<p>By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn’t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced. </p><p>Self compacting concrete has been used in Sweden for over 10 years, still it only stands for </p><p>5 % of the cast in placed concrete in the country. This report deals with, why self compacting concrete isn’t used more often when casting in place within civil engineering.</p><p>The result is that self compacting concrete with “anläggningscement” (Swedish low heat Portland cement) is a sensitive product because many factors needs to be correct to reach a good result. A reason fore this sensitivity is that the recipe of the concrete has a low tolerance for variations in the different components. Small variations can lead to changes in the consistency which means that the concrete is destroyed and this will result in delay of the delivery to the site. When casting self compacting concrete it’s dependent that the flow of fresh concrete comes continuously, otherwise the concrete can start to cure. </p><p>The problem that self compacting concrete is a sensitive product needs to be resolved to ensure that this concrete can help casting in place to be industrialized within civil engineering.</p>

By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn’t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced. Self compacting concrete has been used in Sweden for over 10 years, still it only stands for 5 % of the cast in placed concrete in the country. This report deals with, why self compacting concrete isn’t used more often when casting in place within civil engineering. The result is that self compacting concrete with “anläggningscement” (Swedish low heat Portland cement) is a sensitive product because many factors needs to be correct to reach a good result. A reason fore this sensitivity is that the recipe of the concrete has a low tolerance for variations in the different components. Small variations can lead to changes in the consistency which means that the concrete is destroyed and this will result in delay of the delivery to the site. When casting self compacting concrete it’s dependent that the flow of fresh concrete comes continuously, otherwise the concrete can start to cure. The problem that self compacting concrete is a sensitive product needs to be resolved to ensure that this concrete can help casting in place to be industrialized within civil engineering.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på. / I sammanfattningen på sidan 34, rad 13–15, fattas ett steg i en slutledning. Meningen om Floréns studie av Jäders bruk är därför struken i abstractet ovan.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på.

Syftet med den här studien var att undersöka hur kristendomen och kyrkan har påverkat undervisningen i Sverige genom historien samt hur denna påverkansfaktor har förändrats under tre specifika historiska tidsperioder. Studien undersökte även hur lärares didaktiska val påverkades av de kristna inslagen i undervisningen under de tre valda historiska tidsperioderna. Genom detta syfte formulerades tre frågeställningar: · Vad fanns det för kristna inslag i form av texter och praktiker i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Vad hade biskopar och präster för roll i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Hur påverkades lärarens didaktiska val genom de kristna inslagen i undervisningen enligt de tre olika skolformernas skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? För att besvara frågeställningarna gjordes en kvalitativ textanalys av tre utvalda läroplaner: SO 1561, SO 1724 samt UP 1919. Textanalyserna utgick ifrån läroplansteorin samt den klassiska och realistiska läroplanskoden. Svaren på frågeställningarna presenteras i resultat-, analys- och diskussionsdelen. Studien visar kyrkans och kristendomens genomgående inflytande i svenska skolan i de tre läroplanerna. Resultaten visar även att det kristna inflytandet i skolan har minskat genom åren genom att de kristna praktikerna i läroplanerna, vilka har undersökts i denna studie, har reducerats i förekomst och omfattning i undervisningen. Orsaker till förändringar mellan läroplanerna kretsar kring samhällsförändringar såsom boktryckarkonstens utveckling, demokratiseringen samt industrialiseringen.