Följande examensarbete behandlar området undervisning på förskolans gård. Syftet med studien är att framhålla hur förskollärare resonerar kring undervisning på förskolans gård. För att undersöka detta område har vi utgått från följande tre frågeställningar: Vad är förskollärarnas inställning till undervisning utomhus? Vilka möjligheter och hinder finns för att bedriva undervisning på förskolans gård? Hur resonerar förskollärare kring material vid undervisning på förskolans gård?  Examensarbetet utgår från en kvalitativ studie och har undersökts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Respondenterna har beskrivit deras tankar och resonemang vad gäller både spontan och planerad undervisning på förskolans gård. Studiens teoretiska utgångspunkter är de didaktiska frågorna, John Deweys begrepp “Learning by doing” och ramfaktorteorin.  Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till utomhusvistelse samt dess positiva effekter på barnens hälsa. Det visar även att samtliga förskollärare delar upplevelsen av att det finns fler möjligheter för spontan undervisning än för planerad undervisning på förskolans gård. Gården som plats och miljö uppmuntrar barnens utforskande och upptäckande vilket förskollärarna tar tillvara på för att skapa spontana undervisningstillfällen. Det råder en gemensam syn om att allt tillgängligt material utomhus, och även en stor del av materialet inomhus, ses som en tillgång och kan användas till undervisning på gården. Stora ytor ses också som en fördel för undervisning på gården, men kan även utgöra ett hinder. Vi ser att gården i vissa fall bör anpassas för att möjliggöra fler undervisningstillfällen. Brist på personal i förhållande till stora barngrupper kan också utgöra ett hinder för att bedriva undervisning på gården. I resultatet synliggörs även brist på engagemang, intresse och kunskap inom utomhuspedagogik vilket ses som hinder för att bedriva undervisning på gården. Förskollärarna beskriver att det är de som utgör den största möjligheten för att bedriva undervisning på gården. Har de kunskap och engagemang samt är närvarande pedagoger skapar detta stora möjligheter för att bedriva både planerad och spontan undervisning på förskolans gård.

Sammanfattning   I denna studie undersöks vilka roller som pedagoger intar vid utomhusvistelsen på förskolans gård samt vilken uppfattning de har kring barns utomhusvistelse på förskolans gård. Studien grundar sig i en nyfikenhet kring hur pedagoger använder utomhusvistelsen på förskolans gård.   Syftet är att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhusvistelsen och de olika roller som pedagoger intar på förskolans gård.   Datainsamlingsmetoden bestod av både en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa insamlingen genomfördes med hjälp av observation på två olika förskolors gårdar, där det utfördes tre observationer på vardera förskola där varje observation omfattade en timme. Den kvalitativa delen bestod av intervjuer med samma sju pedagoger som observerades.   Studiens resultat visar de deltagande pedagogernas uppfattning om utomhusvistelsen och de olika roller som de intar vid utomhusvistelsen på förskolans gård. De deltagande pedagogerna i denna studie beskriver de olika rollerna som intas under utomhusvistelsen, vilka var den medforskande alternativt närvarande rollen och den övervakande rollen. En pedagog som deltagit i studien förklarar att den övervakande rollen är den roll som intas vid flest tillfällen vid utomhusvistelsen på förskolans gård. Pedagogen förklarar vidare att en önskan och vilja finns om att den medforskande rollen skulle få ta mer plats. Detta är även något som resultatet av observationen visar, att den övervakande rollen är den roll som intas vid flest tillfällen på förskolans gård.

Studien avser att bidra med kunskap kring hur förskollärare arbetar med undervisning utomhus påförskolans gård. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver att de planerar och genomförundervisning utomhus, vad pedagogisk inriktning har för betydelse i undervisningen och hurundervisning utomhus kan bidra till att läroplansmålen uppnås. Studien är kvalitativ och empirinhar samlats in via enkäter med öppna frågor för att få förskollärarnas olika uppfattningar kringundervisningen utomhus på förskolans gård. Empirin har analyserats med hjälp av en tematiskanalys och ur den har tre teman konstruerats. Studien har hämtat inspiration ifrån detutomhuspedagogiska perspektivet, som belyser lärandet i miljöerna omkring förskolan samt atthandling och reflektion går hand i hand, som kan kopplas till ett learning by doing. Studiens resultatvisar att undervisning är pågående under hela dagen, men kräver eftertänksamma och medforskandeförskollärare för att skapa lärande. Utomhuspedagogikens didaktiska frågor vad, var, hur, när ochvarför synliggörs även i resultat och analys.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med den pedagogiska verksamheten på förskolans gård i relation till tidigare forskning. Det är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom tre fokusgruppsamtal där ljudinspelningar kompletterats med fältanteckningar. Fokusgruppsamtalen bestod av totalt tio förskollärare, två grupper bestod av tre förskollärare och en grupp av fyra förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på tre centrala begrepp: den proximala utvecklingszonen, kontext och artefakter. I resultatet framgår det att förskollärarna arbetar med att interagera barns intressen under utevistelsen. Det framkommer att ett närvarande och lyhört arbetssätt är en förutsättning för det. Utevistelsen är ofta en stund som används till att genomföra praktiska uppgifter. Det bidrar till att förskollärarna sällan genomför planerade aktiviteter i utemiljön och barnen får leka fritt. Förskollärarna belyser vikten av att tillföra material som barnen kan utforska gården med, grundläggande är att det ska vara material som barnen visar intresse för. Förskollärarna beskriver att samarbete och kollektiva diskussioner mellan personalen är nödvändiga inför arbetet på förskolans gård.

