Spelling suggestions: "subject:"hushåll"" "subject:"ihushåll""
1 |
Snöåkullor : 15 kvinnor berättar om när de gick på Snöå lanthushållsskola i Dala-Järna 1936-1989Sonesson, Maria January 2009 (has links)
I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat.Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig. Under 1970- och 1980-talet blev antalet skoltrötta som sökte sig till Snöån större, och skolan tycks ha blivit en nödlösning och ett andrahandsval. Samtliga minns snöåtiden som en mycket rolig och lärorik tid, och många av dem fick väninnor för livet.
|
2 |
Naturgummits betydelse som försörjningsstrategi : En fältstudie om försörjningsstrategier och naturgummiproduktion på hushållsnivå i Nordöstra ThailandWestlund, Hanna January 2014 (has links)
No description available.
|
3 |
Utsortering av matavfall från hushåll i Vindelns kommun : Statistisk analys av avfallsdata samt studie av kunskap kring metoder för ökad sorteringsgradEriksson, Rebecca January 2020 (has links)
One third of the food produced for human consumption ends up as food waste. Sweden has enacted laws and regulations concerning municipalities waste management as a result of EU directives. By 2021 all municipalities are obliged to have a system for collection of food waste. Vindeln established sorting of food waste on March 1, 2020 for households and organisations. The purpose of this study was to investigate whether there was a significant difference between the amount of food waste that was generated in Vindeln households and the amount of food waste that was recycled. The investigations were performed using household waste composition analyses and weight data from recycled food waste. A comparison between Vindeln and the national average was performed to create a wider image of the waste situation. The results showed that there was a significant difference between the amount of food waste being generated in Vindeln and the average Swedish food waste. There was however not a significant difference between the amount of food waste generated in Vindeln and the food waste that was sorted out. A literature study of the state of knowledge on methods to improve household sorting was also performed. The methods to improve household recycling that are already in use is mainly consistent with the methods that scientific research studies show, such as communication, information and economic instruments. There are additional methods that can improve the recycling even more, for instance continuous feedback and improved physical circumstances.
|
4 |
Hushållen på bolånemarknaden - ur ett riskperspektivBrunhage, Emelie, Söderberg, Anna January 2005 (has links)
No description available.
|
5 |
Hushållen på bolånemarknaden - ur ett riskperspektivBrunhage, Emelie, Söderberg, Anna January 2005 (has links)
No description available.
|
6 |
Teknisk och ekonomisk analys av vätgassystem i hushåll : Storlek och kostnader för ett vätgassystem i fyra olika städer i SverigeAlzhairi, Husam January 2021 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka om energilagring i form av väte producerad från solceller, kan vara en lämplig teknik ur ett praktiskt och ekonomiskt perspektiv för fristående hus belägna i fyra olika regioner i Sverige. Energiförbrukningen och den ekonomiska analysen gjordes i fyra fall: 1. med återvinning av spillvärme. 2. utan återvinning av spillvärme. 3. med en elbil och återvinning av spillvärme. 4. med en bränslecellsbil och återvinning av spillvärme. Resultaten visar att vätesystemet är ekonomiskt dyrt under vintersäsongen på grund av låg systemeffektivitet orsakad av den totala enhetseffektiviteten av elektrolys, bränslecell, och vätekomprimering etc. Ändå är hushållens vätesystem tekniskt möjligt. Ett sådant system kan vara ekonomiskt fördelaktigt om energiförbrukningen för husvärme täcks från en annan värmekälla som pelletsbrännare och fjärrvärme. I Kiruna krävs ett större antal solpaneler med en yta upp till 400 m2 eller större, medan det i Lund bara behövs cirka 200 m2. Detta resulterar i att vätesystemet är olämpligt för städer som har låg solstrålning eller ett större värmebehov. I en teknisk och ekonomisk jämförelse är för närvarande en elbil ett mycket bättre grönt val för ett hus än för en vätgasbil. / The purpose of the work is to investigate whether energy storage in the form of hydrogen produced from solar cell can be suitable technology for detached houses located at four different regions of Sweden from a practical and economic perspective. The energy consumption and economic analysis was made in four cases: 1. with waste heat recovery. 2. without waste heat recovery. 3. with an electric car and waste heat recovery. 4. with a fuel cell car and waste heat recovery. The results show that the hydrogen system is economically expensive due to low system efficiency caused by the mutilation of several unit efficiencies of electrolysis, fuel cell, hydrogen compression etc. for winter season. Nevertheless, household hydrogen system is technically possible. Such a system can be economically benefit if the energy consumption for house heating is covered from another heat source such as pellet burner and district heating. In Kiruna, a larger number of solar panels is required with an area that can be up to 400 m2 or even larger, whereas in Lund, only about 200 m2 is needed. As a result, the hydrogen system is unsuitable for cities that have low solar radiation or have a greater heat demand. In a technical and economic comparison, an electric car is currently a much better green choice for a house than for a hydrogen car. The hydrogen system is economically expensive due to low energy efficiency for the winter season but is technically feasible.
