I mitt mastersarbete undersöker jag ett mellanrum i tid och rum med en grupp förskolebarn som medforskare. Viutforskar en byggarbetsplats och skapar egna berättelser om platsen. Undersökningen genomförs tillsammansmed barn från en förskola i området. Syftet är att låta barnens upplevelser leda forskningen. Det är ett sätt att seplatsen ur barnens perspektiv och synliggöra att det finns oändligt många olika sätt att uppleva plats. I Stockholmpågår ständig ombyggnad och nybyggnad och jag ser byggarbetsplatserna som mellanrum i tid och rum. I vårundersökning gör vi vandringar i området, samlar föremål, bygger koja, gräver fram insekter, möter byggarbetareoch poliser. Vi träffas också på förskolan och pratar om vad vi sett och gjort, undersöker materialet vi samlat inoch bygger nya föremål. Vårt arbete blir en slags utvidgning av det mellanrum vi undersöker. Genom att aktiveramaterial och tid sätter barnen platsen i rörelse och de utforskar den med kroppen som redskap.Jag använder ett posthumanistiskt perspektiv i min analys och utgår från begreppen intra-aktion, tillblivelse,samtidighet och görande. Tillsammans skapar vi ny historia om en plats som är i ständig förändring. Vår praktikär ett kunskapande, där kunskap blir till i görandet och i mötet med plats, material och människor.För mig är barnens blick en ögonöppnare för vad platsen kan bli och därmed en viktig del i planering ochförändring av staden. Barnens erfarenhet och kunskap blir en del av samtalet om hållbar stadsutveckling.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi läsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien är att undersöka hur nio förskollärare i södra Sverige uttrycker att de använder sig av förskolegården i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lärande. Våra frågeställningar är följande:  Hur anväder föskolläarna föskolegåden i den dagliga verksamheten?  Hur tar förskollärarna tillvara på barnens intresse på förskolegården?  Hur ser föskolläarna påsin delaktighet i möet med barnen? Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien anser att det sociala samspelet är viktigt. Flera av förskollärarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang är av stor betydelse i barnens lek. Samtliga betonar vikten av gårdens utformning, att den ska erbjuda barnen en varierad miljö med föränderligt material. Intervjuerna har varit kvalitativa och har utförts med nio förskollärare i tre olika kommuner i södra Sverige. I diskussionen reflekteras det kring hur förskollärarna ser på sin gård som ett pedagogiskt verktyg men också hur förskollärarna ser på sin roll i arbetet med barnen.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka förskollärares uppfattningar om utemiljön som undervisningsplats med fokus på barns lärarande och utveckling, vad utemiljön används till samt vilka utmaningar som finns. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Intervjusvaren analyserades tematiskt. Resultatet visar att förskollärarna var medvetna om att utomhusmiljön erbjuder speciella möjligheter till undervisning och lärande, exempelvishar den fördelar för barnens motoriska utveckling jämfört med inomhusmiljön. Ett annat resultat är att det kunde vara svårt att genomföra undervisning utomhus i praktiken på grund av distraktioner i form av andra barn eller aktiviteter som lockar. Förskollärarna beskrev också hur de kunde bli stående tillsammans i samtalsklungor utomhus istället för att vara nära barnen, och potentiella lärtillfällen kunde därmed missas. En viktig slutsats är att i utomhusmiljön ändras de fysiskt medierande artefakterna med årstiderna, något som ofta användes av förskollärarna, både i spontan och i planerad utomhusundervisning.

The aim of this study is to investigate two Reggio Emilia-inspired preschools. The study intends to investigate how a pronounced co-researching pedagogue role affects preschool teachers’ didactic approach, planning and implementation. Three preschool teachers were interviewed in order to make visible their way of perceiving and defining the co-researching pedagogue role. Activities within the field of science were also  observed in order to examine the practical application of this teacher role. Science as a subject has been chosen based on previous research and to create a mutual and solid base for the study. The research questions are formulated as: What defines a co-researching pedagogue according to the preschool teachers? How do preschool teachers describe their co-researching attitude in relation to children’s learning in science activities? How do preschool teachers interact with children, materials and the environment during the implementation of these activities? The essay uses a triangulation of two qualitative methods – interviews and observations. The results, which derives from a phenomenographical analysis as well as an analysis on concepts of developing pedagogy, shows that children’s interests plays an important part in teachers planning and implementation. The results also show that this specific teacher role is based on a pluralistic view on knowledge. One of the conclusions is that the teachers' attitudes create favourable conditions for children's learning in general, even though the opportunities to teach children subject-specific knowledge are not always administered.

Sammanfattning   I denna studie undersöks vilka roller som pedagoger intar vid utomhusvistelsen på förskolans gård samt vilken uppfattning de har kring barns utomhusvistelse på förskolans gård. Studien grundar sig i en nyfikenhet kring hur pedagoger använder utomhusvistelsen på förskolans gård.   Syftet är att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhusvistelsen och de olika roller som pedagoger intar på förskolans gård.   Datainsamlingsmetoden bestod av både en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa insamlingen genomfördes med hjälp av observation på två olika förskolors gårdar, där det utfördes tre observationer på vardera förskola där varje observation omfattade en timme. Den kvalitativa delen bestod av intervjuer med samma sju pedagoger som observerades.   Studiens resultat visar de deltagande pedagogernas uppfattning om utomhusvistelsen och de olika roller som de intar vid utomhusvistelsen på förskolans gård. De deltagande pedagogerna i denna studie beskriver de olika rollerna som intas under utomhusvistelsen, vilka var den medforskande alternativt närvarande rollen och den övervakande rollen. En pedagog som deltagit i studien förklarar att den övervakande rollen är den roll som intas vid flest tillfällen vid utomhusvistelsen på förskolans gård. Pedagogen förklarar vidare att en önskan och vilja finns om att den medforskande rollen skulle få ta mer plats. Detta är även något som resultatet av observationen visar, att den övervakande rollen är den roll som intas vid flest tillfällen på förskolans gård.

