Arbetet handlar om utomhuspedagogik, pedagogernas syn på detta och aktiviteternautformning. För att få fram det empiriska materialet har jag använt mig av halvstruktureradeintervjuer. I analysarbetet har grundad teori tillämpats. Jag har under arbetets gång haft etthermeneutiskt synsätt för att skapa en förståelse för förskollärarnas syn på utomhuspedagogikoch hur detta tillämpas.Mitt viktigaste resultat i arbetet är att kompetens, motivation och miljö bidrar både negativtoch positivt i arbetet med utomhuspedagogik. Att pedagogerna har större kunskap omutomhuspedagogik än vad de tror, detta visas genom den verksamhet de har ute. Men även närde berättar om sin syn på utomhuspedagogik.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.</p>

Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.

I en del tidigare studier så har lärare saknat svar på frågan gällande varför de använder sina utomhusmiljöer samt även presenterat en allmän okunnighet kring hur deras användande av utomhusmiljöer kan vara. Mitt syfte har varit att undersöka ifall det kan se likadant ut på fritidshem bland utbildade fritidshemspedagoger. Studiens teoretiska grund vilar på de didaktiska valen som har använts till att kunna förstå och analysera informanternas empiri. Studiens metod för att samla in empiri har varit kvalitativ i form av intervjuer där semistrukturerade frågor har använts. Intervjuerna har ägt rum på tre skolor varav två var kommunala och en var privat vilket bidrog till en möjlig breddning av materialet. Studiens resultat kan betyda att fritidshemspedagoger värdesätter sina utomhusmiljöer utifrån dess mångsidighet och möjlighet till varierade valmöjligheter i form av olika aktiviteter och dylikt. Utifrån frågeställningen gällande utomhusmiljöns användning på fritidshemmet, så verkar det rimligt att tolka pedagogerna som att de indirekt pratar om de didaktiska valen i form av den pedagogiska planeringen när det kommer till frågan varför? man ska använda utemiljön. Pedagogerna tycks mena att man som pedagog måste ha en tanke på: varför man väljer en plats, vad det är man vill lära sig och hur man ska studera lärandet. Studien lyfter att det råder en brist på intresse för användning av utemiljöer ur ett lärande syfte men även intressanta perspektiv på hur utemiljöer kan användas på fritidshemmen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelselekar utomhus och utifrån arbetsmaterialet Rörelselekar – Motorik och samarbetsövningar undersöka hur det fungerar att använda rörelselekar i olika utomhusmiljöer. Två metoder har använts för att undersöka detta. En enkät skickades ut till pedagoger på förskolor för att ta reda på hur de arbetar med rörelselekar och observation av en barngrupp utfördes på förskolegården och i skogen, där barnen fick prova lekarna i arbetsmaterialet. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om rörelselekar och dess möjligheter för barnens utveckling, dock använder inte alla pedagoger rörelselekar då de anser att barnens egen lek är viktig och att barnen automatiskt får motorisk träning i leken utomhus. Arbetsmaterialet fungerar bra i de båda miljöerna, det uppstod vissa skillnader i lekarna men inte så stora. Skogen erbjuder andra möjligheter till rörelse än förskolegården men samarbetet mellan barnen fungerar lika bra i de båda miljöerna.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar sin egen planerade undervisning i olika miljöer och om någon skillnad gällande ämnesvalen i undervisningen kunde urskiljas. För att ta reda på detta intervjuades nio förskollärare i olika kommuner. Semistrukturerade intervjuer valdes för att kunna få en djupare förståelse för förskollärarnas undervisning samt ge oss möjligheten att ställa eventuella följdfrågor. Resultatet visade en liten men tydlig skillnad beroende på var undervisningen ägde rum. Det var mer språk och estetik inomhus och mer fysisk aktivitet och naturvetenskap utomhus. Vår slutsats är att förskollärare till viss del bearbetar olika ämnen i sin undervisning beroende på om de är i inomhus- eller utomhusmiljöer men att de inte ser några svårigheter med att bedriva undervisning i olika miljöer.

Syftet med den föreliggande studien är att med utgångspunkt i förskollärares upplevelser och uppfattningar om utomhusundervisning, undersöka och belysa olika faktorer som kan påverka genomförandet av utomhusundervisning i den dagliga förskoleverksamheten och på så sätt påverkar barns möjligheter till lärande. Empirin samlas kvalitativt in från sex förskollärare genom online semistrukturerade intervjuer via digital plattform Zoom eller Teams. Med tematisk analys som analysmetod identifieras centrala teman av analytisk vikt och analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom ramfaktorteorin. I studien framkommer det flera ramfaktorer som kan påverka förskollärares arbete i utomhusundervisning, inklusive barnens intresse och nyfikenhet, förskollärarens kunskap, kompetens och attityd, barngruppens storlek, bemanning av personal, material för utomhusundervisning, storlek och utformning av förskolegården, förskolans lokal, planeringstid och ekonomi. De flesta hindrande ramfaktorer, såsom bristande materiella resurser, ogynnsam utformning av förskolegården eller barnens minskade intresse, kan kompenseras av förskolläraren genom sin kunskap, kompetens och positiv attityd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarens kunskap, kompetens och positiva attityd kring utomhusundervisning spelar den mest betydande rollen för att möjliggöra utomhusundervisning. Samtidigt med förskolans ekonomiska stöd som i hög grad möjliggör förutsättningar för andra ramfaktorer, skapas mer fördelaktiga förutsättningar för förskollärares arbete i utomhusundervisning. Detta främjar i sin tur ökad mångfald och kvalitet både i planeringen och genomförandet av utomhusundervisning, vilket ger gynnsamma möjligheter för barns lärande. Dessutom visar studien att utomhusundervisning och inomhusundervisning erbjuder olika värdefulla möjligheter för barns lärande. Därmed kommer vi också fram till att förskollärare bör kombinera båda undervisningsformerna för att främja barns lärande och möta olika barns behov.

