Inköp av PR-konsulttjänster har ökat explosionsartat i Sverige under de senaste två decennierna. Organisationer investerar stora summor i PR-konsulttjänster men trots detta saknas det studier som tar köparnas perspektiv som utgångspunkt. Denna studie syftar till att undersöka varför organisationer köper in PR-konsulttjänster. För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes en kvalitativ studie där företrädare för organisationer inom privat-, offentlig- och ideell sektor intervjuades. För att få en bredare förståelse analyserades det empiriska materialet utifrån de tre teoretiska synsätten: ekonomiskt rationellt, nätverkorienterat och institutionellt. Resultatet visar att det finns flera svar på frågan varför organisationer köper in PR-konsulttjänster. De olika synsätten lägger tonvikt vid olika aspekter vilket påverkar uppfattningen av organisationernas agerande. Vid sidan av de ekonomiskt rationella aspekterna såsom effektivisering och nyttomaximering, köper organisationer in PR-konsulttjänster för att skapa gynnsamma relationer och vinna legitimitet från omvärlden.

No description available.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur PR-konsulter uppfattar sina arbeten och relationer med journalister i kontext till de förändringar som skett inom journalistiken. Syftet är sprunget ur att det skett förändringar inom journalistiken, där journalister numer tvingas att förhålla sig till nya förutsättningar, där de måste producera mer material till en lägre kostnad, vissa forskare och tidigare studier pekar på att det lett till ett ökat behov av färdigpaketerade nyheter. Anledningen till att vi valt att studera just PR-konsulter och inte andra arbeten inom den kommunikativa sfären är dels att allmänheten har ett betydligt lägre förtroende för PR-konsulter, än exempelvis informatörer. Det finns även studier som indikerar att PR-konsulter idag har en rutinmässig och regelbunden samverkan med journalister, vilket är en ytterligare motivering till att vi valt att studera PR-konsulerna. Metod och material: I denna studie har vi använt oss av samtalsintervjuer för att få fram vårt resultat. Dels användes en intervjuguide, men det uppstod även frågor under intervjuerna som då ställdes till intervjupersonerna.  Materialet består av nio stycken intervjuer, från lika många PR-konsulter som arbetar med medierelationer, dessa intervjuer utfördes på sju stycken PR-byråer belägna i Stockholm.   Huvudresultat: Studien visar att det existerar två olika perspektiv bland de PR-konsulter som ingått i studien. Oavsett vilket perspektiv PR-konsulten kan sägas förespråka visar studien att medielogiken har en väldigt stor betydelse på hur PR-konsulter resonerar kring medierelationer. Det gäller att paketera en nyhet så att det blir intressant för den journalist som kan tänkas skriva om det. Studien visar också att PR-konsulternas roll i detta medielandskap handlar om att hjälpa och underlätta för journalisterna. Det finns indikationer att de känner till journalisternas nuvarande situation och de  lägger stor vikt vid att hitta den journalist som kan tänkas vara intresserad av nyheten. Ett annat intressant resultat denna studie visar är att vissa PR-konsulter i studien uppfattar att journalisterna ändrat sina uppfattningar om PR-konsulter och har mer förståelse för dessa.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etik Författare: Elin Helgesson  Kurs, termin och år: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014. Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord. Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet är en central fråga som PR-skrået i helhet tampas med. Det sätt som branschen försökt uppnå en yrkeslegitimitet är att påvisa sitt arbete för allmänintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrågasätts PR-konsulternas förmåga att representera allmänintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmänintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att främja olika särintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrågasätter etiken i branschen. Detta lyfter frågan om hur PR-konsulter underbygger sitt handlade som etiskt och vad de anser utgör etiskt beteende inom den egna branschen. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studie är att undersöka hur PR-konsulter ser på professionell etik ur perspektivet av att företräda olika parters intressen. Metod och material: Samtalsintervjun som metod är vald i studien, och totalt åtta respondenter intervjuades. Samtalsintervjuerna genomfördes på respektive respondents kontor och följde en färdiggjord intervjumanual. Efter intervjuerna genomförts transkriberades samtliga intervjuer för att underlätta en god analys. Huvudresultat: Ur respondenternas svar går det att tolka att deras bild a professionell etik egentligen utgörs av att PR-konsulterna själva ska ha en god personlig etik, som även kan appliceras i arbetet. Ett resonemang som i stor grad är paradoxalt och påvisar hur bilden av yrkesetik skiljer sig åt mellan forskarna och PR-utövarna. PR-konsulterna menar att etiken i den egna branschen är på en god nivå även om de ser en förbättringspotential på vissa punkter. Till skillnad från flertalet forskare utrycker en majoritet av respondenterna att det inte finns något uttalat behov av ett etiskt regelverk eller reglering för PR-utövarna. Detta eftersom PR-konsulerna ger ett intryck av att varje PR-konsult utifrån sitt personliga etiska ställningstagande upprätthåller en grad av professionalism som är nödvändig. PR-konsulterna finner sin legitimitet i att de aktivt utvärderar frågor och klienter ur ett etiskt perspektiv. Detta etiska ställningstagande skapar en form av restriktioner i påverkansarbetet som medför att det utförs på ett etiskt sätt och inte skadar allmänintresset. I relation till Edgetts kriterier för att företräda olika intressen på ett etiskt sätt går det att uttolka att respondenterna värderar kriterierna utvärdering, prioritet, sekretess och känslighet högt. Emellertid kompliceras detta av att strategiska och marknadsmässiga inslag har en inverkan på beslutfattandet. Nyckelord: Etik. PR-konsulter. Advocacy/påverkansarbete. Public Relations (PR). Legitimitet. Professionell etik.