|
7 |
Kvinnans ekonomiska beroende av mannen i parrelationSchödin, Irina, Johansson, Linnea January 2008 (has links)
<p><strong><em>ABSTRAKT</em></strong></p><p>Vår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ”kvinnosysslorna” finns fortfarande kvar. Sådant som jämställdhet, utbildning och könsroller påverkar också det hur hushållet sköts. För att undersöka kvinnans ekonomiska beroende av mannen tänker vi oss att resursförhandlingsmodellen kan ge oss förklaringar till varför hushållsarbetet fördelas såsom det gör. Detta ser vi även att Homans teori ska kunna hjälpa till att ge förklaringar till. Kärlekskraftsteorin<em> </em>kan ge förklaringar till kvinnors ekonomiska underordning och beroendeställning gentemot mannen. För att undersöka våra forskningsfrågor har vi gjort två intervjuer med en person som arbetar inom Landstinget Västernorrland med regionala resurser för kvinnor och den andra informanten är verksam inom politiskt arbete för kvinnors nätverk i Sverige. Vi har också delat ut enkäter på sex arbetsplatser i länet. Det handlar om enkäter med utgångspunkt från kvinnors ekonomiska beroende av män. Enligt våra enkätundersökningar tjänar kvinnor med högskola-/universitetsutbildning nästan lika mycket som männen med samma utbildning gör. Kvinnor har också det största ansvaret inom hushållet och de obetalda hemsysslorna. Det finns en stereotyp uppfattning av hur ett hem bör vara organiserat. Kvinnorna, oberoende av vilken inkomst de har, utför en större del än mannen av hushållsarbetet. Könsrollerna lever vidare trots att män och kvinnor är mer ekonomiskt jämställda såväl yrkesmässigt som utbildningsmässigt, men när det kommer till hushållsarbetets fördelning lever, som sagt, könsrollerna kvar.</p>
|
8 |
Pigornas återkomst? : En studie av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster / The return of the housekeepers? : A study of tax deduction on household servicesHallgren, Sofie, Lundmark, Kim January 2006 (has links)
<p>hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan. Eftersom majoriteten av de faktorer som påverkar hushållens val inte kommer förändras vid ett införande av en skattereduktion kommer inte heller eventuellt positiva effekter på arbetsmarknaden, som en ökad sysselsättning, att uppstå. Vi vill här poängtera att det naturligtvis finns en möjlighet att hushållen ändrar sitt beteende och positiva effekter uppstår på arbetsmarknaden. Men utifrån det perspektiv som studerats i uppsatsen är det inte lika säkert som det ibland kan låta i debatten att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster direkt påverkar arbetsmarknaden positivt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera effekter av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen bygger på mikroteori och avser att studera hur individers och hushållens val förändras vid ett införande av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen belyser också de effekter som uppkommer på arbetsmarknaden efter ett införande av ett skatteavdrag. Här görs analysen utifrån två perspektiv; dels utifrån hushållens och individernas val och dels utifrån antagandet att sysselsättningen faktiskt kommer att öka. Genom att inte bara ta hänsyn till priset på hushållstjänsten anser vi oss belysa en aspekt som allt för sällan lyfts fram i debatten.</p>
|
9 |
Elever och föräldrars attityder till ämnet hem- och konsumentkunskap : en intervjustudie i ett mindre samhälle i GästriklandJansson, Ingela January 2009 (has links)
