På senare tid har flertalet rättsfall kring transpersoners rättigheter dykt upp och haft policyförändrande karaktär. Syftet har därför varit att bringa förståelse för detta fenomen, där en fallstudie genomförts gällande avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner, vilket avskaffades genom en dom. Fokus har legat på de påverkansstrategier som använts för att avskaffa tvångssteriliseringarna, för att se om domstolsvägen är en ny strategi för transrörelsen och vad som i så fall har möjliggjort denna. Jag kom fram till att det är en medveten strategi från HBTQ-rörelsen och att judikaliseringen i samhället, alltså att domstolarna blivit mer politiska, verkar ha spelat en roll för att göra denna väg möjlig. Judikaliseringen har öppnat upp rent systemmässigt och idémässigt för att driva transpolitiska frågor den rättsliga vägen som mänskliga rättigheter.

Bakgrund: Dagens investerare lägger allt mer vikt på hållbarhetsrelaterade kriterier vid deras investeringsbeslut, vilket skiljer sig från den traditionella investeringsmodellen där primärt fokus ligger på risk och avkastning. Investerarna blir allt mer aktiva i sitt ägande genom användande av kapistal samt rösträttigheter i syfte att påverka företagen att förbättra deras miljömässiga, sociala och bolagsstyrnings (ESG) prestation. Där tillvägagångsättet har stor betydelse gällande effektiviteten av påverkansarbetet. Problemformulering: Identifiera faktorer som hindrar respektive bidrar till svenska institutioners arbete att genom investeringsstrategin aktivt ägarskap påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete. Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur svenska institutioner arbetar med investeringsstrategin aktivt ägarskap med syfte att påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete (CSR). Vidare att tydliggöra vilka metoder som används och vilka faktorer som hindrar respektive bidrar till ett lyckat påverkansarbete. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av aktuell forskning på områdena, Corporate Social Responsibility (CSR), Socially Responsible Investment (SRI), Environmental, Social, and Governance (ESG), Stakeholder salience och Aktivt ägarskap. Avslutningsvis presenteras en teoretisk förklaringsmodell. Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt förfarande och en abduktiv ansats. Där insamling av empiri skedde genom ett kombinerad intervju- och enkät förfarande. Där sex respondenter deltog, vilka representerade sex olika svenska Fondförvaltande institutioner. Resultat: Studien fann att svaret på frågan grundas i den komplexitet de hållbarhetsrelaterade frågorna har. Där den svenska bolagsstyrningskulturen bidrog positivt till institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag, men där avsaknaden av densamma delvis hindrade deras arbete gentemot utländska portföljbolag. Där det framgick att konstruktiva samt öppna dialoger, valberedningsarbete och samarbete med andra institutioner samt organisationer bidrog positivt till effektiviteten av påverkansarbetet. Det som hindrar institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag var primärt tid och resurser hos institutionerna själva. Även en avsaknad av tillförlitlig ESG data identifierades, där institutionerna dels efterfrågade: bättre data för att kunna jämföra företagens hållbarhetsarbete med varandra samt kunna mäta effekten av eget utfört påverkansarbete vilka institutionerna menar på tillsammans skulle hjälpa dom att effektivare kunna rikta tid och resurser och därmed bedriva effektivare aktivt ägarskap.

