Svensk Standard ger ständigt ut nya versioner av sina standarder. I rapporten undersöks standarden EN 13829:2000 och den nyare versionen av samma standard, EN 9972:2015. Dessa innehåller båda metoder för bedömning av byggnaders termiska egenskaper, bestämning av byggnaders lufttäthet och tryckmetoder. En jämförelse görs för att se vilka eventuella förändringar den nya versionen kan få för företaget BoKlok och liknande byggföretag i deras arbete med lufttäthet. Provtryckningar har utförts och utifrån resultat från dessa presenteras beräkningsresultat avseende värmeförluster genom transmission, ventilations och luftläckage, vilket syftar till att belysa vilken inverkan lufttäthet har på energiförbrukningen.

Det råder ingen tvekan om att kökets roll i bostaden är viktig idag. Detta examensarbete ska belysa hur köksutformning i nyproducerade flerbostadshus förhåller sig till allmänna regler och rådande trender. Utgångspunkten i arbetet är kökets fysiska planering, uppställning av inredning, utrustning samt kökets förhållande till den övriga bostaden.  Vid arkitektritad köksutformning finns det krav och riktlinjer för hur ett kök bör utformas som återfinns i byggregler, standarder och handböcker. Det här examensarbetet är baserat på en initial känsla av att det finns ett glapp mellan regler, standarder och normer inom köksutformning mot hur kök generellt byggs och används idag. Känslan har varit att arkitektritade kök i flerbostadshus som följer en standard upplevs enkla, likartade och begränsade i sin utformning i jämförelse med de möjligheter som finns för köksutformning på privatmarknaden. Genom att kartlägga viktiga regler, normer och riktlinjer, kökets historia samt rådande trender har kök i nyproducerade flerbostadshus analyserats och jämförts. I rapportens diskussion resoneras om den initiala känslan var motiverad och här eftersträvas formuleringar som svarar på ...är kök i takt med tiden?

Detta arbete grundar sig på en befintlig ritning projekterad av Arkinova Arkitekter och uppfyller normal tillgänglighetsnivå. Ritningen består av ett lägenhetsplan med fem lägenheter vilka har en boarea mellan 36-64 m2. I detta arbete omprojekterades dessa lägenheter till höjd tillgänglighetsnivå enligt SS med avsikt att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade grupper. Omprojekteringen utfördes med hjälp av BIM-programmet Revit Architecture 2013 med utgångspunkt från standarderna,           SS 91 42 21:2006 samt SS 91 42 22:2006, vilka utgör underlag för projektering av bostäder.       Syftet med denna studie var att utreda de merkostnader som är förknippade med en tillgänglighetsökning, dessa merkostnader beräknades i kalkylprogrammet BidCon. Resultatet visade att för att uppfylla SS rekommendationer kring ökad tillgänglighet, var en ökning av bruttoarean med 84 m2 i den ursprungliga ritningen oundviklig. Detta innebar en total ökning av bruttoarean med 25 %, vilket resulterade i merkostnader som uppgick till  126 014 SEK för lägenhetsplanet i höjd nivå. Dessa merkostnader inkluderar materialet i väggar, dörrar samt golvbjälklaget. Den procentuella kostnadsökningen för materialet blev således 22 %. / This work is based on an existing drawing designed by Arkinova Arkitekter, and is adapted to normal level of accessibility. The drawing consists of five apartments, with each apartment covering a total floor area between 36-64 m2. To improve accessibility for disabled groups, the apartments have been re-designed to a higher level of accessibility using BIM software Revit Architecture based on SS (Swedish Standard) 91 42 21:2006 and 91 42 22:2006. The purpose of this study was to investigate the additional costs associated with an increased accessibility; these additional costs were calculated in the spreadsheet program BidCon. The result showed that in order to comply with SS’ recommendation around increased accessibility, the floor area in the original drawing had to be increased by 84 m2 to allow increased mobility. This corresponds to a total increase of 25 %, which resulted in an additional costs of 126 014 SEK (22 % increase) including material for walls, doors and floor slab.

