1 |
Performance and implementation complexity in multiprocessor operating system kernels /Kågström, Simon, January 2005 (has links)
Licentiatavhandling Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2005.
|
2 |
Vilka egenskaper utgör ett bra läromedel? : en studie om skapandet av läromedel förgymnasiekursen Operativsystem Linux / What qualities constitutes a good textbook? : A study of textbook creation for an operating system course using Linux.Nilsson, Jesper January 2010 (has links)
No description available.
|
3 |
Design och realisering av WMI-baserad inventeringskomponentKällqvist, Mikael January 2003 (has links)
No description available.
|
4 |
Design och realisering av WMI-baserad inventeringskomponentKällqvist, Mikael January 2003 (has links)
No description available.
|
5 |
Performance and Implementation Complexity in Multiprocessor Operating System Kernels / Prestanda och implementationskomplexitet för operativsystemskärnorKågström, Simon January 2005 (has links)
The increasing use of multiprocessor computers require operating system adaptations to take advantage of the computing power. However, porting an operating system kernel to run on a multiprocessor can be very difficult because of a large code base, concurrency issues when dealing with multiple threads of execution, and limited tool support for development. Likewise, it can be difficult to obtain good performance from a ported operating system without sufficient parallelism in the operating system kernel. This thesis examines the tradeoff between performance and implementation complexity in multiprocessor operating system ports and is based on four papers. The first paper is a survey of existing multiprocessor implementation approaches and focuses on the tradeoff between performance and implementation effort. The second paper describes experiences from performing a traditional lock-based multiprocessor port while the third paper presents an alternative porting approach which aims to minimize implementation complexity. The fourth paper, finally, presents a tool for efficient instrumentation of programs, which can be used during the development of large software systems such as operating system kernels. The main contribution of this thesis is an in-depth investigation into the techniques used when porting operating systems to multiprocessors, focusing on implementation complexity and performance. The traditional approach used in the second paper required longer development time than expected, and the alternative approach in the third paper can therefore be preferable in some cases. The need for efficient tools is also illustrated in the fourth paper. / Denna licentiatavhandling analyserar olika tekniker som kan användas vid portering av en operativsystemskärna till en multiprocessordator. Implementationsteknikerna har olika karaktäristik vad gäller prestanda och implementationskomplexitet, vilket genomlyses i avhandlingen.
|
6 |
Vilka egenskaper utgör ett bra läromedel? : en studie om skapandet av läromedel förgymnasiekursen Operativsystem Linux / What qualities constitutes a good textbook? : A study of textbook creation for an operating system course using Linux.Nilsson, Jesper January 2010 (has links)
No description available.
|
7 |
UX och mobila designprinciper : En studie hur de appliceras på mobila operativsystem / UX and mobile design principles : A study of how they are applied to mobile operating systemsSvensson, Petra, Näckblad, Ronja January 2021 (has links)
We are currently living in an information society (also called the IT society) that began in the 1990s when the internet and computers began to grow and become more used. New technical products are constantly being developed, from analog to digital. Nowadays, mobile phones are devices that almost all people use and the business giants Apple and Google own the two most used operating systems for mobiles, iOS and Android, respectively. User experience (UX) design, together with the development of the internet, has played an increasing role in product development and companies are investing more and more in it. For UX designers, there are general design principles such as Nielsen's ten heuristics or Norman's Seven Fundamental Principles for Interface Design that should be followed when developing products, such as mobile applications. UX puts users in focus and takes into account the whole experience with a product. Companies often have their own design principles and Google and Apple are no exception. To develop user-friendly applications for their operating systems, their principles must be followed, and developers must understand what differences there are in the principles while also following general principles such as Nielsen's and Norman's. This thesis studies the differences between Apple's and Google's design principles, and leverages interviews and observations to investigate the user experience related to Spotify and Instagram. The applications are evaluated according to the companies' principles but also the general ones such as Nielsen's and Norman's. After analysis of the results, it can be seen that there are differences in the companies' principles, but there are also some similarities. Both Spotify and Instagram follow the principles and in cases where they are not followed, it is possible to refer to Nielsen's or Norman's principles. However, Spotify violates Apple's principle of gestures and uses it in a way that reduces the user experience in the app and this could also be seen from the observations. It is important that apps follow all principles to create a good user experience for all different types of users.
|
8 |
Grafiskt användargränssnitt kontra kommandoradsgränssnitt - En jämförande studie av gränssnitts effektivitet för expertanvändareSpjuth, Emy, Lindh, Pernilla January 2012 (has links)
Denna studie är gjord med syftet att undersöka hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) håller måtten baserat på effektivitet jämfört med ett kommandoradsgränssnitt (CLI). Är det så att det generellt går snabbare att jobba i ett kommandoradsgränssnitt eller beror det på vilka uppgifter som skall utföras?Vi har baserat denna studie på en generell uppfattning hos CLI-expertanvändare att ett CLI är betydligt effektivare och snabbare att jobba i än ett GUI. Vi undersöker därför i denna studie expertanvändares tillvägagångssätt i deras arbete framför datorn. Detta i form av ett utförandetest mätt på hastighet och svar från en enkätundersökning som komplement till användartestets resultat.Det resultat vi får fram visar att val av gränssnitt i huvudsak är beroende på användningsområde och uppgifternas storlek, vilket enkätsvaren bekräftar. Ju mer uppgifterna ökar i storlek och omfång desto effektivare blir CLI i jämförelse med GUI. Användartestet visar att GUI i genomsnitt inte håller samma nivå som CLI när det gäller effektivitet. Vi analyserar dessutom vilka faktorer som påverkar gränssnittens effektivitet.Nyckelord: Expertanvändare, gränssnitt, CLI, GUI, effektivitet, operativsystem. / This paper has been made in order to examine how well a graphical user interface (GUI) measures compared to a command line interface (CLI). Is it true that a CLI generally is faster to work in or does it depend on the tasks to be performed?We have based this study on a general perception among CLI-expert users that a CLI is much more efficient and faster to work in than a GUI. Therefore, in this study we investigate expert users’ performance when they work with computers. We do this with thru performance test measured on the speed and from a survey response to complement the result of the usability test.The result we obtain show that the choice of interface is mainly dependent on the tasks and data size, which is confirmed by the survey replies. The more the data increases in size and scale, the more efficient CLI gets in comparison with the GUI. The user tests shows that the GUI, on average, don’t succeed to keep the same level of efficiency as CLI. We will also analyze the factors that affect the interfaces efficiency.Keywords: Expert users, interfaces, CLI, GUI, efficiency, operation system.
