Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ”objektifierade” att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget – med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick – har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion. Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar. De teoretiska och metodologiska ramverken i detta arbete vägleds i stor utsträckning av den begreppsapparat som finns representerad i Thomas Kuhns paradigmteori. Vi gör i detta arbete gällande att begreppet ”framåtskridande” som uttryckte en optimistisk tilltro till en ljusare framtid, möjliggjord av ackumulationen av ny kunskap och nya vetenskapliga innovationer, har spelat en avgörande roll i det liberala samfundets förståelse av det egna paradigmet. Genom att koppla samman sin världsbild med det ”objektiva” begreppet om framåtskridande, lyckades det liberala samfundet omvandla sin ideologiska konstruktion till en ”naturgiven och universell referensram” ur vilken alltfler samhälleliga förhållanden hämtade sin legitimitet men också ”objektivitet”.  Genom att inte sky några ansträngningar för att tvinga in sin förståelse av världen inom ramen för den egna världsåskådningen, har det liberala samfundet framgångsrikt assimilerat olika anomalier och oregelbundenheter till det förväntade inom det egna paradigmet. De samhällsformationer som har uppstått till följd av assimileringsförsöken, har syftat till att motverka upp/återkomsten av allvarliga anomalier, men de har i lika stor utsträckning avsett att begränsa massans inträde på och inflytande över den politiska scenen. / The capitalistic organization of the economic system and the liberal democratic representative form of government has in recent decades become so cemented and "objectified" that this ideological construction in many ways no longer is regarded as a product of the human mind, but presented more or less as a natural given totality. The dogma that humanity no longer can hope for something better than the liberal-capitalistic institutional arrangement - with the individual economic subject´s free disposal of private property, free competition, economic growth, free capital movement, and an indirect and representative government - has become an accepted fact in the public discussion. In this essay, we assume that the liberal-capitalistic worldview, like all other worldviews, is a cognitive structure. Our purpose is to try to deconstruct the liberal-capitalistic worldview by using Thomas Kuhn´s paradigm theory and our ambition is that we can be able to discover the historical and social background to the current paradigm. Our aim in this present work is to highlight how the ideologically oriented liberal community through various mechanisms and modifications has defended and preserved the paradigm´s legitimacy and the continuity of this worldview. The theoretical and methodological framework of this essay is guided by the concepts, which are represented in Thomas Kuhn's theory of paradigm. In this essay, we argue that the term “progressive” who expressed an optimistic belief in a brighter future, which was made possible by the accumulation of new knowledge and scientific innovation, has played a crucial role in the liberal community's understanding of its own paradigm. By linking their world with the "objective" notion of progress, the liberal community managed to transform their ideological construct as a "natural given and universal frame of reference" from which more and more social relations collected its legitimacy and "objectivity". The liberal community has successfully assimilated various anomalies and irregularities into the expected in their own paradigm by forcing their understanding of the world within the context of their own worldview. The social formations that have arisen as a result of assimilations attempts, has aimed to counteract the upraise and return of serious anomalies, but they have just as much intended to limit the entry of the masses and its influence on the political scene.

Undersökningens huvudsyfte är att se om synen på djur, närmare bestämt hästar, skiljer sig åt hos försäkringstagarna i södra Dalarnas hästförsäkringsförening under åren 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmännen till föreningen, och vilka människor som attraherades av hästförsäkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet består av protokoll från hästförsäkringsföreningens regelbundet hållna styrelsemöten, och Kopparbergs läns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hästägare går att se att hästen värderades högre än ett arbetsredskap, att bruken och bönderna är dom dominerande försäk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som låg bakom starten av försäkringsföre-ningen

No description available.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria.