I undersökningen lyfts förskollärarnas arbete med att ta tillvara på barns intresse i förskolansutemiljö. Vikten av förskollärarens roll vid barns intresse i förskolans utemiljö har en storbetydelse för barns lärande. Utformningen av miljön på förskolans gård har därför storbetydelse för barns utveckling. Undersökningens syfte är att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till förskolans utemiljö. En kvalitativ metod har använts i undersökningen, där sex förskollärare har intervjuats. Vi har utgått från undersökningens två frågeställningar när vi skapat intervjufrågorna. Dessa tvåfrågeställningar är: Hur uppfattar förskollärare förskolans utemiljö? Hur framställerförskollärare arbetet med att ta tillvara på barns intresse i förskolans utemiljö. Intervjufrågorna är skapade för att få reda på hur förskollärarna ser på sitt arbete med barns intresse i förskolans utemiljö samt vad en bra utemiljö innebär för förskollärarna. Vidintervjuerna samt insamling av materialet har hänsyn tagits till de fyra etiska principerna. Under bearbetning av det insamlade materialet har kategorier använts för att få framresultatet. I resultatet beskrivs förskollärarnas uppfattningar om hur utemiljön på förskolan bör vara utformad utifrån barns olika behov. Vidare beskrivs förskollärarnas roll i hur de tar tillvara på barns intresse och inflytande i förskolans utemiljö. Detta genom att vara delaktiga samt att bidra med material så att barnens lek kan fortsätta. Sammanfattningsvis framkommer det att barns intresse i förskolans utemiljö är en viktig del i barns lärande.

Sammanfattning I denna fortsättning får vi följa pigan Cecilia Olsdotter som under senare delen av 1800-talet misstänks för att ha kvävt sitt nyfödda gossebarn till döds. Cecilia fängslas, förhörs och undersöks i väntan på rättegång. Under tiden i Karlskronas cellfängelse förväntas hon redogöra för hela sitt liv i de förhör som hon utsätts för. Hon våndas och tänker tillbaka på sitt liv och oroar sig för sin pojke Karl som hon lämnat på fattighuset i Nättraby.  Cecilia har som de flesta flickor under 1800-talet tidigt fått ta pigtjänster för att klara sitt uppehälle. Hon fick sin son Karl när hon arbetade vid prästgården i Ronneby. Som ogift mor får hon inte behålla sin tjänst och hon kämpar för att hon och pojken ska kunna klara sig. Cecilia tar sin lille son med sig och återvänder till sin hembygd. Hon får arbete på ett gästgiveri där superiet är vida känt. En kväll möter hon amiral Ehnemark som erbjuder henne arbete som piga på gården Agdatorp. Där stannar Cecilia och Karl under några år innan de beger sig till Karlskrona. Vid tiden för mordet är Karl sju år och Cecilia är skriven som försvarslös/kringstrykerska och de är båda olovligen inhysta hos hennes storebror Johan. Innan mordet har hon, utan att berätta för Johan, lämnat sin sjuårige pojke Karl på fattighuset Fredriksdal i Nättraby. Karl Alfred Ekblad är under 1940-talet en gammal man bosatt i Kalmar med sin ”tokiga” Anna. Han har för sin familj förtigit saker från sin barndom och ungdom. I livet sista år kommer minnen tillbaka som han för länge sedan trodde sig begravt. Cecilia Olsdotter får i förhören redogöra för hur hon förtigit sitt havandeskap och fött sitt barn i lönndom. Historien om Cecilia Olsdotter och hennes pojke Karl Alfred bygger på släktforskning och protokoll från förhör, undersökningar och rättegång. Det är en skönlitterär roman om vanliga människor liv, skamfyllda minnen och hemligheter. Fattigdom och överlevnad i en tid då befolkningen i Sverige flyttade från landsbygd till de växande städerna.

Konceptet för den nya förskolan i Solna utgår från Läroplanen i avsnittet som handlar om leken och hur viktig den är för barns utveckling och lärande. Byggnaden på 1-4 våningsplan utformas i olika kubvolymer som sticker ut på olika sätt för att samla in så mycket dagsljus som möjligt. På gården och takterrasserna ska samma koncept tydligt kännas igen genom kubformade lekställningar och pergolor. Lekfullhet präglar hela verksamheten där barnen är huvudpersonerna. / The concept for the new preschool in Solna is based on the ”Curriculum for preschool” and the importance of child’s play when it comes to development and learning. The building of 1-4 floors is designed in different cube-shaped volumes that stand out in different ways to bring in as much daylight as possible. In the courtyard and roof terraces the same concept is clearly recognized by the cube-shaped play equipment and pergolas. Playfulness characterizes the entire preschool where children are the main characters.