<p>Hem- och konsumentkunskap är ett läroämne som går långt tillbaka i tiden med en start redan på slutet av 1800-talet. Då var utbildningen endast till för flickor. Genom tiden har ämnet genomgått olika faser till förändring och den senaste utvecklingen ämnet genomgick var år 2000 då ämnet fick ett nytt namn och en ny kursplan. Från att har haft benämningen hemkunskap heter det numera hem- och konsumentkunskap. Vid ombenämningen infördes nya kunskapsområden såsom konsumentekonomi, resurshushållning samt hälsa.</p><p> </p><p>Syftet med det här examensarbetet var att lyfta fram de tankar och förväntningar som vårdnadshavare/förälder och de unga vuxna har haft på ämnet hem- och konsumentkunskap efter avslutad grundskoleutbildning. Ytterligare ett syfte var att studera om det fanns skillnader på vad pojkar och flickor innehar för kunskap om ämnet efter avslutad utbildning. Det här examensarbetet grundas på en tidigare studie (se Hjälmblom, Holmberg & Jansson, 2008) som gjordes på elever i år fem och sex. Motiveringen till att gå vidare med den tidigare forskningen är att det finns så få studier kring unga vuxnas och vårdnadshavares förväntningar på attityder till ämnet hem- och konsumentkunskap. Det här examensarbetet är gjord i ett mindre samhälle i Gästrikland. Studien omfattar åtta personer vilka kommer från olika familjesammansättningar. De har blivit intervjuade utifrån det här examensarbetets olika frågeställningar.</p><p> </p><p>Resultatet av den här studien är snarlik en tidigare studie som gjorts med elever i år fem och sex. Fortfarande ses ämnet hem- och konsumentkunskap av ungdomar som slutat skolan och deras vårdnadshavare som ett rent hemkunskapsämne, där fokus ligger på matlagning, bakning och städning. Genom intervjusvaren har det visats att det inte är någon större skillnad på vad flickor och pojkar tar med sig för kunskap om ämnet hem- och konsumentkunskap. Att skolämnet också tar upp konsumentekonomi verkar inte många känna till. </p>
|
10 |
Elever och föräldrars attityder till ämnet hem- och konsumentkunskap : en intervjustudie i ett mindre samhälle i GästriklandJansson, Ingela January 2009 (has links)
Hem- och konsumentkunskap är ett läroämne som går långt tillbaka i tiden med en start redan på slutet av 1800-talet. Då var utbildningen endast till för flickor. Genom tiden har ämnet genomgått olika faser till förändring och den senaste utvecklingen ämnet genomgick var år 2000 då ämnet fick ett nytt namn och en ny kursplan. Från att har haft benämningen hemkunskap heter det numera hem- och konsumentkunskap. Vid ombenämningen infördes nya kunskapsområden såsom konsumentekonomi, resurshushållning samt hälsa. Syftet med det här examensarbetet var att lyfta fram de tankar och förväntningar som vårdnadshavare/förälder och de unga vuxna har haft på ämnet hem- och konsumentkunskap efter avslutad grundskoleutbildning. Ytterligare ett syfte var att studera om det fanns skillnader på vad pojkar och flickor innehar för kunskap om ämnet efter avslutad utbildning. Det här examensarbetet grundas på en tidigare studie (se Hjälmblom, Holmberg & Jansson, 2008) som gjordes på elever i år fem och sex. Motiveringen till att gå vidare med den tidigare forskningen är att det finns så få studier kring unga vuxnas och vårdnadshavares förväntningar på attityder till ämnet hem- och konsumentkunskap. Det här examensarbetet är gjord i ett mindre samhälle i Gästrikland. Studien omfattar åtta personer vilka kommer från olika familjesammansättningar. De har blivit intervjuade utifrån det här examensarbetets olika frågeställningar. Resultatet av den här studien är snarlik en tidigare studie som gjorts med elever i år fem och sex. Fortfarande ses ämnet hem- och konsumentkunskap av ungdomar som slutat skolan och deras vårdnadshavare som ett rent hemkunskapsämne, där fokus ligger på matlagning, bakning och städning. Genom intervjusvaren har det visats att det inte är någon större skillnad på vad flickor och pojkar tar med sig för kunskap om ämnet hem- och konsumentkunskap. Att skolämnet också tar upp konsumentekonomi verkar inte många känna till.
|
Page generated in 0.0601 seconds