Vid införande av ny teknologi till en användares liv är det svårt att garantera den positiva effekt som eftersträvas. För att nå den positiva effekten krävs det att teknologin har en inbyggd egenskap, användbarhet. Användaren ska kunna se hur den nya teknologin hjälper denne att nå sina mål på ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt i en given kontext. Men vilken effekt har tid i sammanhanget, kan tid hjälpa eller stjälpa en användare att uppleva en hög användbarhet. Studiens syfte är att undersöka hur användare inom en specifik verksamhet som genomgått ett skifte av IT-system, upplever systemets användbarhet samt om, och i så fall hur, upplevelser av användbarhet förändras över tid. För att undersöka detta har en enkätundersökning och fyra stycken intervjuer utförts för att samla in data som sedan analyserats. Studien visar att användarna inom verksamheten anser att systemet har en mer än okej användbarhet. Studien visar också att en användares upplevelse kring användbarhet formas av en mängd olika faktorer. Dessa faktorer är användarvänlighet, användarupplevelse, olika kontexter som finns runt om den nya teknologin, hur relevant teknologin är för att uppnå användarens mål och om resultaten för effektivisering är tydliga. Slutligen så visar studien att tid kan ha en effekt på hur en användare formulerar sin uppfattning kring ett systemets användbarhet. Dels på ett negativt sätt genom en upplevelse kring ökning i återkommande problem och ändringar i systemets gränssnitt. Tid kan även forma en användares upplevelser på ett positivt sätt med ändrad attityd inom arbetsgruppen samt uppdatering i systemets gränssnitt.

<p>Användbarhet kan definieras på en rad olika sätt, men en metod för att beskriva användbarhet är att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa är lärbarhet som enkelt förklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara lätt för dess användare att lära. I detta arbete har en utvärdering av existerande riktlinjer för lärbarhet utförts med syfte att undersöka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tillämpas i en annan domän än den domän de är utvecklade för. Detta har gjorts genom en arbetsprocess bestående tre delar: En förstudie, prototyping samt en expertutvärdering. Förstudien bestod av intervjuer och observationer av anställda på ett tillverkningsföretag. Syftet med prototyping var att applicera Linja-ahos (2006) riktlinjer på ett produktionssystem och expertutvärderingens syfte var att undersöka vad andra användbarhetsspecialister anser om hur Linja-ahos (2006) riktlinjer för lärbarhet kan applicerats i domänen och i de prototyper som tagits fram. Arbetets resultat är dels en beskrivning av hur riktlinjerna tillämpats för ett produktionssystem samt att riktlinjerna har kunnat implementeras i denna typ av system i stor utsträckning.</p>

Denna rapport syftar till att beskriva utvecklingsprocessen för skapandet av salong Laserias nya hemsida. Hemsidans design är skapad med användbarhet i fokus vilket uppnåddes genom studerande av relevant litteratur samt en fokusgruppsintervju med några av salongens kunder. Hemsidan utvecklades med hjälp av Wordpress för att uppdragsgivarna på egen hand ska kunna administrera hemsidan efter leverans.

Användbarhet kan definieras på en rad olika sätt, men en metod för att beskriva användbarhet är att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa är lärbarhet som enkelt förklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara lätt för dess användare att lära. I detta arbete har en utvärdering av existerande riktlinjer för lärbarhet utförts med syfte att undersöka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tillämpas i en annan domän än den domän de är utvecklade för. Detta har gjorts genom en arbetsprocess bestående tre delar: En förstudie, prototyping samt en expertutvärdering. Förstudien bestod av intervjuer och observationer av anställda på ett tillverkningsföretag. Syftet med prototyping var att applicera Linja-ahos (2006) riktlinjer på ett produktionssystem och expertutvärderingens syfte var att undersöka vad andra användbarhetsspecialister anser om hur Linja-ahos (2006) riktlinjer för lärbarhet kan applicerats i domänen och i de prototyper som tagits fram. Arbetets resultat är dels en beskrivning av hur riktlinjerna tillämpats för ett produktionssystem samt att riktlinjerna har kunnat implementeras i denna typ av system i stor utsträckning.

