• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Gymdeltagares graderingar av olika faktorers betydelse för trovärdigheten hos en gyminstruktör – En kvantitativ studie om trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv

Johansson, Elin, Kristensson, Louise, Larsson, Maria January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen. Det fanns inga signifikanta skillnader gällande vilka faktorer som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör mellan de individer som tränade flest och minst pass i veckan, eller mellan de med lång respektive kort tids medlemskap i gymkulturen. Slutsatsen av studien blev att det sociokulturella perspektivet styrks men motsäger tidigare forskning om gymkulturens ideal. Förslag på framtida forskning är att utföra en liknande studie i en större stad med fler informanter för att se om resultatet skiljer sig från denna studie.</p>
2

Gymdeltagares graderingar av olika faktorers betydelse för trovärdigheten hos en gyminstruktör – En kvantitativ studie om trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv

Johansson, Elin, Kristensson, Louise, Larsson, Maria January 2007 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen. Det fanns inga signifikanta skillnader gällande vilka faktorer som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör mellan de individer som tränade flest och minst pass i veckan, eller mellan de med lång respektive kort tids medlemskap i gymkulturen. Slutsatsen av studien blev att det sociokulturella perspektivet styrks men motsäger tidigare forskning om gymkulturens ideal. Förslag på framtida forskning är att utföra en liknande studie i en större stad med fler informanter för att se om resultatet skiljer sig från denna studie.
3

Är influencers trovärdiga? : En kvalitativ studie om konsumenter upplever trovärdighet i influencer marketing

Van, Carina, Hallgren, Jasmine January 2019 (has links)
Background: The development of social media has generated new communication and marketing strategies. Influencers is a phenomenon that has developed with social media and has become increasingly important for marketing strategies for companies. Influencers have a stronger credibility and impact on consumers then companies, which has led to more companies taking advantage of influencers on social media. YouTube is a growing social media platform that allows companies to expose and market themselves through an influencer. Purpose and research question: The study will clarify factors that may be of importance to the credibility of an influencers marketing and business collaborations. The purpose of this essay is to gain an understanding if consumers experience credibility of influencer marketing, which results in the following research questions: • Do consumers experience credibility in influencers marketing and business collaborations? • What factors may be of importance to the credibility of an influencers marketing and business collaborations? Method: The study applies a qualitative approach consisting ten individual semistructured interviews with consumers who are 16 to 24 years old and take part of influencers on YouTube. The interview guide for the semistructured interviews consists of 14 questions divided into three themes. The material that was obtained during the interviews has been compiled and analyzed using the chosen theories, which is communication, e-WoM, influencer marketing as a marketing strategy, influencers as opinion leaders and trust. Results and conclusion: The results show that all respondents thinks that influencer marketing is credible. The respondents also feel that the credibility of influencer marketing is affected by the trust to an influencer and that the trust and credibility to an influencer can be affected depending on various factors. / Bakgrund och problemdiskussion: I och med utvecklingen av sociala medier har nya kommunikations- och marknadsföringsstrategier vuxit fram. Influencers är ett fenomen som vuxit fram med sociala medier och som blivit alltmer viktiga för företags marknadsföring. Influencers har en starkare trovärdighet och påverkan på konsumenter än företag, vilket har bidragit till att fler företag drar nytta av influencers på sociala medier. YouTube är en växande social mediaplattform som ger företag möjlighet att exponera och marknadsföra sig genom en influencer. Syfte och forskningsfråga: Studien kommer att belysa faktorer som kan vara av betydelse för trovärdigheten för en influencers marknadsföring och företagssamarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för om konsumenter upplever trovärdighet i influencer marketing, vilket föranleder följande frågeställningar: • Upplever konsumenter trovärdighet i influencers marknadsföring och företagssamarbeten? • Vilka faktorer kan vara av betydelse för trovärdigheten i en influencers marknadsföring och företagssamarbeten? Metod och genomförande: Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt bestående av tio individuella semistrukturerade intervjuer med konsumenter i åldrarna 16 till 24 år som tar del av influencers på YouTube. Intervjuguiden för de semistrukturerade intervjuerna bestod av 14 frågor uppdelade i tre teman. Materialet som framkom under intervjuerna har sammanställts och analyserats med hjälp av de valda teorierna som består av kommunikation, e-WoM, influencer marketing som marknadsföringsstrategi, influencers som opinionsledare och förtroende. Resultat och slutsats: Uppsatsens resultat visar att samtliga respondenter känner trovärdighet för influencers marknadsföring. Respondenterna upplever att trovärdigheten för influencer marketing påverkas av förtroendet för en influencer och att förtroendet och trovärdigheten för en influencer kan påverkas olika beroende på olika faktorer.
4

