På senare tid har flertalet rättsfall kring transpersoners rättigheter dykt upp och haft policyförändrande karaktär. Syftet har därför varit att bringa förståelse för detta fenomen, där en fallstudie genomförts gällande avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner, vilket avskaffades genom en dom. Fokus har legat på de påverkansstrategier som använts för att avskaffa tvångssteriliseringarna, för att se om domstolsvägen är en ny strategi för transrörelsen och vad som i så fall har möjliggjort denna. Jag kom fram till att det är en medveten strategi från HBTQ-rörelsen och att judikaliseringen i samhället, alltså att domstolarna blivit mer politiska, verkar ha spelat en roll för att göra denna väg möjlig. Judikaliseringen har öppnat upp rent systemmässigt och idémässigt för att driva transpolitiska frågor den rättsliga vägen som mänskliga rättigheter.

När en designer tar fram en kampanj finns en underförstådd önskan att mottagaren kommer förändra sina åsikter eller beteenden när hen ser materialet. Men om vi ska använda oss av påverkansstrategier som metod, måste vi undersöka potentiella risker och om det är alls är möjligt att styra mottagare på ett ansvarsfullt sätt. Ett område där det är särskilt intressant att diskutera detta är design kring miljöfrågor. I en fallstudie av en kampanj från Naturskyddsföreningen om bidöden undersöker jag hur design använts för att förmedla insektsdöden som problem och för att uppmuntra till handling, med utgångspunkt i en beteendevetenskaplig teori kallad ”nudge theory”. Jag diskuterar även hur teorins upphovsmän Thaler & Sunstein (2008) applicerar nudge theory på klimatfrågor och granskar kritiskt anammandet av teorin som en del av designprocesser, med anledning av den inneboende risken för paternalism i Thaler & Sunsteins ramverk av påverkansstrategier. Resultatet av analysen är att Thaler & Sunsteins teori om påverkansstrategier innehåller vissa aspekter som kan vara användbara i syfte att uppmuntra miljövänligt beteende, men att teorins liberalistiska teoribas innebär begränsningar som förminskar dess förmåga att låta människors sociala natur inspirera samarbete. De största risker jag identifierat med användandet av påverkansstrategier är att de stjäl vår redan knappa uppmärksamhet, de kan klassificeras som starkare än bara mjuk övertalning och framförallt så finns inte demokratiskt lika förutsättningar för alla aktörer i samhället att producera påverkansstrategier.