Det finns enligt flera forskare fördelar med utomhuspedagogik då detta ger barn olika möjligheter till att uppleva och lära sig med hela kroppen för att genom det förebygga fysisk ohälsa, (Fjortoft 2001, Cooper 2015, Coe 2016, Harper 2017, Kaplan 2001). Förutsättningarna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen. En del förskolor har nära till skog och natur, medan andra förskolor inte har det. Eftersom samhället utvecklas genom digitalisering måste förskollärarna bli ännu mer medvetna om vikten av att ge barn upplevelser av olika naturmiljöer, att utmana dem i deras grovmotorik och vara medvetna om att/hur de kan påverka barns hälsa. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärarna beskriver barns möjligheter till grovmotorisk utveckling på förskolans gård och i skogen/naturen och hur olika utomhusmiljöer främjar barns hälsa. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där vi har intervjuat fem verksamma förskollärare på två förskolor och har på så sätt fått ta del av deras synsätt och tänkande kring olika utomhusmiljöer och dess hälsoeffekter. Vi vill genom detta skapa en ökad förståelse för hur barns motoriska utveckling påverkas av olika utomhusmiljöer. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna var överens om att barns lek är central för barns utveckling. Resultatet visar även att barns lek i varierande miljöer är betydelsefulla för barns grovmotoriska utveckling och att olika material i varierande miljöer är utvecklande för barns lek. Däremot var några av respondenterna osäkra på om utomhusmiljön är positiv för hälsan och om den ger några hälsoeffekter. Samtliga respondenter såg skog och naturmiljöer som viktiga platser att besöka, men de hade ingen enhetlig samsyn kring vad som är grovmotoriskt utmanande för barn på förskolans gård. I naturområden finns det inga synliga gränser, därför anser förskollärarna att det är viktigt att vara tillräckligt många pedagoger i förhållande till barnantal när de lämnar förskolans gård. Detta är viktigt för att kunna hålla ihop barngruppen på utflykterna.

Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger upplever att barn samspelar vid utemiljöns fasta lekredskap och vad redskapen möjliggör för barnen. För att uppnå studiens syfte valdes följande frågeställning: Hur upplever pedagoger att barn samspelar vid de fasta lekredskapen på förskolans gård? Studien genomfördes genom att analysera intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor. I resultatet framkom det vilka fasta lekredskap som fanns på förskolornas gårdar och vilket samspel som uppstår kring dem. Resultatet visar på att varje redskap bjuder in till olika typer av lekar där samspel yttrar sig på olika sätt och barnen övar sitt samspel varje dag genom sociala situationer. Resultatet visar även att pedagoger framhäver vikten av att göra barnen delaktiga och på så sätt får barnen andra möjligheter att integrera med varandra. Studien tar sin utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet där mediering och den proximala utvecklingszonen lyfts.

Plattform är ett stadsdelshus i stadsdelen Spånga-Tensta, och är beläget intill Tensta centrum. Det är en låg byggnad som sträcker sig ut i det hålrum som idag utgörs av Taxingeplan. På så sätt skapas en plan yta ovanpå byggnaden som ger fri passage över platsen. Byggnaden formar därmed inte bara interiöra rum, utan skapar även ett exteriört torg ovanpå taket. Torget erbjuder besökaren direkt koppling till tunnelbanan, Tensta konsthall, Tenstagången, samt det nya stadshuset självt, och blir således en ny mötesplats och publik kärna i Tensta.  På östra sidan är byggnaden tvåvåningshög, där det övre planet rymmer de offentliga funktionerna, såsom entréhall, restaurang och presentationshall. På nedre plan finns stadshusets kontor och personalutrymmen.  Ljusinsläpp skapas med hjälp av bågformade gårdar som ramar in byggnaden. Dessa gårdar är öppna för såväl stadshusets personal som allmänheten, och blir till gröna oaser i ett landskap av betong. / Platform is the new city hall in the district Spånga-Tensta, and is located next to Tensta centrum. It is a low-slung building that reaches out into the hollow space that today constitutes Taxingeplan. In this way, a flat surface is created on top of the building that provides free passage over the site. Thus, the building not only forms interior spaces, but also creates an exterior plaza on top of its roof. By providing entryway to the subway station, Tensta art gallery, Tenstagången as well as the city hall itself, the plaza becomes the central meeting point in the area, giving rise to a new public realm in Tensta. On the eastern side the building is two stories high, the upper level of which contains all the public spaces, such as the entrance hall, the restaurant and the presentation hall. The lower level holds the office spaces and staff areas of the municipal employees.  Natural light enters the interior by arcuate gardens that line the edges of the building. These gardens are open to the workers of the city hall as well as the public, and they pose as green havens in a landscape of concrete.