Problemformulering: Hur skulle demokratisk lobbyism kännetecknas? Syfte: Utgångspunkten i denna uppsats har sin grund i teoretiska kriterier för hur lobbyism önskas fungera ur ett demokratiskt perspektiv. Syftet är att verka för att fylla en del av kunskap som finns gällande lobbying. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie. Fyra semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på lokal nivå har genomförts. Teoretisk referensram: Avsnittet ger en beskrivning av begreppet lobbyism samt vilka delar som ingår i fenomenet. Empirisk studie: I empirin presenteras materialet från intervjuerna. Respondenterna ger sin syn på lobbyism på lokal nivå samt sin inställning till fenomenet. Detta presenteras i tre delar. Slutsats: Studien leder fram till slutsatsen att lobbying möjligen kan vara ett hot mot demokratin om den inte genomförs på ett planerat och transparent sätt. Beslutsfattarna är positivt inställda till lobbying som de menar är en del av ett demokratiskt samhälle. / Question: How would democratic lobbying be characterized? Purpose: The starting point in this essay is based on theoretical criteria for how lobbying is desired to function from a democratic perspective. The purpose is to work to fill some of the knowledge that exists regarding lobbying. Method: The thesis is a qualitative study. Four semi-structured interviews with policymakers at the local level have been conducted. Theoretical framework: The section provides a description of the concept of lobbying and the parts that are included in the phenomenon. Empircal studies: The empirical material presents the material from the interviews. The respondents give their views on lobbying at the local level as well as their attitude to the phenomenon. This is presented in three parts. Conclusion: The study leads to the conclusion that lobbying may be a threat to democracy if it is not carried out in a planned and transparent manner. Policymakers are positive about lobbying, which they believe is part of a democratic society. / <p>2022-05-25</p>

Anti-branding is a growing social movement as well as a communication strategy that criticize companies through redefining their brands and immaterial values by connecting negative associations to them. Although Anti-Branding is growing, research in the topic is scarce. Through a qualitative case study,based on three (3) Anti-Branding actions, a multimodal analysis and six (6) semi-structured interviews has been made to contribute research to the topic by examining how an organization can use Anti-Branding against a company to create change. The study show that various anti-branding actions in a multifaceted campaign is an efficient tool to create attention, awareness and involvement that lead to change. By utilizing the participatory culture of the this digital age organizations can use anti-branding efficiently by interacting with its publics to engage them to be co-creators of the anti-branding message and to be a part of the social movement and its culture.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etik Författare: Elin Helgesson  Kurs, termin och år: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014. Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord. Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet är en central fråga som PR-skrået i helhet tampas med. Det sätt som branschen försökt uppnå en yrkeslegitimitet är att påvisa sitt arbete för allmänintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrågasätts PR-konsulternas förmåga att representera allmänintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmänintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att främja olika särintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrågasätter etiken i branschen. Detta lyfter frågan om hur PR-konsulter underbygger sitt handlade som etiskt och vad de anser utgör etiskt beteende inom den egna branschen. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studie är att undersöka hur PR-konsulter ser på professionell etik ur perspektivet av att företräda olika parters intressen. Metod och material: Samtalsintervjun som metod är vald i studien, och totalt åtta respondenter intervjuades. Samtalsintervjuerna genomfördes på respektive respondents kontor och följde en färdiggjord intervjumanual. Efter intervjuerna genomförts transkriberades samtliga intervjuer för att underlätta en god analys. Huvudresultat: Ur respondenternas svar går det att tolka att deras bild a professionell etik egentligen utgörs av att PR-konsulterna själva ska ha en god personlig etik, som även kan appliceras i arbetet. Ett resonemang som i stor grad är paradoxalt och påvisar hur bilden av yrkesetik skiljer sig åt mellan forskarna och PR-utövarna. PR-konsulterna menar att etiken i den egna branschen är på en god nivå även om de ser en förbättringspotential på vissa punkter. Till skillnad från flertalet forskare utrycker en majoritet av respondenterna att det inte finns något uttalat behov av ett etiskt regelverk eller reglering för PR-utövarna. Detta eftersom PR-konsulerna ger ett intryck av att varje PR-konsult utifrån sitt personliga etiska ställningstagande upprätthåller en grad av professionalism som är nödvändig. PR-konsulterna finner sin legitimitet i att de aktivt utvärderar frågor och klienter ur ett etiskt perspektiv. Detta etiska ställningstagande skapar en form av restriktioner i påverkansarbetet som medför att det utförs på ett etiskt sätt och inte skadar allmänintresset. I relation till Edgetts kriterier för att företräda olika intressen på ett etiskt sätt går det att uttolka att respondenterna värderar kriterierna utvärdering, prioritet, sekretess och känslighet högt. Emellertid kompliceras detta av att strategiska och marknadsmässiga inslag har en inverkan på beslutfattandet. Nyckelord: Etik. PR-konsulter. Advocacy/påverkansarbete. Public Relations (PR). Legitimitet. Professionell etik.