I Sverige och Uppsala råder det bostadsbrist. Främst är det hyresrätter för personer med låg inkomst som saknas. Samhällsidealet har genom tiderna sett olika ut och det har skett ombyggnader i många äldre bostäder. Ytor i form av gamla butikslokaler, samlingslokaler och vindsförråd står idag ofta tomma. Ett sätt att bidra med nya billiga boenden är att förtäta det befintliga bostadsbeståndet genom att konvertera dessa outnyttjade ytor till bostäder.  Examensarbetet inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik har utförts i uppdrag av Uppsalahem. Syftet med arbetet är att undersöka vilket utrymme som finns inom det befintliga regelverk att omvandla outnyttjade ytor i bostadshus till bostäder. Tre typlokaler i Uppsalahems bestånd med olika funktioner och med byggnadsår från ett brett tidsspann valdes ut för att konverteras till bostäder.  I studien användes kvalitativa metoder för att studera tidigare genomförda konverteringar. Genom att genomföra en litteraturstudie identifierades vanliga problem i konverteringsprocessen som sedan bekräftades vid omvandlingen av de tre typlokalerna.  Resultatet av studien har identifierat de hinder och möjligheter som finns för en fastighetsägare kring konvertering av outnyttjade ytor till bostäder. Vilken typ av ytor som lämpar sig bäst har utretts och presenteras i en lathund. För att kunna utföra en kostnadseffektiv konvertering bör dessa aspekter, som ger olika förutsättningar, beaktas: ·      Ytans placering på fastigheten ·      Tekniska egenskaper  ·      Rätt projektering Det finns många fördelar med att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet. Konverteringar av outnyttjade ytor har utförts en längre tid men ett återkommande problem är de regler för avsteg som får göras. Byggregler för avsteg tolkas ofta olika från kommun till kommun. Därför avslutas arbetet med rekommendationer om fortsatta studier inom det ämnet. / There is a housing shortage in Sweden and Uppsala. Primarily, housing for low-income people are missing. The social ideal has looked different over time and there have been redevelopments in many older homes. Spaces in the form of old retail premises, assembly rooms and attics are often empty today. One way of contributing to new cheap housing is to densify the existing housing stock by converting these unused spaces into apartments. The purpose of the study is to investigate what room exists within the existing regulations for converting unused space in residential buildings into accommodations. Three types of unused spaces in Uppsalahem's residential area with different functions and with construction years from a wide span of time were selected to be converted to apartments. The study used qualitative methods to study previous conversions. By conducting a literature study, common problems were identified in the conversion process which were then confirmed in the conversion of the three types of unused space. The result of the study has identified the obstacles and opportunities that exist for a property owner regarding the conversion of unused space into housing. The type of surface that is most suitable has been investigated and presented in a folder. These aspects should be considered to perform a cost-effective conversion: · Surface location on the property · Technical characteristics · Proper planning There are many benefits to utilizing the existing housing stock. Conversions of unused surfaces have been carried out for a long time, but a recurring problem is the rules for deviations that may be made. Building rules for deviations are often interpreted differently from town to town. Therefore, the report ends with recommendations on further studies in this subject.

Köket utgör en essentiell del i hemmet. De trånga köken med låga arbetsbänkar följde kvinnorna långt in på 1950-talet, och skapade opraktiska och otrevliga arbetsmiljöer. Studier av olika arbetsmoment i kök gjordes av Carin Boalt och Brita Åkerman, för att på så sätt studera vad som behövdes och därmed skapa en bekväm arbetsmiljö utan tröttande och skadliga moment i arbetet. Dagens kök planeras baserat på olika krav och bestämmelser i avsikt att skapa bra funktioner och underlätta köksarbetet. Men frågan är om dessa, idag inte lika bindande, standarder och byggregler skapar ett rationellt och hälsosamt kök.Syftet med examensarbetet är att få djupare inblick i hur köksutformning utvecklades samt hur utformningen påverkar människors hälsa. För att nå detta studerades bl.a. resultat från Hemmens forskningsinstitut som undersökte köksarbete och dess rörelsemönster. Vidare intervjuades olika kökstillverkare, köksbrukare och en fysioterapeut. Resultatet visar att dagens köksstandard i huvudsak passar majoriteten av köksbrukarna som intervjuades, men statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att svenskars samtida medellängd inte passar standardhöjden i kök.

Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning? Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad. Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus. Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. För att få klarhet i lagar och regler kontaktades en byggnadsinspektör på Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings Kommun. Vid prisförfrågningar kontaktades leverantörer och hantverkare. Utredningen resulterar i en förteckning med de brister som framkommit, vilket används som underlag för att ge förslag på åtgärder för att bostadsområdet ska bli bättre tillgängligt. Förslaget är uppdelat, likt utredningen, i tre huvuddelar, men där åtgärderna i lägenheterna presenteras i två nivåer. Nivå 1 bygger på att mindre ingrepp genomförs i bostaden som inte påverkar lägenhetens planlösning avsevärt men ändå förbättrar tillgängligheten. I nivå 2 är ingreppen av större art där exempelvis väggar rivs eller flyttas inom lägenheten för att erhålla större utrymmen och där igenom nå utökad tillgänglighet. Förslaget på åtgärder för bostadskomplement och utemiljö innefattar bl.a. en hissinstallation och tillbyggnad av det befintliga trapphuset samt kompletteringar iutemiljön för att förbättra tillgängligheten. Genom kalkyler har investeringskostnad (2010) för installation av hiss och tillbyggnad av trapphus beräknats uppgå till ca 1,3 miljoner kr. Kostnaden för de ingrepps som utförs i en lägenhet på 2 rum och kök beräknas uppgå till ca 76 000kr i nivå 1 respektive ca 90 000 kr i nivå 2. / In Jönköping the elderly population is currently increasing, and is expected to continue to increase. For this reason has our co-partner, Bostads AB VätterHem, provided us with a mandate to investigate the accessibility in a residential district from 1950s, located at Österängen in Jönköping. The mandate is also to make proposals on possible measures to improve the accessibility. The report is based on the following questions: What level of measure is needed to be done toimprove the accessibility in the residential district? What restrictions and demands are needed to be followed? How will the design of the building be affected? The study is divided into three main parts: apartments, building supplement and outdoor environment. The study has been done at the housing area in different stages where the accessibility has been investigated and compared with the building regulations and accessibility requirements that are needed to be followed today. The building is not supplied with an elevator and for that reason different reference objects in Västervik and Jönköping have been studied to get a better knowledge in different methods to solve the problems with installing an elevatorin an existing building. Literature has been studied in order to get knowledge about buildings from 1950s and to get knowledge about different solutions that could improve accessibility for disabled persons. To get a deeper knowledge in different laws and rules, a buildinginspector at the municipality was contacted. To get quotation of prices, different suppliers and craftsmen were contacted. The investigation results in a program, that has been used as basis to give proposals of making the residential area more accessible for persons with some kind of disability. The proposal is, like the investigation, divided into three parts. The proposal for the apartments is divided in two levels. Level 1 is based on less operations that´s not affecting the floor plan, but still improves better accessibility. Level 2 is based on larger operations, such as moving or demolishing walls within the apartments to obtain bigger spaces and better accessibility. The proposal on measures for the building supplement and outdoor environment includes, among others, installation of an elevator with addition of a new stairwell and complements in the outdoor environment to improve the accessibility. By calculations are the approximated investment costs (2010), for the installation of the elevator and the addition of the stairwell, being set to 1,3 million SEK. The cost of the two levels of operations in one of the apartment with two rooms and kitchen is approximately calculated to 76 000 SEK in level 1, and 90 000 SEK in level 2.

