På senare tid har flertalet rättsfall kring transpersoners rättigheter dykt upp och haft policyförändrande karaktär. Syftet har därför varit att bringa förståelse för detta fenomen, där en fallstudie genomförts gällande avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner, vilket avskaffades genom en dom. Fokus har legat på de påverkansstrategier som använts för att avskaffa tvångssteriliseringarna, för att se om domstolsvägen är en ny strategi för transrörelsen och vad som i så fall har möjliggjort denna. Jag kom fram till att det är en medveten strategi från HBTQ-rörelsen och att judikaliseringen i samhället, alltså att domstolarna blivit mer politiska, verkar ha spelat en roll för att göra denna väg möjlig. Judikaliseringen har öppnat upp rent systemmässigt och idémässigt för att driva transpolitiska frågor den rättsliga vägen som mänskliga rättigheter.

No description available.

<p>Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.</p><p>Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010).</p><p>Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag. Samtliga journalister kontrollerade den information de hämtade från sociala medier med andra icke-sociala mediekällor för att verifiera korrektheten innan de publicerade informationen. Våra slutsatser är att sociala medier på ett berikande sätt kompletterar traditionell journalistik då de används medvetet och källkritiskt.</p>

Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010. Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010). Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag. Samtliga journalister kontrollerade den information de hämtade från sociala medier med andra icke-sociala mediekällor för att verifiera korrektheten innan de publicerade informationen. Våra slutsatser är att sociala medier på ett berikande sätt kompletterar traditionell journalistik då de används medvetet och källkritiskt.

Könsdiskriminering och sexuella trakasserier utgör samhällsproblem som reflekteras inom organisationer i alla branscher och sektorer. Alla organisationer är exponerade för problematiken så länge som företeelserna förekommer i samhället. Fenomenen kan orsaka allvarliga konsekvenser försåväl individ, organisation som samhälle. Med anledning av detta står HR inför viktiga uppgifter framöver. Denna studie syftade till att undersöka strategiskt inriktade HR-personers uppfattningar kring könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Studiens fyra frågeställningar utgjordes av 1) Vad innebär könsdiskriminering respektive sexuella trakasserier?, 2) Vilken betydelse har metoo-rörelsen haft för HR-arbetet?, 3) Vilka är de främsta skälen till att könsdiskriminering och sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatser? och 4) Vad utgör framgångsrika tillvägagångssätt för att komma till rätta med problematiken? Studien utgick från en fenomenografisk metodansats varigenom tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med strategiskt inriktade HR-personer. Intervjuresultaten innefattade resonemang om otydligheter kring begreppen könsdiskriminering och sexuella trakasserier,metoo-rörelsens effekter samt synpunkter om individuella, organisationsmässiga och samhälleliga påverkansprocesser varigenom könsdiskriminering och sexuella trakasserier kan utövas och motverkas.Förhoppningen med denna studie var att det framställda resultatet skulle utgöra ett kunskapsbidrag till HR som yrkesgrupp, varvid de skildrade iakttagelserna kan fungera som lärdomar och verktyg.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ”Modstrilogin” (1968- 79- 93) och tv-serien ”Upp till Kamp!” (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum. Resultatet har blivit att filmerna skildrar framförallt ungdomskulturen med dess kritik mot välfärdssamhället riktas, men skillnaden är att ”Upp till Kamp!” tar upp ett politiskt engagemang, vilket ”Modstrilogin” saknar, men likheten ligger i att de har liknande värderingar när det handlar om problematiseringen av välfärdssamhället och droger.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ”Modstrilogin” (1968- 79- 93) och tv-serien ”Upp till Kamp!” (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum. Resultatet har blivit att filmerna skildrar framförallt ungdomskulturen med dess kritik mot välfärdssamhället riktas, men skillnaden är att ”Upp till Kamp!” tar upp ett politiskt engagemang, vilket ”Modstrilogin” saknar, men likheten ligger i att de har liknande värderingar när det handlar om problematiseringen av välfärdssamhället och droger.

The aim of this thesis is to describe the rise of the Tea Party movement in the United States. By using a known theory within social movement studies, the political process theory, this thesis look into the factors that could have played a role in the rise and fast mobilization of the Tea Party movement. The political process theory consists of three parts and hence looks into both the political structure of, in this case, the United States, how mobilizing structures have been used and into the cultural framing used by the Tea Party to create their identity. In order to bring structure to the thesis, the three theory parts have been transformed into analysis models. These give a very good idea of all the factors that could have played a part and therefore also a good way to describe the rise of the Tea Party movement. The research confirm what the political process theory says, that the Tea Party movements rise came at a time when there were a mix of factors at play, both structural and cultural, creating an opportunity that the Tea Party took. The Tea Party’s fast mobilization can be seen as a result of the combination of factors present at the time. The methods used in this thesis are qualitative data analysis and process tracing.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på. / I sammanfattningen på sidan 34, rad 13–15, fattas ett steg i en slutledning. Meningen om Floréns studie av Jäders bruk är därför struken i abstractet ovan.

Dvala-predikande var ett fenomen som förekom inom extatiska väckelserörelser i Sverige och Finland vid slutet av 1700-taletoch under 1800-talet. Det var huvudsakligen kvinnor ifrån de lägre samhällsklasserna, men ibland även barn som dvalapredikade.Dessa framförde ofta sina budskap liggande i ett dvala-liknande tillstånd. I det här arbetet presenteras en av dessakvinnor, Inga Elisabeth Jansdotter, som levde i Uppland vid mitten av 1800-talet, samt det källmaterial som finns tillgängligtom henne. / Sleep-preaching was a phenomenon that occurred in the ecstatic revival movement in Sweden and Finland at the end of the1700s and in the 1800s. It was mainly women from the lower classes, but sometimes even children that was sleep-preaching.They made their messages often lying in a trance-like condition. This work will present one of these women, Inga ElisabethJansdotter, who lived in Uppland in the mid-1800s, as well as the source material available about her.