I takt med den tekniska och digitaliserade utvecklingen i samhället blir frågan om tillit allt mer aktuell. Människor blir att mer beroende av att använda digitala medier och teknologier för att underlätta vardagen. På kort tid har användningen av mobila betaltjänster ökat kraftigt. Det ökade användandet av mobila betaltjänster vittnar om att användare idag förlitar sig på dessa tjänster. Hur kommer det säg att användare förlitar sig på de tjänster som finns på marknaden idag och på vilket sätt bedömer dem tillit? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka aspekter som påverkar bedömningen av tillit och trovärdighet för mobila betaltjänster. Det har även vart av intresse att undersöka om det som framkommit vid tidigare forskning är relevant och tillräckligt i kontexten för mobila betaltjänster. Studiens tillvägagångssätt startade med en konkurrentanalys med målsättningen att se hur befintliga mobila betaltjänster förhåller sig mellan varandra och vad som utmärker dess tillit och trovärdighet. Därefter skapades ett användargränssnitt som baserades utifrån teori och tidigare forskning. Detta användartestades för att undersöka användbarheten och tilliten. Vidare gjordes intervjuer med förhoppningen att undersöka vad användarna tittar på och hur de bedömer tillit och trovärdighet inom mobila användargränssnitt. Den data som framkom under de två empiriska datainsamlingarna ställdes mot varandra, jämfördes och analyserades. Resultatet av denna studie visar att användargränssnittets innehåll, struktur, visuella utseende är aspekter som påverkar användarnas bedömning av tillit och trovärdighet. Det visar även att varumärket som är förknippat med tjänsten har en betydande roll i sammanhanget för tillit. Resultatet bekräftar också att användbarhet är en förutsättning för tillit och trovärdighet inom mobila användargränssnitt. / The question of trust is becoming increasingly relevant in line with the development of technical and digital artifacts in our society. People have become more dependent on the use of digital media and technologies to facilitate their everyday life. The use of mobile payment services has increased significantly in a short time. The increased use of mobile payment platform testifies that users today rely on these services. Why do users rely on the payment services available on the market today and which aspects are crucial when users assess trust? The purpose of this study was to examine which aspects affect the assessment of trust and credibility for mobile payment platforms. It has also been of interest to examine whether the information that appeared in previous research is relevant and appropriate in the context of mobile payment services. This was examined by a competitor analysis with the aim to see how the existing mobile payment services relate with each other and what distinguishes its trust and credibility. Hence we created a user interface that was based on previous research and recognized design principles, which we then tested. The aim was to examine the usability and which aspects affected the assessment of trust and credibility. In addition, interviews were conducted to study what users are looking at and how they assess trust and credibility in mobile interface. The data that emerged in the two empirical data collections were compared and analyzed. The result shows that the user interface contents, structure, visual appearance are aspects that affect a user's assessment of the trust and credibility. It also shows that the brand associated with the service has a significant role in the context of trust. The results confirm that usability is a prerequisite for trust and credibility within the user interface for mobile payment platforms.

In the global market many smartphones vendors struggle to reach more customers. The competition leads to vendors developing technologies that are platform dependent, to keep their customers. This means that customers cannot take advantage of their skills in the integration of other operating systems, which makes them locked-in with their current supplier. Therefore we want to examine the concept of skill transferability and see how knowledge can be transferred to another operating system. To examine this we conducted a test where Android users had to perform tasks on iOS and Windows Phone. These tests were observed to examine whether the knowledge required to perform the task where transferable from Android or not. The results showed that when an operating system is similar to Android it provides more opportunity for the users to use their previous knowledge about their operating system and the technology play a major role in the differences between various ages.

Många människor lever idag med någon form av rörelsenedsättning. Att planera en bostad bör till stor del handla om tillgänglighet och användbarhet där alla människor ska kunna leva på lika villkor oavsett behov. Det här arbetet undersöker om de lagar och regler som redan finns angående tillgänglighetsanpassning är tillräckliga och vad som krävs utöver detta med fokus på entré, badrum, kök samt brukarens sovrum.

Denna uppsats ämnar undersöka olika utvärderingsmetoder inom fältet användbarhet. Alltsedan webbteknologier har tagit en större plats i vår vardag har efterfrågan ökat för gränssnitt och design med hög användbarhet. Vi har därför utfört tester på tvåutvärderingsmetoder för att utvärdera användbarhet på en prototyp som vi har utvecklat. Användarinkluderande och heuristiska tester är två utvärderingsmetoder som vi har undersökt i denna uppsats. De är båda väldokumenterade och används ofta för att mäta aspekter inom användbarhet. Således finns det ett intresse i att studera skillnader i resultat och hur metoderna bäst kan användas. Vi utförde tester på båda dessa utvärderingsmetoder, med fem olika personer per test. De heuristiska testerna resulterade i fler användbarhetsproblem av funktionell karaktär än vad de användarinkluderande testerna gjorde, vilka resulterade i fleranvändbarhetsproblem inom kategorin layout. Likaså resulterade de heuristiska testerna i att testsubjekten identifierade en större andel likartade användbarhetsproblem än vad de användarinkluderande testerna gjorde. Vi tror att detta kan bero på själva utvärderingsmetodernas utformning, där miljön och testsubjekten är kontrollerade i olika utsträckning. De slutsatser vi har dragit är att de båda är användbara för att mäta användbarhetoch för att hitta fel/brister med ett gränssnitt i ett tidigt prototypstadie, men att den heuristiska metoden kan vara aningen bättre för en prototyp i ett tidigt stadie i utvecklingen, likt detgränssnitt vi utvärderade befann sig i. Vidare har vi konkluderat att användandet av båda dessa tester tillsammans ger optimalt resultat.