<p>Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning?</p><p>Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad.</p><p>Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus.</p><p>Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. För att få klarhet i lagar och regler kontaktades en byggnadsinspektör på Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings Kommun. Vid prisförfrågningar kontaktades leverantörer och hantverkare.</p><p>Utredningen resulterar i en förteckning med de brister som framkommit, vilket används som underlag för att ge förslag på åtgärder för att bostadsområdet ska bli bättre tillgängligt. Förslaget är uppdelat, likt utredningen, i tre huvuddelar, men där åtgärderna i lägenheterna presenteras i två nivåer.</p><p>Nivå 1 bygger på att mindre ingrepp genomförs i bostaden som inte påverkar lägenhetens planlösning avsevärt men ändå förbättrar tillgängligheten. I nivå 2 är ingreppen av större art där exempelvis väggar rivs eller flyttas inom lägenheten för att erhålla större utrymmen och där igenom nå utökad tillgänglighet.</p><p>Förslaget på åtgärder för bostadskomplement och utemiljö innefattar bl.a. en hissinstallation och tillbyggnad av det befintliga trapphuset samt kompletteringar iutemiljön för att förbättra tillgängligheten.</p><p>Genom kalkyler har investeringskostnad (2010) för installation av hiss och tillbyggnad av trapphus beräknats uppgå till ca 1,3 miljoner kr. Kostnaden för de ingrepps som utförs i en lägenhet på 2 rum och kök beräknas uppgå till ca 76 000kr i nivå 1 respektive ca 90 000 kr i nivå 2.</p> / <p>In Jönköping the elderly population is currently increasing, and is expected to continue to increase. For this reason has our co-partner, Bostads AB VätterHem, provided us with a mandate to investigate the accessibility in a residential district from 1950s, located at Österängen in Jönköping. The mandate is also to make proposals on possible measures to improve the accessibility. The report is based on the following questions: What level of measure is needed to be done toimprove the accessibility in the residential district? What restrictions and demands are needed to be followed? How will the design of the building be affected?</p><p>The study is divided into three main parts: apartments, building supplement and outdoor environment. The study has been done at the housing area in different stages where the accessibility has been investigated and compared with the building regulations and accessibility requirements that are needed to be followed today. The building is not supplied with an elevator and for that reason different reference objects in Västervik and Jönköping have been studied to get a better knowledge in different methods to solve the problems with installing an elevatorin an existing building.</p><p>Literature has been studied in order to get knowledge about buildings from 1950s and to get knowledge about different solutions that could improve accessibility for disabled persons. To get a deeper knowledge in different laws and rules, a buildinginspector at the municipality was contacted. To get quotation of prices, different suppliers and craftsmen were contacted.</p><p>The investigation results in a program, that has been used as basis to give proposals of making the residential area more accessible for persons with some kind of disability. The proposal is, like the investigation, divided into three parts. The proposal for the apartments is divided in two levels.</p><p>Level 1 is based on less operations that´s not affecting the floor plan, but still improves better accessibility. Level 2 is based on larger operations, such as moving or demolishing walls within the apartments to obtain bigger spaces and better accessibility.</p><p>The proposal on measures for the building supplement and outdoor environment includes, among others, installation of an elevator with addition of a new stairwell and complements in the outdoor environment to improve the accessibility.</p><p>By calculations are the approximated investment costs (2010), for the installation of the elevator and the addition of the stairwell, being set to 1,3 million SEK. The cost of the two levels of operations in one of the apartment with two rooms and kitchen is approximately calculated to 76 000 SEK in level 1, and 90 000 SEK in level 2.</p>

Vid nyproduktion av bostadshus är det viktigt att inte glömma bort den äldre målgruppen och dess behov när det kommer till design, utformning och funktion. Den äldre målgruppen utgör en stor del av vårt samhälle och det här arbetet redovisar tydliga riktlinjer på hur bostadshus ska anpassas för att göra de användbara och tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Alla rum i ett bostadshus behandlas med fokus på badrum/tvätt, kök och entré/hall.

Många människor lever idag med någon form av rörelsenedsättning. Att planera en bostad bör till stor del handla om tillgänglighet och användbarhet där alla människor ska kunna leva på lika villkor oavsett behov. Det här arbetet undersöker om de lagar och regler som redan finns angående tillgänglighetsanpassning är tillräckliga och vad som krävs utöver detta med fokus på entré, badrum, kök samt brukarens sovrum.

In today's society, it is of great interest to constantly streamline and improve yourorganization for the better. How to do this, however, is not obvious and there are usually anumber of solutions, ideas and recipes that claim to solve various problems. When we in Sweden in the 90's started to focus more and more on quality - with the quality movement that started in the western world called TQM (total quality management) - both regarding the produce of our goods and services as well as how we organize ourselves, we think it isinteresting to study how managers themselves experience these organizational changes. The study is based on Rövik's theories of administrative reforms. The analysis of the empirics was conducted through the two perspectives that are presented by Rövik; the symbolic perspective and the tool perspective. TQM is represented in this study by Self-Control, Quality Certification and Click and Collect. The purpose of this study is to examine how store managers in the food industry themselves view TQM reforms that they have been involved in and if any of these recipes are loosely linked. The study uses a qualitative research strategy by interviewing a total of three respondents from both Coop and Ica. The respondents' reasoning could most easily be understood from a symbolic perspective, and the results also showed a difference in freedom of action and loosely linked recipes. Coop tends to loosely link these recipes to a greater extent compared to Ica. Nevertheless, both Self-Control as well as the Quality Certification can be best understood with a symbolic perspective as they, quite forcefully, offer meaning and legitimacy to organisations, rather than a voluntary solution to a, already defined, quality related issue within the organisations.