Resandet ökar i Sverige och därmed ställs nya krav på transportsystemet. Under de senaste åren har såväl standard och storlek av landets infrastruktur diskuterats av både politiker och allmänheten. Flera miljömål som regeringen har satt berör transporter och infrastruktur, vilka antagligen kräver både en ny och grönare teknik samt att personer blir mer medvetna om när och hur de ska resa. Samtidigt präglas den svenska politiken av en stark tro om att tillväxt löser många av de problem som finns idag. Investeringar i infrastrukturen är en offentlig angelägenhet som planeras och koordineras av Trafikverket. Innan det kan förverkligas måste emellertid finansiering i regeringens nationella transportplan säkerställas. Initiativtagarna för storskaliga investeringsprojekt är i regel en eller flera kommuner och regioner som vill åstadkomma en rumslig förändring hos dem. Vanligtvis är denna beslutsprocess väldigt lång och aktualiserar flera frågor som handlar om makt och rum. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse om hur idéer och påverkansarbete används för att driva fram beslutsprocesser för investering i infrastruktur. Detta kommer att göras med hjälp av fallstudier om två stora järnvägsprojekt, vilka är Ostlänken och Oslo-Stockholm 2.55. Ostlänken är en ny och dubbelspårig höghastighetsbana som planeras att byggas mellan Järna och Linköping, med stationer för på- och avstigning vid Vagnhärad, Nyköping, Norrköping och Linköping. Under 1990-talet pågick ett omfattande påverkansarbete för att samla olika aktörer vid den här idén och lansera den på nationell nivå för att bli beviljade pengar. Förbättringar längs med järnvägsstråket mellan Stockholm och Oslo har också diskuterats sedan länge. År 2015 tog regionerna i Värmland och Örebro tillsammans med Karlstad och Örebro kommun ett gemensamt krafttag och bildade bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB. Idag bedriver bolaget ett omfattande påverkansarbete för att bli beviljade finansiella medel i den nationella transportplanen för att leda om tågtrafiken på ett delvis nytt stråk mellan de två huvudstäderna. För studien har politiker och tjänstepersoner intervjuats och dokument granskats närmare för att generera empiriskt material. I beskrivningarna av händelseförloppen för de båda fallen går det sedan att märka hur komplex en sådan process kan se ut. Många olika aktörer är inblandade och påverkansarbetet bedrivs på flera olika sätt samtidigt för att driva fram ett beslut om investering. En maktdiskurs som omfattar beslutsprocessen och dess mekanismer har även identifierats, samt hur olika former av maktutövande tar plats inom den. Det handlar framför allt om att placera sitt projekt på den nationella dagordningen, samt övertyga andra aktörer att projektets rumsliga föreställning är den rimliga att utgå ifrån när investeringar i infrastrukturen ska ske. Resultatet ska inte betraktas som en allmän modell om hur andra projekt ska planeras och drivas fram till egna beslut om investering. Varje projekt har sina egna motiv och förutsättningar för att lyckas. Genom att använda dem som en referens mot varandra, samt dra lärdomar av erfarenheter, kan det emellertid bidra till en större förståelse om processen som senare kan appliceras på liknade fall.

Från kapitel 7: Avslutning och sammanfattning Kommunal kompetens för vissa former av påverkansarbete Det framgår ovan att det finns skäl för att göra mer nyanserade bedömningar kring vad för utrymme som den kommunala kompetensen ger kommuner för att bedriva på-verkansarbete. Att direkt avfärda en kommuns beslut om att exempelvis skriva under en namninsamling för att den nämner kärnvapen och hänvisa till dels att utrikespolitik inte är en kommunal angelägenhet, dels RÅ 1990 ref. 9 (Kärnvapenfria zonen) duger inte. Det krävs en mer nyanserad bedömning för att avgöra vad som är tillåtet kommunalt påverkansarbete. För att göra en sådan bedömning presenterade jag därför en modell med flera steg som byggde på de slutsatserna jag dragit från rättskällorna. I uppsatsen har jag även argumenterat för att kommuner får uttala önskemål och presentera vad som är i deras intressen till den aktör som beslutar i en angelägenhet som norska kommuner kan. Likheterna är även stora med när kommuner skriver remissvar på lagförslag med mera. Det allmänna intresset kommuner representerar motiverar även att de får förmedla tankar i sådant som inte är kommunala angelägenheter. Som jag visar ovan innebär detta att kommuner har möjligheten att skriva under till exempel ICAN:s Cities Appeal och skicka skrivelser angående utredningen om angiverilagen. Kommuner får däremot inte uttrycka egna ställningstaganden i frågor som de inte hant-erar eller bedriva opinionsarbete i dylika frågor. Det finns inte heller något juridiskt utrymme för kommuner att kommunicera att en lag inte kommer tillämpas eftersom lagstiftning är förbehållet riksdagen. För att klargöra vad för angelägenheter som hanteras av kommuner respektive annan och utveckla vad som är inom den kommunala kompetensen presenterar jag ovan också ett förslag om att införa obligatorisk laglighetsprövning. Förslaget skulle leda till mer praxis som tycks vara det bästa sättet att utveckla den kommunala kompetensen. Dessutom skulle mer praxis troligen leda till utförligare domskäl med följden att det framöver blir enklare att bedöma kompetensenligheten av en kommuns tänkta agerande. För att sammanfatta skulle mer välmotiverad praxis ge stadga i vad kommuner får och inte får besluta om. Med hjälp av min modell och dess bedömningsgrunder klargörs vad kommunmedlemmar via sina kommuner får påverka. Detta skulle leda till ökad tydlighet i vad som är tillåtet respektive förbjudet av den kommunala kompetensen, både inom som bortom kommungränsen.

