Global ETD Search

1	Rör inte välfärden! : - Hur invandringens diskurs har förändrats sedan 1965 Lind, Jessica, Gamboa, Sabina January 2016 (has links) The purpose of this study was to analyze how the discourse of immigrants and immigration has changed since 1965 and expose what mechanism control the discourse. The time periods that we choose to analyze were: 1965-1975, 1985-1995 and 2010-2016. These three eras were chosen based on the historical premise of Swedish immigration which concerns labor, refugee and family immigration. To shed light on this issue we used a mixed method of content analysis, more particularly, discourse analysis and argumentationsanalysis for the processing of our empirical data. Our empirical collection consisted of articles from the Swedish daily newspaper Dagens nyheter and the tabloid Aftonbladet. For our analysis we selected four different debate articles for each time period, newspaper or tabloid concerning immigrants and immigration. Altogether 24 articles were analyzed. To understand the discourse of immigrants and immigration we used the classic theorists Foucault and Marx in the formation of our theoretical perspective. Based on our empirical data we found that the welfare state were closely connected to the discourse and that the discourse of immigration and immigrants could be understood through a dynamic model. The model shows the balance of power between an establishment and an opposition. The establishment, opposition and welfare are the mechanisms that do not only control the discourse but also causes the discourse to change. Diskursanalys Invandrare Historiematerialism Foucault Marx
2	Produktivkrafternas historiska utveckling Eriksson, Tom January 2015 (has links) Denna uppsats kommer försöka svara på frågan: “Hur kommer det sig att produktivkrafterna har en tendens att utvecklas genom historien?”, via en granskning och utarbetning av G. A. Cohens historiematerialism. Den kommer bemöta de problem som medföljer Cohens teori och dessutom framföra en lösning som till stor del är hämtad från teorier ur den autonoma marxismen. Det argument som bör ses som en grund för hela uppsatsen säger att produktivkrafternas historiska utveckling sker som en följd av människans intresse av att ha makt över sin egen aktivitet. Argumentet kommer både att försvaras och utarbetas för att visa hur det är relevant som förklaring till en av historiematerialismens mest grundläggande antaganden. historiematerialism analytisk marxism autonom marxism marxism
3	Upphovsrätten i det generella intellektets era / Copyright in the era of the general intellect Larsson, Rikard, Lund, Arwid January 2008 (has links) This text examines the ideological positions, as they appear in texts of central importance, of four Swedish protagonists – Antipiratbyrån, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Creative Commons i Sverige and Piratbyrån – in copyright issues. The critical analysis is focusing on three themes – economy, culture and civic rights and responsibilities – and poses the questions of how the ideology of the protagonists relates to the changing processes between culture and economy in the society of today, and which interest of classes, understood in Marxist terms, they favour. Before defining the theory and method of the inquiry the authors give their understanding of the changing processes between economy and culture. The current situation is understood in the light of historical materialism and the authors assert that the society has entered the era that Karl Marx gave the name of the general intellect. The annexation of the culture by the capitalistic logic is nevertheless counterbalanced by a production of culture among peers in gifteconomies based on the human playdrive. Ideology is understood as the worldview of an individual or social group that relates to the interests that their social life generates. The ideology has a manifest and a latent part and you can discover these through textanalysis, reading between lines, and by examining the use of naturalisation and universalisation in the text. Finally, the ideologies of the protagonists are compared and put in relation to the contemporary era of the general intellect and the protagonists ideological positions are criticised by the authors. / Uppsatsnivå: D ideologi ideologikritik historiematerialism generella intellektet upphovsrätt intellektuell egendom immaterialrätt allmänningar Social Sciences Samhällsvetenskap
4	System under omvandling : Historiematerialistiska förklaringar av förändring i den svenska historieskrivningen 1975–1988 Sandberg, Tommy January 2012 (has links) Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på. / I sammanfattningen på sidan 34, rad 13–15, fattas ett steg i en slutledning. Meningen om Floréns studie av Jäders bruk är därför struken i abstractet ovan. historisk förändring Sztompka systemmodellen historiografi 68-rörelsen Marx historiematerialism historieteori industrialiseringen feodalism kapitalism
5	System under omvandling Historiematerialistiska förklaringar av förändring i den svenska historieskrivningen 1975–1988 Sandberg, Tommy January 2012 (has links) Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på. Historisk förändring Sztompka systemmodellen historiografi 68-rörelsen Marx historiematerialism historieteori industrialiseringen feodalism kapitalism History Historia
