Rapporten redovisar en kvalitativ studie med intervju som metod. Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur uteverksamheten bedrivs i den samtida förskolan. I studien har fem pedagoger besvarat frågor om hur de använder förskolegården, vilket lärande de uppfattar sker hos förskolebarnen utomhus och hur de uppfattar att utomhuspedagogik. Resultatet visar att förskolor vistas utomhus dagligen i varierade miljöer och att skogen framställs som en lärande miljö. Vidare framställs att grov- och finmotorik utmanas i utomhusmiljön samt barnens förmåga att socialisera med andra. Både de yngre och äldre barngruppernas utevistelse består av utelekar. Utöver detta lyfts att medforskande förhållning-sätt är viktigt gällande lärande utomhus som även en del av resultatet. Resultatet visar att pedagogerna säger att de använder utomhuspedagogik genom att plocka in material, använda skogen som lärande miljö och skapar utomhusteman. Utforskandet av närmiljön är ytterligare ett sätt de använder utomhuspedagogik på. Utomhuspedagogik praktiseras i samtiden, enligt de fem pedagogerna. Den kan ses som en del av förskolans utevistelse och barn lär av att vistas utomhus.

Lek och utevistelse är grundläggande delar i fritidshemmets verksamhet. Tidigare forskning inom området fri lek, utevistelse och pedagogers förhållningssätt i den fria leken beskrivs i bakgrunden. Syftet med studien är att beskriva uppfattningar om den fria lekens betydelse utomhus, som den beskrivs i intervjuer med fritidslärare i fritidshemmet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats där sex fritidslärare intervjuades och ger sina uppfattningar inom området fri lek och utomhusvistelse. Vilka uppfattningar om den fria leken utomhus gav pedagogerna uttryck för? En fenomenografisk analys av intervjusvaren ger ett resultat som visar skilda uppfattningar i den fria leken utomhus. Vidare diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och avslutas med sammanfattande reflektion och förslag på framtida studier. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>