La posture, composante statique du contrôle moteur permettant une position érigée du corps, repose sur une décharge tonique des motoneurones innervant nos muscles antigravitaires. La décharge prend la forme de « potentiel de plateau » au niveau de motoneurones matures chez de nombreux vertébrés. Pour déterminer une éventuelle concordance entre l'émergence des propriétés de plateau et le développement postural, notre travail a eu pour but d'étudier la maturation et la nature ionique des potentiels de plateau des motoneurones innervant le muscle triceps surae (extenseur de la cheville) chez le rat nouveau-né.La réalisation de ces travaux de thèse nous a permis de dégager un mécanisme fondamental dans la genèse des propriétés de plateau des motoneurones lombaires. Ce mécanisme dont le fondement repose sur l'activation d'un « ménage à trois » jouerait un rôle majeur dans le développement moteur chez le rat. Dans la mesure où les potentiels de plateau des motoneurones sont fortement perturbés à la suite d'une lésion médullaire, cette avancée scientifique permettra éventuellement de mieux comprendre l'origine de certains déficits sensori-moteurs (spasticité, hyperalgésie...) et le développement de nouvelles stratégies thérapeutiques. / Posture allowing an erect posture of the body relies on spiking activity of motoneurons innervating antigravitary muscle. Discharge could take the form of plateau potential on mature motoneurons of numerous vertebrates. To determine a possible concordance between the emergence of plateau potential and postural control development, we studied the maturation and ionic nature of plateau potential of motoneurons innervating triceps surae muscle of neonatal rat.The conclusion of our work allows us to propose a fundamental mechanism in the genesis of plateau potential on lumbar motoneurons. This mechanism based on a "ménage a trois" seems to play an important role in the neonatal motor development. This scientific advance could eventually lead to a better understanding of the origin of some sensori-motor impairments (spasticity, hyperalgesia...) and development of therapeutic strategies.

Från kapitel 7: Avslutning och sammanfattning Kommunal kompetens för vissa former av påverkansarbete Det framgår ovan att det finns skäl för att göra mer nyanserade bedömningar kring vad för utrymme som den kommunala kompetensen ger kommuner för att bedriva på-verkansarbete. Att direkt avfärda en kommuns beslut om att exempelvis skriva under en namninsamling för att den nämner kärnvapen och hänvisa till dels att utrikespolitik inte är en kommunal angelägenhet, dels RÅ 1990 ref. 9 (Kärnvapenfria zonen) duger inte. Det krävs en mer nyanserad bedömning för att avgöra vad som är tillåtet kommunalt påverkansarbete. För att göra en sådan bedömning presenterade jag därför en modell med flera steg som byggde på de slutsatserna jag dragit från rättskällorna. I uppsatsen har jag även argumenterat för att kommuner får uttala önskemål och presentera vad som är i deras intressen till den aktör som beslutar i en angelägenhet som norska kommuner kan. Likheterna är även stora med när kommuner skriver remissvar på lagförslag med mera. Det allmänna intresset kommuner representerar motiverar även att de får förmedla tankar i sådant som inte är kommunala angelägenheter. Som jag visar ovan innebär detta att kommuner har möjligheten att skriva under till exempel ICAN:s Cities Appeal och skicka skrivelser angående utredningen om angiverilagen. Kommuner får däremot inte uttrycka egna ställningstaganden i frågor som de inte hant-erar eller bedriva opinionsarbete i dylika frågor. Det finns inte heller något juridiskt utrymme för kommuner att kommunicera att en lag inte kommer tillämpas eftersom lagstiftning är förbehållet riksdagen. För att klargöra vad för angelägenheter som hanteras av kommuner respektive annan och utveckla vad som är inom den kommunala kompetensen presenterar jag ovan också ett förslag om att införa obligatorisk laglighetsprövning. Förslaget skulle leda till mer praxis som tycks vara det bästa sättet att utveckla den kommunala kompetensen. Dessutom skulle mer praxis troligen leda till utförligare domskäl med följden att det framöver blir enklare att bedöma kompetensenligheten av en kommuns tänkta agerande. För att sammanfatta skulle mer välmotiverad praxis ge stadga i vad kommuner får och inte får besluta om. Med hjälp av min modell och dess bedömningsgrunder klargörs vad kommunmedlemmar via sina kommuner får påverka. Detta skulle leda till ökad tydlighet i vad som är tillåtet respektive förbjudet av den kommunala kompetensen, både inom som bortom kommungränsen.