Today, there is no uniform definition of what an ethical fund is. Fund management companies choose themselves what they believe is ethical and not. The lack of the definition makes it difficult for consumers to understand why these funds are special compared to other funds. The purpose of this study is to examine three Swedish companies; KPA Pension, Swedbank Robur and Folksam, to obtain a clearer picture of the concept ethical funds and its definition. The study describes each company's view of Ethics and how they may affect other companies to work for a more sustainable world. The paper will also discuss how fund companies make a good balance between ethics and profit. The study is based on interviews with people involved in Corporate Social Responsibility and Responsible Investments. The results suggest that companies themselves have difficulties to define what an ethical fund is, but they all believe they have a good chance to influence the various companies. Research on ethical funds and their returns have shown different results. This makes it difficult to determine if ethics and returns go hand in hand or if ethical funds instead leads to a lower risk, with a smaller yield. / I dagsläget finns det ingen enhetlig definition för vad en etisk fond är. Fondbolagen väljer själva vad de anser är etiskt och inte. Den uteblivna definitionen gör det svårt för konsumenter att förstå vad som utmärker just de här fonderna, gentemot andra. Syftet med den här studien är att undersöka tre svenska företag, KPA Pension, Swedbank Robur och Folksam, för att på så sätt få en klarare bild av etiska fonder och dess definition. Studien beskriver vad de olika företagen har för syn på etik och hur de kan påverka de företag de är delägare i. Uppsatsen kommer även att diskutera hur fondbolagen kan få en bra balans mellan etik och avkastning. Studien bygger på intervjuer med personer som arbetar med Corporate Social Responsibility och ansvarsfulla investeringar. Resultatet tyder på att företagen själva har svårt att definiera vad en etisk fond är, men att de alla anser att de har en bra chans att påverka de olika företagen. Forskningen angående etiska fonder och dess avkastning har visat olika resultat. Vilket gör det svårt att bestämma om etik och avkastning går hand i hand eller om etiska fonder istället medför en mindre risk, med en mindre avkastning.

