalities express that they experience resource challenges within their physical planning. These challenges mainly seem to lie within competence, workforce and economy where the reason behind this seems to be difficulties when recruiting and to attract employees to smaller municipalities as well as a reduced tax base. The main strategies discussed in the study to tackle these challenges are municipal co-operations, external offices and the use of consultants. These strategies have their advantages and disadvantages and have to be adjusted to each municipality according to their respective preconditions. Even though the adaptation of these strategies could help the individual municipality, it does not solve the overall structural problematics. The current situation for smaller municipalities is not sustainable due to them often being forgotten in the societal debate. In order for all of the country's municipalities to have equal conditions to evolve, all municipalities must be focused on, not only the larger ones.

The aim of this dissertation is to examine why smaller municipalities[1] in Sweden experience difficulties when implementing the 16 environmental objectives that are designed to solve Sweden's environmental problems. The theoretical framework used for this dissertation is implementation theory which provides three conditions that need to be met in order to have a successful implementation.  These three conditions have shaped the research questions that examine if Torsby municipality has the "understanding," "ability" and "will" needed to implement the decision correctly.   The dissertation employs a case study method to examine why Torsby municipality has experienced difficulties implementating the target: programmes and strategies for planning, which is an interim target to environmental objective number 15: A good built environment.  Qualitative text analysis and interviews with politicians and civil servants from Torsby municipality and the county administration board of Värmland have been conducted in order to answer the research questions.    The material used for this dissertation is mostly from the government bills that are the foundation of the Swedish environmental policy and the documents and reports about the environmental objectives that the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), the Swedish Environmental protection agency (Naturvårdsverket), and the Environmental objectives council (Miljörådet) have released. The result of this dissertation supports previous research which has shown that smaller municipalities have problems implementating the environmental objectives due to a lack of financial resources. This dissertation also shows that the problems can be due to a lack of understanding the purpose of the objectives.  This leads to a lack of political will to implement the objectives.  Since the municipalities do not have the political will to implement the objectives the appropriate resources needed for a successful implementation are not appointed and therefore the municipalities are not able to fully implement the environmental objectives.   [1] Municipalities with less than 20 000 inhabitants.

Den här uppsatsen diskuterar hållbart resande, ett vanligt förekommande begrepp i och med det högaktuella begreppet hållbar utveckling. Hållbart resande undersöks i två mindre kommuner i Östergötland för att undersöka vilka uppfattningar och förutsättningar som medborgare och tjänstemän har. Uppsatsen studerar även vilka faktorer som påverkar vid val av färdmedel. Uppsatsen inkluderar intervjuer tillsammans med tjänstemän och medborgare i kommunerna Boxholm och Ödeshög. För att analysera det insamlade materialet tillämpas teorin social praktik, där begreppen kompetens, material och mening står i fokus. Resultatet visar på en gemensam syn gällande avsaknaden av tillgänglighet i kommunerna, framför allt till kollektivtrafik.  Det finns även en förändringsvilja i handlingsmönstret hos medborgarna till att resa mer hållbart men då kompetens och material saknas är det inte möjligt idag. Från kommunens sida finns det också en pågående förändringsvilja med visioner och ambitioner för att erbjuda medborgarna hållbara resalternativ. / This essay discusses sustainable travel which is a common concept in connection with sustainable development. Two small municipalities have been studied in Östergötland, Sweden to assess what individuals and planners think about sustainable travel in their communities. The method used in this essay was to interview with citizens and planners in the municipalities Ödeshög and Boxholm. To analyse the data collection, we apply the theory social practice which focuses on the three elements: materials, competences, meanings. The results show a lack of accessibility in the municipalities, especially in public transport. Furthermore, the result shows that the citizens have a will towards changing their behaviour to transport in a more sustainable way. From the citizens perspectives there was a lack of competences and materials which prevented them from traveling in a more sustainable way. We also saw a will from the planners to change behaviour in their ambitions towards more sustainable travel options.