In this project a web application is being created for Knowit Experience with the goal of replacing their existing Excel-solution for storing steps towards a destination. The project has resulted in the development of a userfriendly and accessibility-focused web application for Knowit Experience, aimed at promoting everyday physical activity. With Supabase as the backend and Nuxt as the frontend framework, along with SASS for structured and reusable styling and Tailwind CSS, the application now offers functionality for registration, login, and step tracking towards destinations. An admin interface is implemented for managing destinations and activity lists with step conversion. Code validation has been performed to ensure security and quality, while accessibility has been continuously tested using the Wave accessibility tool. This combination of technologies and features, including SASS and Tailwind CSS, has resulted in a functional web application for Knowit Experience, replacing their previously used Excel-solution. / I detta projekt skapas en webbapplikation för Knowit Experience med målet att ersätta deras befintliga Excel-lö sning fö r lagring av steg gentemot ett destinationsmål. Resultatet är en användarvänlig och tillgänglighetsanpassad webbapplikation som främjar vardaglig fysisk aktivitet. Med hjälp av Supabase som backend och Nuxt som frontend-ramverk, tillsammans med SASS fö r strukturerad och återanvändbar stilhantering samt Tailwind CSS, erbjuder applikationen funktioner fö r registrering, inloggning och lagring av steg mot destinationsmål. Genom ett administratö rsgränssnitt kan destinationer hanteras och aktivitetslistor med stegkonvertering administreras. Koden har validerats fö r säkerhet och kvalitet, och tillgängligheten har kontinuerligt testats med verktyget Wave. Den lyckade kombinationen av dessa tekniker och funktioner, inklusive SASS och Tailwind CSS har resulterat i en fungerande webbapplikation för Knowit Experience som ersätter den tidigare använda Excel-lösningen.

Nowadays, the establishment of new touch screen technology has changed significantly the way we navigate on the Internet. The requirement to design websites that adapt to various artifacts such as touch screen computers are increasingly a need to consider. The purpose of this study is to discover - What are the specific usability requirements should be addressed in designing of websites for touch screen computers? - In order to examine the essay’s question, it presents a study where five people visiting three different websites on the touch screen computer Ipad. The study was conducted using a participant and structured interview observation in form of a think-aloud method. With the help of video equipment, information was gathered. Respondent's discussions are presented and the study's results are analyzed using a qualitative procedure. The research has contributed mainly to individualize the possible usability problems that concerned interaction with websites on the touch screen computer Ipad. Based on the analysis and the qualitative study it has come usability requirements related to aspects of the website's navigation, interaction and feedback. / I dagens samhälle har etableringen av ny pekskärmsteknik betydligt ändrat vårt sätt att navigera på internet. Kravet på att utforma webbplatser som skall anpassas till olika artefakter så som pekskärmsdatorer blir allt mer ett behov att ta hänsyn till. Syftet med denna studie är att upptäcka ”Vilka särskilda användbarhetskrav bör ställas vid utformning av webbplatser för pekskärmsdatorer?” För att undersöka uppsatsens frågeställning presenteras en studie där fem personer besöker tre webbplatser på pekskärmsdatorn Ipad. Studien genomfördes med hjälp av en deltagande och strukturerad observationsintervju i form av en tänk-högt-metod. Med hjälp av videoutrustning samlades informationen in. Respondenternas samtal presenterades och studiens resultat analyserades med en kvalitativ procedur. Forskningen bidrog framförallt med information om att individualisera de möjliga användbarhetsproblem som finns vid interaktion med webbplatser på pekskärmsdatorn Ipad. Utifrån analysen och den kvalitativa underökningen har det kommit fram användbarhetskrav som rör aspekter inom webbplatsens navigering, interaktion och återkoppling.