Fatta - vilken kampanj! Den digitala samhällsutvecklingen de senaste decenniet har förändrat kommunikationslandskapet och bidragit till att engagemang för samhällsfrågor antagit nya former. Detta har skapat nya sätt för individer att ta ställning i samhällspolitiska frågor och nya möjligheter för organisationer att mobilisera och engagera. Men engagemanget i sociala medier har ifrågasatts. De senaste årens forskning kring engagemang i sociala medier visar upp en dubbelsidig och tvetydig bild av vilken betydelse engagemanget i sociala medier kan ha för en aktör. Genom att genomföra en processtudie av hur aktören Fatta lyckats skapa stort engagemang i sociala medier och växt från framgångsrik kampanj till inflytelserik organisation, ämnar denna studie bidra till en djupare förståelse för vilken betydelse engagemang i sociala medier har för aktörer som eftersträvar samhällsförändring. Det empiriska materialet utgörs av en processbeskrivning som består av datainsamling från en mängd typer av data, observationer i digitala kanaler och intervjuer med människor som har koppling till Fatta. Studien visar att Fattas förflyttning möjliggjordes av att det fanns en social rörelse som Fatta med hjälp av sociala medier lyckades kroka i, nämligen den feministiska rörelsen. Den möjliggjordes också av den identitet de lyckades skapa kring Fatta samt av den uppmärksamhet de gavs utanför sociala medier som delvis kan härledas till det starka stöd och engagemang som fanns för Fatta sociala medier. Förutom att bekräfta tidigare forskning kring att sociala medier förenklar och möjliggör mobilisering och ger möjligheter till att snabbt agera, kan sociala medier ge aktörer som verkar för samhällsförändring symbolisk makt. Genom de människor som visade sitt stöd för Fatta beviljade de så väl fysiska resurser som tillträde till maktens korridorer där de kunde påverka beslutsfattare. / <p>Stort tack till FATTA och alla informanter som med stort engagemang gjort detta arbete till ett rent nöje!</p>

The purpose of the thesis is to study the role of the subnational civil servant and their discretions in a Multilevel Governance context, based on how it differs from the traditional role of the civil servant in Sweden. This is done by studying officials at Swedish Regional Representation Offices in Brussels through the method of semi-structured interviews. The theoretical framework is based on research about traditional activities and role of the public administration, but also in the differences of duties between politicians and officials. Furthermore, the thesis is constructed on Europeanization research and a Multilevel Governance approach, where regional actions in a multi-level system can be clarified and explored by the dimensions of Europeanization: the download-, crossload- and upload dimension. The methodological assessment tool consists of a content analysis, where the collected interview data is compared and discussed using a constructed ideal type of the Weberian role of a civil servant. The respondent's descriptions and views of their role in Brussels is the main focus of the analysis.   To summarise, the regional officials in Brussels consider their scope of discretion as broad. Furthermore, the results illustrate that is not possible to distinguish the role of the sub-national civil service in Brussels, based on the designed ideal type. It’s because of the complexity of the Multilevel Governance system. The results show a significant variation between the respondent's experiences and descriptions of their duties at the office in Brussels. The official’s which are working with a tougher line of lobbying in Brussels, experience their role as both political and apolitical, where the civil servant role enters the political sphere. By working with lobby activities that imply the duty of a politician, they describe their role between the administration and the political sphere. When the officials are working with lobby initiatives in Brussels, they are acting as the political voice of the home organization, but always with a clear lobby mandate from their politicians. / Uppsatsens syfte är att analysera den subnationella tjänstemannarollen och dess handlingsutrymme i ett flernivåsystem, utifrån hur den skiljer sig från den traditionella tjänstemannarollen. Detta görs genom att studera tjänstemän på regionala representationskontor i Bryssel, utifrån semi-strukturerade intervjuer.   Uppsatsen tar ett teoretiskt avstamp i den traditionella förvaltningsverksamheten och i skillnaden mellan politikers och tjänstemäns uppdrag- samt rollfördelningen i den offentliga förvaltningen. Vidare utgår studien från europeiseringsforskning och har en multilevel governance ansats, där ett regionalt handlande i ett flernivåsystem förklaras i europeiseringsprocessernas download-, crossload- och upload-dimensioner. Det metodologiska analysverktyget består av en innehållsanalys av det empiriska intervjumaterialet. Intervjumaterialet jämförs och diskuteras utifrån en konstruerad idealtyp av den weberianska tjänstemannarollen, där fokus är intervjupersonernas uppfattningar och beskrivningar av sin roll i Bryssel. Sammanfattningsvis går det inte att urskilja den subnationella tjänstemannarollen i Bryssel utifrån den idealtyp som konstrueras. Tjänstemännens arbete i ett flernivåsystem är alltför komplext och det finns en betydande variation i hur tjänstemännen beskriver och upplever sin tjänstemannaroll. Generellt sätt uppfattar tjänstemännen i Bryssel sitt handlingsutrymme som brett. Tjänstemän som arbetar med en hårdare linje av påverkansarbete upplever att tjänstemannarollen går in i den politiska sfären och blir både politisk samt opolitisk. Den subnationella tjänstemannarollen upplevs befinna sig mellan administrationen och politiken, då påverkansuppdraget i Bryssel liknar en politikers, men där tjänstemännen är ett politiskt språkrör med ett tydligt påverkansmandat.