6	Frihetens rike : Wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen Lund, Arwid January 2015 (has links) This study is about voluntary productive activities in digital networks and on digital platforms that often are described as pleasurable. The aim of the study is to relate the peer producers’ perceptions of their activities on a micro level in terms of play, game, work and labour, to their views on Wikipedia’s relation to capitalism on a macro level, to compare the identified ideological formations on both levels and how they relate to each other, and finally compare the identified ideological formations with contemporary Marxist theory on cognitive capitalism. The intention is to perform a critical evaluation of the economic role of peer production in society.Qualitative and semi-structured interviews with eight Wikipedians active within the Swedish language version of Wikipedia constitute the empirical base of the study together with one public lecture by a Wikipedian on the encyclopaedia and a selection of pages in the encyclopaedia that are text analysed. The transcribed interviews have been analysed using a version of ideological analysis as it has been developed by the Gothenburg School. The views on the peer producing activities on the micro level has been analysed in a dialectical way but is also grounded in a specific field model.Six ideological formations are identified in the empirical material. On the micro level: the peripheral, bottom-up- and top-down-formation, on the macro level: the Californian alikeness ideology, communism of capital and capitalism of communism. Communism of capital has two sides to it: one stresses the synergies and the other the conflicts between the two phenomena. The formations on the macro level conform broadly to contemporary Marxist theory, but there are important differences as well. The study results in a hypothesis that the critical side of communism of capital and the peripheral and bottom-up-formation could help to further a more sustainable capitalism of communism, and counteract a deeper integration of the top-down-formation with Californian alikeness ideology. The latter is the main risk of capitalist co-optation of the peer production that is underway as the manifestly dominant formations on the macro level are Californian alikeness ideology and communism of capital. / <p>©<strong> </strong>2015 Arwid Lund, used under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 3.0 license: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/</p><p></p> Wikipedia Peer Production Crowdsourcing Digital Labour Digital Work Wikipedians Ideology Ideology Analysis Historical Materialism Marxism Autonomist Marxism Capitalism Cognitive Capitalism Communism of Capital Capitalism of Communism Play Playing Work Working Gaming Labour Labouring Mode of Production Wikipedia wikipedianer jämlik produktion marxism autonom marxism historiematerialism produktionssätt ideologi ideologianalys kommunism kapitalism kognitiv kapitalism kapitalets kommunism kommunismens kapitalism lek tillverkning tävling arbete lönarbete gåvoekonomi encyklopedier uppslagsverk immateriellt arbete
7	Frihetens rike : Wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen Lund, Arwid January 2015 (has links) This study is about voluntary productive activities in digital networks and on digital platforms that often are described as pleasurable. The aim of the study is to relate the peer producers’ perceptions of their activities on a micro level in terms of play, game, work and labour, to their views on Wikipedia’s relation to capitalism on a macro level, to compare the identified ideological formations on both levels and how they relate to each other, and finally compare the identified ideological formations with contemporary Marxist theory on cognitive capitalism. The intention is to perform a critical evaluation of the economic role of peer production in society.Qualitative and semi-structured interviews with eight Wikipedians active within the Swedish language version of Wikipedia constitute the empirical base of the study together with one public lecture by a Wikipedian on the encyclopaedia and a selection of pages in the encyclopaedia that are text analysed. The transcribed interviews have been analysed using a version of ideological analysis as it has been developed by the Gothenburg School. The views on the peer producing activities on the micro level has been analysed in a dialectical way but is also grounded in a specific field model.Six ideological formations are identified in the empirical material. On the micro level: the peripheral, bottom-up- and top-down-formation, on the macro level: the Californian alikeness ideology, communism of capital and capitalism of communism. Communism of capital has two sides to it: one stresses the synergies and the other the conflicts between the two phenomena. The formations on the macro level conform broadly to contemporary Marxist theory, but there are important differences as well. The study results in a hypothesis that the critical side of communism of capital and the peripheral and bottom-up-formation could help to further a more sustainable capitalism of communism, and counteract a deeper integration of the top-down-formation with Californian alikeness ideology. The latter is the main risk of capitalist co-optation of the peer production that is underway as the manifestly dominant formations on the macro level are Californian alikeness ideology and communism of capital. / <p>©<strong> </strong>2015 Arwid Lund, used under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 3.0 license: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/</p><p></p> Wikipedia Peer Production Crowdsourcing Digital Labour Digital Work Wikipedians Ideology Ideology Analysis Historical Materialism Marxism Autonomist Marxism Capitalism Cognitive Capitalism Communism of Capital Capitalism of Communism Play Playing Work Working Gaming Labour Labouring Mode of Production Wikipedia wikipedianer jämlik produktion marxism autonom marxism historiematerialism produktionssätt ideologi ideologianalys kommunism kapitalism kognitiv kapitalism kapitalets kommunism kommunismens kapitalism lek tillverkning tävling arbete lönarbete gåvoekonomi encyklopedier uppslagsverk immateriellt arbete Information Studies Biblioteks- och informationsvetenskap

1

Page generated in 0.096 seconds