<p>Market capitalism sets the conditions for how the world is conceived, experienced and organized at various spatial scales (global to local). Currently, competitiveness, entrepreneurship and economic growth are key values that shape how the world is conceived, experienced and organized. Discourses of place marketing, place branding, and the construction of places as (economic) products, are part and parcel of the heightened commodification of space. Tourism has been a major factor in the commodification of place and space. More often than not, tourism has been seen as a possibility for peripheral places, in their struggle finding new ways towards development. The essay studies the construction, representation, and marketing of tourist places in a peripheral area of Sweden. The purpose with the paper is to examine how tourism marketing creates ideas and perceptions of the space in the region of Dalsland, and how tourism shapes the material spatial practices, conceptions of space as well as lived spaces in Dalsland. The material for the study comprises of representations of Dalsland in tourist brochures published by the regional tourist organization. Lefebvre’s trailectic model of space forms the basic theoretical and methodological perspective for this study. The empirical analysis is based on visual and semiotic content analysis of representations and marketing of places for the tourism. Four categories of tourism marketing are identified and comprise four different spaces of “The touristified space of Dalsland”. As a touristified space, the region of Dalsland has been constructed as a “nature based experience space”. One implication of which is changed material spatial practices, such places with a “high touristic value” are given priority in infrastructure and other public recourses development plans.</p>

Market capitalism sets the conditions for how the world is conceived, experienced and organized at various spatial scales (global to local). Currently, competitiveness, entrepreneurship and economic growth are key values that shape how the world is conceived, experienced and organized. Discourses of place marketing, place branding, and the construction of places as (economic) products, are part and parcel of the heightened commodification of space. Tourism has been a major factor in the commodification of place and space. More often than not, tourism has been seen as a possibility for peripheral places, in their struggle finding new ways towards development. The essay studies the construction, representation, and marketing of tourist places in a peripheral area of Sweden. The purpose with the paper is to examine how tourism marketing creates ideas and perceptions of the space in the region of Dalsland, and how tourism shapes the material spatial practices, conceptions of space as well as lived spaces in Dalsland. The material for the study comprises of representations of Dalsland in tourist brochures published by the regional tourist organization. Lefebvre’s trailectic model of space forms the basic theoretical and methodological perspective for this study. The empirical analysis is based on visual and semiotic content analysis of representations and marketing of places for the tourism. Four categories of tourism marketing are identified and comprise four different spaces of “The touristified space of Dalsland”. As a touristified space, the region of Dalsland has been constructed as a “nature based experience space”. One implication of which is changed material spatial practices, such places with a “high touristic value” are given priority in infrastructure and other public recourses development plans.

<p>Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska. Utan Murakamis beständiga/ fixerade symboler som retar den så tillsynes naturliga harmonin i det rörliga/ dynamiska hav av övriga ekonomiskt knutna symboler hade jag definitivt inte förstått att dem är rörliga.</p>

Träning kan ses som en trend då det har blivit allt mer populärt att utföra någon form av fysisk aktivitet. Inom socialpsykologisk teori har trender förståtts som ett sätt för individer att tillfredsställa sina behov av att anpassa sig efter den sociala omgivning de lever i. Socialpsykologin har också visat att det är fruktbart att synliggöra normer genom att intervjua individer som definierar sig som normbrytare. Denna studie syftar därför till att undersöka träningstrenden ur icke-användares perspektiv genom tio kvalitativa intervjuer med individer som inte anser sig vara fysiskt aktiva. Resultatet visar att träningstrenden har en inverkan på individer som inte aktivt deltar i den då de upplever ett utanförskap. Dessutom finns det andra faktorer som tydliggör utanförskapet och individers upplevelse av det. Media och materiella ting är två sådana faktorer som båda har en stor del inom trenden. Icke-användares inställning till träningstrenden är delad på så sätt att träningens popularitet skapar förutsättningar för ett hälsosamt samhälle, samtidigt som dessa förutsättningar motarbetas då träningens popularitet medför en stress och press att prestera utefter ett ideal som är svårt att uppnå. Det innebär också en svårighet att gå emot träningstrenden då den speglar normen i samhället att vara hälsosam, vilket gör att ett icke-deltagande kan anses som avvikande från ett kollektivt handlande.

No description available.