Tillit och trovärdighet inom mobila användargränssnitt

Linzatti, Gustav, Thuvesson, Rasmus January 2016 (has links)
I takt med den tekniska och digitaliserade utvecklingen i samhället blir frågan om tillit allt mer aktuell. Människor blir att mer beroende av att använda digitala medier och teknologier för att underlätta vardagen. På kort tid har användningen av mobila betaltjänster ökat kraftigt. Det ökade användandet av mobila betaltjänster vittnar om att användare idag förlitar sig på dessa tjänster. Hur kommer det säg att användare förlitar sig på de tjänster som finns på marknaden idag och på vilket sätt bedömer dem tillit? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka aspekter som påverkar bedömningen av tillit och trovärdighet för mobila betaltjänster. Det har även vart av intresse att undersöka om det som framkommit vid tidigare forskning är relevant och tillräckligt i kontexten för mobila betaltjänster. Studiens tillvägagångssätt startade med en konkurrentanalys med målsättningen att se hur befintliga mobila betaltjänster förhåller sig mellan varandra och vad som utmärker dess tillit och trovärdighet. Därefter skapades ett användargränssnitt som baserades utifrån teori och tidigare forskning. Detta användartestades för att undersöka användbarheten och tilliten. Vidare gjordes intervjuer med förhoppningen att undersöka vad användarna tittar på och hur de bedömer tillit och trovärdighet inom mobila användargränssnitt. Den data som framkom under de två empiriska datainsamlingarna ställdes mot varandra, jämfördes och analyserades. Resultatet av denna studie visar att användargränssnittets innehåll, struktur, visuella utseende är aspekter som påverkar användarnas bedömning av tillit och trovärdighet. Det visar även att varumärket som är förknippat med tjänsten har en betydande roll i sammanhanget för tillit. Resultatet bekräftar också att användbarhet är en förutsättning för tillit och trovärdighet inom mobila användargränssnitt. / The question of trust is becoming increasingly relevant in line with the development of technical and digital artifacts in our society. People have become more dependent on the use of digital media and technologies to facilitate their everyday life. The use of mobile payment services has increased significantly in a short time. The increased use of mobile payment platform testifies that users today rely on these services. Why do users rely on the payment services available on the market today and which aspects are crucial when users assess trust? The purpose of this study was to examine which aspects affect the assessment of trust and credibility for mobile payment platforms. It has also been of interest to examine whether the information that appeared in previous research is relevant and appropriate in the context of mobile payment services. This was examined by a competitor analysis with the aim to see how the existing mobile payment services relate with each other and what distinguishes its trust and credibility. Hence we created a user interface that was based on previous research and recognized design principles, which we then tested. The aim was to examine the usability and which aspects affected the assessment of trust and credibility. In addition, interviews were conducted to study what users are looking at and how they assess trust and credibility in mobile interface. The data that emerged in the two empirical data collections were compared and analyzed. The result shows that the user interface contents, structure, visual appearance are aspects that affect a user's assessment of the trust and credibility. It also shows that the brand associated with the service has a significant role in the context of trust. The results confirm that usability is a prerequisite for trust and credibility within the user interface for mobile payment platforms.
5

Kom ut och kom in : Hbtq-flyktingars trovärdiga och icke trovärdiga berättelser under asylutredningar i Sverige / Come out and come in : Credible and non-credible LGBTQ refugee stories during asylum investigations in Sweden

Sjöwall, Gabriel January 2021 (has links)
Studien undersöker vilka erfarenheter, handlingar och omständigheter som hbtq-flyktingar inkluderar i sina asylberättelser under utredningar hos Migrationsverket och i migrationsdomstolarna, och vilka berättelser som uppfattas som trovärdiga respektive icke trovärdiga av asylhandläggare och domstolarna. Material består av domstolsmaterial från 10 asylärenden som åberopar fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, samt intervjuer med två tidigare hbtq-flyktingar, en tidigare handläggare på Migrationsverket och ett offentligt biträde. Resultatet visar att hbtq-flyktingen förväntas att detaljerat kunna redogöra för sitt inre känsloliv relaterat till sin hbtq-identitet, och att beskrivningar av sexuell aktivitet och vaga sakuppgifter om relationer inte anses vara tillräckliga. Hemlandets attityd mot hbtq-personer förväntas vara så pass diskriminerande att hbtq-flyktingen inte kan få skydd där, samt att hotbilden ska vara aktuell och berättas på ett sammanhängande vis. Därtill har det framkommit under studien att uppfattningar om en trovärdig hbtq-flykting är färgade av heteronormativa och västerländska förståelser, exempelvis att hbtq-flyktingen förväntas definiera och berätta om sin hbtq-identitet utifrån en västerländsk hbtq-terminologi.

Page generated in 0.0619 seconds