• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

System under omvandling : Historiematerialistiska förklaringar av förändring i den svenska historieskrivningen 1975–1988

Sandberg, Tommy January 2012 (has links)
Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på. / I sammanfattningen på sidan 34, rad 13–15, fattas ett steg i en slutledning. Meningen om Floréns studie av Jäders bruk är därför struken i abstractet ovan.
2

System under omvandling Historiematerialistiska förklaringar av förändring i den svenska historieskrivningen 1975–1988

Sandberg, Tommy January 2012 (has links)
Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på.
3

Från virtuell till verklig trygghet : En undersökning om hur människor själva skapar trygghet när online-dating blir offline-dating

Frammin, Cornelia, Paasila, Sofia January 2016 (has links)
The purpose of the paper is to give a detailed description to provide a better understanding of what strategies women use when online dating and in real life. The purpose of the paper is to identify how women create a sense of security for themselves, to make the leap from online communication to meeting an unknown male in the real world. For those two unknown people to take the step to meet each other face to face, there should be a kind of trust between them, how it is created, and what factors it is that determines that a meeting in real life will take place. In this essay, it has applied a qualitative method along with six thematically open interviews in which the informants have been women aged 20-30 years. In order to analyze the empirical approach, Sztompkas and Giddens's theory of trust and security have been used together along side Goffmans concept of front and backstage and other concepts are included as well. An analysis of the empirical material was found, the results showing that women often use fairly common strategies to create security in itself. These were as such, selecting a meeting place that is public and collecting information about the person they are meeting in advance using other channels of social media such as Facebook,Tinder, etc. This indicates that there is a general underlying concern about who the person really is on the other side of the computer screen/mobile screen. It also shows that the women are consciously or subconsciously using strategies to build up a sense of security among themselves before meeting with an unknown male. Keywords: Back stage, front stage, online dating, offline, online, role, security, social interaction, Tinder och trust. / Syftet med undersökningen är att bidra med en ökad förståelse för vilka strategier unga kvinnor använder sig av vid nätdejting, online kontra offline. Syftet med uppsatsen ligger i att identifiera hur kvinnor skapar en trygghet för sig själva för att ta steget från online till att träffa en okänd man i verkligheten. För att två okända människor ska våga träffa varandra ansikte mot ansikte bör det finnas en slags trygghet mellan dem, hur skapas den och vilka faktorer är det som avgör att ett möte i verkligheten sker? I den här uppsatsen har det tillämpats en kvalitativ metod tillsammans med sex tematiskt öppna intervjuer där informanterna har varit kvinnor i åldrarna 20-30 år. För att kunna analysera empirin har Piotr Sztompkas och Anthony Giddens teorier om trygghet och tillit använts i kombination med Erving Goffmans begrepp om frontstage och backstage samt andra som inbegrips i dessa. Genom en analys av det empiriska materialet påträffades resultat som visar på att kvinnor ofta använder sig av någorlunda gemensamma strategier för att skapa trygghet för sig själva, dessa var exempelvis: att välja en mötesplats som är offentlig, samla information i förväg om personen, användningen av andra kommunikationskanaler utöver Tinder etc. Detta pekar på att det överlag finns en underliggande oro för vem personen är på andra sidan datorskärmen/mobilskärmen, samt att personer omedvetet eller medvetet använder strategier för att bygga upp en trygghet hos sig själv innan mötet med en okänd människa. Nyckelord: Backstage, fasad, frontstage, inramning, nätdejting, offline, online, roll, social interaktion, tillit, Tinder och trygghet.

Page generated in 0.203 seconds