Studien avser att bidra med kunskap kring hur förskollärare arbetar med undervisning utomhus påförskolans gård. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver att de planerar och genomförundervisning utomhus, vad pedagogisk inriktning har för betydelse i undervisningen och hurundervisning utomhus kan bidra till att läroplansmålen uppnås. Studien är kvalitativ och empirinhar samlats in via enkäter med öppna frågor för att få förskollärarnas olika uppfattningar kringundervisningen utomhus på förskolans gård. Empirin har analyserats med hjälp av en tematiskanalys och ur den har tre teman konstruerats. Studien har hämtat inspiration ifrån detutomhuspedagogiska perspektivet, som belyser lärandet i miljöerna omkring förskolan samt atthandling och reflektion går hand i hand, som kan kopplas till ett learning by doing. Studiens resultatvisar att undervisning är pågående under hela dagen, men kräver eftertänksamma och medforskandeförskollärare för att skapa lärande. Utomhuspedagogikens didaktiska frågor vad, var, hur, när ochvarför synliggörs även i resultat och analys.

No description available.

Rapporten redovisar en kvalitativ studie med intervju som metod. Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur uteverksamheten bedrivs i den samtida förskolan. I studien har fem pedagoger besvarat frågor om hur de använder förskolegården, vilket lärande de uppfattar sker hos förskolebarnen utomhus och hur de uppfattar att utomhuspedagogik. Resultatet visar att förskolor vistas utomhus dagligen i varierade miljöer och att skogen framställs som en lärande miljö. Vidare framställs att grov- och finmotorik utmanas i utomhusmiljön samt barnens förmåga att socialisera med andra. Både de yngre och äldre barngruppernas utevistelse består av utelekar. Utöver detta lyfts att medforskande förhållning-sätt är viktigt gällande lärande utomhus som även en del av resultatet. Resultatet visar att pedagogerna säger att de använder utomhuspedagogik genom att plocka in material, använda skogen som lärande miljö och skapar utomhusteman. Utforskandet av närmiljön är ytterligare ett sätt de använder utomhuspedagogik på. Utomhuspedagogik praktiseras i samtiden, enligt de fem pedagogerna. Den kan ses som en del av förskolans utevistelse och barn lär av att vistas utomhus.

Bakgrund I den här studien redogörs för hur viktigt det är att barn tidigt får möta matematik då deras grund för matematik kan läggas redan i förskoleåldern. Rapporter visar att elever i svenska skolor har bristande resultat i matematiktest, vilket gör det ytterst viktigt att börja stimulera barns matematiska erfarande redan i tidig ålder. Elever i svenska skolor har dessutom rätt att få en likvärdig utbildning som gör att de kan klara av hela sin skolgång. Då barn i förskolan ska ges möjlighet att stimuleras i matematik är det av stor betydelse att förskollärare har kunskap i hur de kan arbeta med detta med barnen. Därför fokuserar den här studien på förskollärares uppfattning om hur de lyfter matematiken för barnen. Syfte Syftet är att utveckla kunskap om matematikundervisningens förutsättningar i förskolan med fokus på pedagogers uppfattningar. Metod Intervju har använts som metod för vår kvalitativa forskning. De 8 respondenterna är förskollärare som arbetar med olika åldersindelningar från 1-6 år. Resultat Barn får erfara matematik i olika vardagliga situationer på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att de stimulerar matematik för barn vid olika platser, när pedagogerna är medforskande i barns lek och när pedagoger skapar matematiska tillfällen. Även vad materialet kan ha för betydelse och vilken tillgång barn har till olika sorters material lyfts fram. Resultatet visar också att de yngre barnen erfar mer konkret matematik, medan de äldre barnen erfar både konkret men också abstrakt matematik.I förskolan strävar personalen efter att uppfylla målen som står i Läroplan för förskolan (Lpfö98, rev. 2016) och där hänvisas det bland annat till att alla barn ska vara inkluderade och att det ska vara en skola för alla. I dagens förskola är många barn i behov av särskilt stöd och många utav de barnen har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att synliggörapedagogers dagliga arbetssätt med att inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning iförskolan. Frågeställningarna är utformade för att besvara syftet och för att få en inblick i vadinkludering betyder för förskollärare. För att få svar på syftet har kvalitativ metod använts med ostrukturerade intervjuer. Femförskollärare valdes ut för intervjuerna genom bekvämlighetsurval och genomfördes på tvåolika förskolor i västra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteori och den sociokulturella ämnesteorin. Hermeneutik är en tolkningslära som går ut på att skapa en förståelse vilket denna studie syftar till. Den sociokulturella teorin handlar om att lära i samspel med andra vilket är viktigt för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning ellerinte. Intervjuerna spelades in och sedan gjordes det transkribering för att kunna börja koda all data som i sin tur blev ett tydligt resultat. Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna är medvetna i sitt arbete när det gäller att inkludera alla barn och de anser att det inte är svårt så länge det finns förutsättningar förinkludering. Förskollärarna menar att med mer utbildning, kunskap och även mindre barngrupper ökas förutsättningarna. Alla förskollärarna i studien beskriver begreppet inkludering på olika sätt. Det de har gemensamt är att alla barn ska ha rätt till att delta och gessamma förutsättningar. Det kommer även fram att pedagogerna beskriver begreppet integrering mer än vad de beskriver inkludering när de svarar på vad inkludering betyder för dem.