|
9 |
Grafiskt användargränssnitt kontra kommandoradsgränssnitt - En jämförande studie av gränssnitts effektivitet för expertanvändareSpjuth, Emy, Lindh, Pernilla January 2012 (has links)
Resumé Denna studie är gjord med syftet att undersöka hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) håller måtten baserat på effektivitet jämfört med ett kommandoradsgränssnitt (CLI). Är det så att det generellt går snabbare att jobba i ett kommandoradsgränssnitt eller beror det på vilka uppgifter som skall utföras? Vi har baserat denna studie på en generell uppfattning hos CLI-expertanvändare att ett CLI är betydligt effektivare och snabbare att jobba i än ett GUI. Vi undersöker därför i denna studie expertanvändares tillvägagångssätt i deras arbete framför datorn. Detta i form av ett utförandetest mätt på hastighet och svar från en enkätundersökning som komplement till användartestets resultat. Det resultat vi får fram visar att val av gränssnitt i huvudsak är beroende på användningsområde och uppgifternas storlek, vilket enkätsvaren bekräftar. Ju mer uppgifterna ökar i storlek och omfång desto effektivare blir CLI i jämförelse med GUI. Användartestet visar att GUI i genomsnitt inte håller samma nivå som CLI när det gäller effektivitet. Vi analyserar dessutom vilka faktorer som påverkar gränssnittens effektivitet. Nyckelord: Expertanvändare, gränssnitt, CLI, GUI, effektivitet, operativsystem. / This paper has been made in order to examine how well a graphical user interface (GUI) measures compared to a command line interface (CLI). Is it true that a CLI generally is faster to work in or does it depend on the tasks to be performed? We have based this study on a general perception among CLI-expert users that a CLI is much more efficient and faster to work in than a GUI. Therefore, in this study we investigate expert users’ performance when they work with computers. We do this with thru performance test measured on the speed and from a survey response to complement the result of the usability test. The result we obtain show that the choice of interface is mainly dependent on the tasks and data size, which is confirmed by the survey replies. The more the data increases in size and scale, the more efficient CLI gets in comparison with the GUI. The user tests shows that the GUI, on average, don’t succeed to keep the same level of efficiency as CLI. We will also analyze the factors that affect the interfaces efficiency. Keywords: Expert users, interfaces, CLI, GUI, efficiency, operation system.
|
10 |
Emojis som ett universellt språk : En studie om Apple och Samsungs omvandling av universella koderTenggren, Maria January 2017 (has links)
Denna studie undersöker hur operativsystemen Apple och Samsung omvandlar universella koder till emojis och om de samspelar utseendemässigt. Med en semiotisk ansats fokuserar forskaren på att analysera emojis och dess visuella aspekter som skapar känslouttryck. Känslouttryck som i sin tur skapar tolkning och förståelse i människors digitala kommunikation. Studien baseras på tidigare forskning av Paul Ekman, Jaram Park, Young Min Baek, Meeyoung Cha och Rachel Scall. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöks 100 universella koder med frågorna: hur väl Apple och Samsungs emojis stämmer överens utseendemässigt vilka universella koder som skiljer sig i Apple och Samsungs emojis vilka visuella aspekter som är de vanligaste skillnaderna Studiens resultat visar att endast 11 % av Apple och Samsungs emojis stämmer överens helt utseendemässigt. De universella koder som skiljer sig i en eller flera visuella aspekter utgör 89 %, men de som skiljde sig mest var emojikoderna nummer 24, 89, 19, 88, 57, 85, 11, 46, 58, 64, 76, 93, 95 och 99. De vanligaste visuella skillnaderna är emojins färger och muntyp, men inte långt efter även ögonbryn och ögon. Intresset för studien väcktes av att emojis, enligt forskare, har betraktas med potentialen att växa som ett universellt språk samtidigt som de har uppmärksammats för att se olika ut beroende på operativsystem. Då utseendet på emojis har stor betydelse för hur vi tolkar och förstår dess känslouttryck och budskap ifrågasättes de universella kodernas funktion och väckte frågan om mottagaren av en Samsung verkligen ser samma emoji som sändaren av en iPhone, och tvärtom? Med mobiltelefonen som ett alldagligt kommunikationsverktyg och Apple och Samsung som två av världens vanligaste operativsystem diskuteras deras påverkan att använda emojis som ett universellt språk. Slutligen svarar studien för att Apple och Samsungs design av emojis kan påverka möjligheten att använda dem som ett universellt språk i vissa avseenden, som designen av mun, ögon och ögonbryn. Detta eftersom människor, beroende på kultur, tenderar att välja emoji efter just mun eller ögon. En mun- eller ögonorienterad emoji kan av samma anledning tolkas olika. Först när människor med olika kultur har möjligheten att kommunicera med emojis som visar samma känslouttryck ökar chansen för en gemensam förståelse och för att emojis ska fungera som ett universellt språk.
|
Page generated in 0.8038 seconds