Undersökningens huvudsyfte är att se om synen på djur, närmare bestämt hästar, skiljer sig åt hos försäkringstagarna i södra Dalarnas hästförsäkringsförening under åren 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmännen till föreningen, och vilka människor som attraherades av hästförsäkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet består av protokoll från hästförsäkringsföreningens regelbundet hållna styrelsemöten, och Kopparbergs läns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hästägare går att se att hästen värderades högre än ett arbetsredskap, att bruken och bönderna är dom dominerande försäk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som låg bakom starten av försäkringsföre-ningen

The purpose of this essay is to evaluate Alastair Norcross's arguments from the text Puppies, Pigs and People: Eating Meat and Marginal Cases. In short, Norcross argues that it is wrong for humans to consume factory-produced meat, solely to enhance their taste experience, because of the suffering the animals are subjected to. To evaluate Norcross's argument, Peter Carruther's position is used as a potential objection, among other things. Carruthers believes and argues that animals have no moral standing, but what makes Carruthers' argument extra interesting is that he believes that we humans have certain obligations towards animals, even though they have no moral standing. In order to clarify Norcross's argument, all the premises are laid out and I present potential objections to them. In short, I argue that Norcross's argument is strong because Norcross provides good support for his premises and that gives us good reason to believe the premises.

Syftet med denna uppsats är att behandla relationen mellan Gud, människa och djur i Bibeln och hur den kan förstås. Uppsatsen belyser bibelförståelse och skrivs inom ämnet Kyrkovetenskap. Den behandlar synen på djur inom kristendomen, dvs främst i Bibeln. Behandlingen av djur inom andra religioner och kulturella kontexter belyses inte. Min uppsats är främst en kritisk studie av Bibeln och dess tillämpning med särskild hänsyn till hästen, hunden och svinet. Dessa tre djur är mitt huvudstudium. Orsaken till detta är att det var dessa tre djur som jag följde under min uppväxt och erfor att de behandlades illa. En annan orsak är att meningarna om dem är delade på flera sätt: om deras renhet, ätbarhet och värdighet. Uppsatsens huvudfrågeställning är hur dessa djur behandlades i Bibeln. Vilka bibelställen kan ha legat till grund för den djursyn som förekom i min hembygd? I uppsatsen redovisar jag sådana bibelställen. Bibeln har varit huvudkällan för uppsatsen. Det är till Bibeln som frågeställningen är bunden. Studie av Bibeln är därför i första hand metoden för uppsatsarbetet, för att kartlägga bibelställen där djur beskrivs positivt eller negativt. I uppsatsen redovisar jag också hur man inom tidigare forskning har ställt sig till frågan om djurs ställning i Bibeln. Analysen och slutsatserna är ett resultat av dels bibelundersökningen, dels tidigare forskning. Bibelundersökningen leder mig fram till slutsatsen att det inte går att hitta en enhetlig och entydig syn på förhållandet mellan människa och djur i Bibeln. Jag menar att Bibeln ger en motsägelsefull och oklar bild. Olika texter förmedlar olika budskap. Detta gäller också för hästen, hunden och svinet. Både Gud och Jesus tycks, som jag ser det, sitta på två stolar när det gäller synen på och förhållandet till djur. Min analys utmynnar i att det avgörande är hur man uppfattar bibeltexten och vad man läser ut av den. En grym behandling av djur kan vara en följd av hur man uppfattar Bibelns texter. Härtill följer att kyrkofäder som Augustinus och Thomas av Aquino förstått djuren som underordnade människans vilja. Bibeln kan med andra  ord fungera som legitimeringsgrund för en omild behandling av djur. Men det är viktigt att påpeka att Bibeln inte per automatik legitimerar en grym behandling av djur. Det finns som jag redovisar i uppsatsen många bibelställen som pekar i motsatt riktning, dvs till en positiv djursyn.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna. Resultatet pekar på att eleverna har uppmärksammat den komplexitet som råder inom området och ger uttryck för en mängd olika åsikter, som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur. / Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna. Resultatet pekar på att eleverna har uppmärksammat den komplexitet som råder inom området och ger uttryck för en mängd olika åsikter, som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur.

Denna studie avser en kritiskt diskursiv dokumentanalys av Läroplanen för Förskolan Lpfö98/16 med syfte att förstå och tydliggöra vilken djursyn som präglar dokumentet och således förskolan som verksamhet. Med samma ansats analyseras delar av två ytterligare dokument, från FN respektive Livsmedelsverket, för att jämföra dokumentens olika perspektiv och sätta studiens resultat i en tydligare kontext. Det teoretiska ramverket utgår ifrån poststrukturella perspektiv med fokus på Foucaults och Faircloughs teorier kring diskurser, vilka leder in till Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som analysmetod för studien. Analysen bryter ner dokumentens formuleringar som direkt eller indirekt gäller djur, för att belysa inkludering och/eller exkludering av dessa som grupp och hur de i läroplanens kontext ska förstås i det dagliga arbetet med förskolebarnen. Studiens resultat påvisar att djur inom läroplanens diskurs förstås på olika sätt inom olika diskursiva teman, och av dessa teman belyser studien etiska, miljö- och hälsomässiga. Gemensamt för alla diskursens analyserade teman är en övergripande antropocentrisk djursyn där djuret förstås som underlägsen människan. Uppsatsens diskussionskapitel diskuterar uppsatsens resultat i relation till förskoleverksamhetens praktiska arbete och knyter an till den nationella och internationella forskning som nämns i uppsatsens andra kapitel, gällande etablerande av tydliga värden gentemot djur och hur dessa kan bidra till en fördelaktig undervisning och hållbar framtid. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning som ger möjligheter att föra vidare frågor kring relationen människa-djur.

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen.</p><p>Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud.</p><p>Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat.</p><p>Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.</p>

Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen. Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud. Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat. Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur relationen mellan människa och djur framställs i den samtida realistiska litteraturen för att diskutera motsägelsefulla etiska aspekter av djursynen i den industrialiserade delen av världen. Genom att i analysen av romanen Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler utgå från djurstudier är ambitionen att synliggöra och ifrågasätta rådande normer kring djursyn. Fowler illustrerar hur en nära relation till ett annat djur kan skapa medkänsla för andra levande varelser, påverka livsval och förändra sättet vi agerar på. Genom att minska distanseringen arterna emellan och leva med andra djur kan människan få en mer empatisk djursyn och förlegade idéer om att utnyttja djur kan ifrågasättas. Fowlers roman visar att olikheterna mellan arter snarare handlar om uppträdande än om beteckning, vilket öppnar för en diskussion kring multiarter. Det framgår också att språket saknar förmågan att spegla verklighetens rikedom och komplexitet när det rör sig om identitet. / The purpose of the thesis is to examine how the relation between human and animal is depicted in the contemporary realistic literature and to discuss contradictory ethical aspects of the Western view of animals. Using Animal Studies, the analysis of the novel We Are All Completely Beside Ourselves by Karen Joy Fowler questions the prevailing norms around the view of animals in our society. Fowler’s novel illustrates how a close relationship with another animal can create compassion for other living beings, influence the choices we make and may change the way we act. By reducing the distance between species, humans can develop a stronger understanding for animals and start to question norms and outdated ideas about exploiting animals. Fowler’s novel shows that the differences between species concerns behavior rather than designation, which opens up for a discussion about multi-species. It is clear that language lacks the ability to reflect the richness and complexity of reality when it comes to identity.