Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska. Utan Murakamis beständiga/ fixerade symboler som retar den så tillsynes naturliga harmonin i det rörliga/ dynamiska hav av övriga ekonomiskt knutna symboler hade jag definitivt inte förstått att dem är rörliga.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för de roller som Ekobanken har och att lyfta fram "social bankings" betydelse för ett mer hållbart samhälle.

No description available.

Kandidatarbetet handlar om hur kravaller framställs i media. Vi har valt att fokusera på Göteborgs-Posten och Arbetarens rapportering från tre internationella politiska möten, WTO-mötet i Seattle, EU-toppmötet i Göteborg och G8-mötet i Genua. De frågor vi utgått ifrån är, Hur framställs kravallpolisens arbete och insatser under WTO-mötet i Seattle, EU-toppmötet i Göteborg, samt G8-mötet i Genua i tidningarna Göteborgs-Posten och Arbetaren? Vilka diskurser kan identifieras i tidningarna Göteborgs-Posten och Arbetaren? Vilka skillnader finns i framställningen om Göteborgs-Posten och Arbetaren fokuserar på ett annat land? Den metod vi använt för att få svar på frågeställningarna är kritisk diskursanalys som företräds av Norman Fairclough och vi har valt Frankfurtskolans kritiska teori och Jürgen Habermas vidareutveckling av den kritiska teorin som utgångspunkt. I resultatet kom vi fram till att tidningars ideologier på olika sätt speglades i framställningarna av kravallpolisens arbete. Göteborgs-Posten var i större utsträckning positiv till kravallpolisens arbete medan Arbetaren hade ett genomgående kritiskt förhållningssätt, vilket främst kom till uttryck i rapporteringen från Göteborg. I Göteborgs-Posten var det aktivisterna som utförde handlingar mot kravallpoliserna och i Arbetaren var bilden den motsatta. De diskurser som vi kunde urskilja var att mötet i Seattle, USA i mindre utsträckning var fokuserat på våldsamma kravaller, men desto mer på politiken bakom mötet. Mediebevakningen från Seattle var också i betydligt mindre omfattning än från Göteborg och Genua, vilket visar att när händelser sker långt ifrån det nationella, lokala minskar rapporteringen. Under mötenas inledande fas nämns förberedande diskurser samt kravallpolisens förberedelser. Under evenemangen hamnade fokus på de våldsamma kravallerna som ägde rum. Efter att mötena avslutats belyses kritiken från olika håll, dels mot aktivisterna och dels mot polisens agerande samt att utredningar och rättsprocesser inletts. Diskurser var nyhetsrapporteringens betoning på våldskonfrontationerna mellan polis och aktivist och det politiska budskapet drunknade i våldet, kaoset samt besvikelsen efteråt. Enligt Frankfurtskolans kritiska teori agerade medierna med hänsyn till ekonomiska faktorer som en del av en kapitalistisk ekonomi, vilket fick effekter på nyhetsrapporteringen. Enligt Habermas, utgör nyhetsrapporteringen ingen demokratisk dialog baserad på kommunikativ rationalitet byggt på sunt förnuft och kritiska reflektioner.

No description available.

Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research. 38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data. The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries.

The purpose of this thesis is to show how the construction of the household as a political entity was undertaken by the Swedish state during the first half of the 1900. The household, mainly perceived as an apolitical subject, is shown to be articulated in response to the problems and ideals as formulated by the ruling body at the time. The thesis examines the period of 1911-1951, generally considered a time of great social upheaval in Sweden. The countries transition from a poor agrarian society to one of the richest countries in the world, drastically changed the perception of what a household was, and what it needed to be. By studying the material produced by Socialstyrelsen between 1913-1951 to examine the budget of different social classes, the thesis finds that the household has been formulated in different ways by the state. In the early years of the 20:th century, the household was articulated as” the frugal household” by the newly formed social authority. It was conceived as a unit for fulfilling the needs of its consistent members. The thesis shows the articulation of this particular idea of the household was an answer to the social problems formulated by the state of the time. The construction of” the frugal household” did not only formulate the thrifty housekeeping ideals of the time, but also became a way to educate the lower classes, whose economic troubles where seen mostly as a lack of self-restraint and good book keeping. As the perceived challenges to the state changed, so too did the use of the household. As the economy expanded ever further down the path of the consumption-driven welfare state, so too did the states idea of what a household was. This thesis shows how the latter use of the household concept is articulated as a unit for consumption. The frugal ideal has grown into a celebrated desire to improve one’s situation through consumption. Furthermore, both these constructions of the household serve to reproduce the core values of the state, as well as the core population of the state.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på. / I sammanfattningen på sidan 34, rad 13–15, fattas ett steg i en slutledning. Meningen om Floréns studie av Jäders bruk är därför struken i abstractet ovan.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de amerikanska kommunisternas samtida diskussion kring och kritik av Roosevelts National Industrial Recovery Act , samt att analysera deras interna dragkamp om hur denna skulle tolkas och förstås i relation till fascism. Detta genomförs genom att studera kommunistiska tidningar från stalinister och trotskister. Tidigare forskning om ämnet har negligerat kommunisternas syn på lagen, alternativt avfärdat den som simpel dogma. Denna studie visar tvärtemot att både NIRA och fascism var föremål för en omfattande maktkamp mellan de kommunistiska lägren, och att kommunisternas förståelser och tolkningar byggde på komplexa teorier och utförliga analyser som anknöt till många olika koncept som bl.a. krig, terror, juridik, rättigheter, statens makt och begränsningar, symboler, statsvetenskaplig teori, och ideologier. Därmed kan studien också bidra till att problematisera och nyansera den rådande bilden av the New Deal, som i såväl forskning som populär mening har förståtts och förstås och används fortfarande som ett enhetligt, socialistiskt och progressivt fenomen.