Purpose – The purpose of this thesis is to understand how the two frameworks: ARKit and ARCore works in the outside environment, in terms of possibilities and constrictions. This thesis intends to answer the following research questions: -        Which possibilities and restrictions does ARKit and ARCore have for usage in the outside environment? -        Which is the lowest illuminance needed for ARKit to work? Method – The study uses a literature study to answer the first research question. For the second research question a combination of literature study and experimental study is used, in which a hypothesis and prediction is formulated. Results – The results of the study show that there’s more restrictions than possibilities for using ARKit and ARCore in the outside environment. There are a lot of factors that can affect the frameworks ability to read the surroundings and place virtual objects. Dynamic elements, such as weather and illumination, is something that needs to be kept in mind. The experimental study showed that the minimal illumination needed for an ARKit based application to be able to place an object in an environment was 10.275 lx. In comparison; this is when the sun is positioned at a -5O under the horizon or higher. For example, this means that 1st of January only has 7h and 30min of the day where there is enough daylight for ARKit to read the surrounding. This does not account for other factors that can be troublesome, such as during the wintertime there is likely snow covering the ground. Implications – The study contributes to the exploration of an area which is relatively unknown since these frameworks have barely been out for a year. The results in the study can give an insight for developers and companies that have visions to use AR technology in the outside environment. The study covers the main areas AR, ARKit and ARCore. Limitations – The experimental study was only performed using ARKit, the reason being that the only testing device available was iOS Keywords – Augmented Reality, AR, Apple, Google, ARKit, ARCore, Lux, Experiment, Literature study. / Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka hur ramverken ARKit och ARCore lämpar sig för utomhusbruk i form av möjligheter och begränsningar. Denna undersökning avser att besvara följande frågeställningar:   Vilka möjligheter och begränsningar har ARKit respektive ARCore vid utomhusbruk?  Vilken är den minimala belysningsstyrka som krävs för att ARKit skall fungera?   Metod – I studien används litteraturstudie för att besvara första frågeställningen, och för andra frågeställningen är det en kombination av litteraturstudie och experimentell studie med hypotes och förutsägelse. Resultat – Resultatet visar att begränsningarna är fler än möjligheterna. Det är många faktorer i en utomhusmiljö som kan påverka ramverkens förmåga att läsa av omgivningen och placera ett virtuellt objekt. Dynamiska element som väder och ljus är något man uppenbarligen måste ha i åtanke. Den experimentella studien visade att den minimala belysningsstyrkan som krävs för att en ARKit baserad applikation skall kunna placera ut ett objekt är 10.275 lx. Detta kan jämföras med att solen befinner sig -5O under horisonten eller högre. Ett exempel är tillexempel den 1:a januari som har 7h 30min under dygnet då det är tillräckligt ljust. En annan aspekt som kan ställa till problem under vintermånaderna är eventuella snötäcken. Implikationer – Studien bidrar till att utforska ett område som är relativt okänt då dessa ramverk är knappt ett år gamla. Resultatet i studien kan ge en insikt till utvecklare eller företag som har egna visioner att nyttja AR teknologin utomhus. Studien lägger grunden för huvudområdena AR, ARKit och ARCore. Begränsningar – Den experimentella studien genomfördes endast med ARKit med anledning att den enda testenhet som fanns tillgänglig var iOS. Nyckelord – Augmented Reality, Apple, Google, ARKit, ARCore, Lux, Experiment, Litteraturstudie

Idén till denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i våra verksamhetsförlagda utbildningar, där vi uppmärksammade hur olika förskollärare talade om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer. Studiens syfte är således att undersöka innehållet i förskollärarnas berättelser om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer och hur detta arbete förhåller sig till Reggio Emilia-pedagogikens idé om rummet som ”den tredje pedagogen”. Med utgångspunkt i hermeneutikens perspektiv på berättande, dialog och tolkning har vi med semistrukturerade djupintervjuer samlat in empiriskt material som sedan har analyserats med hjälp av narrativ analys. Djupintervjuerna genomfördes i ett digitalt zoom-rum med tre förskolor i tre olika kommuner. Utifrån djupintervjuerna har vi presenterat studiens resultat i tre teman: Förskollärarnas berättelser, Barn som medskapare och Varför rum och/eller hörn i resultatavsnittet. Resultaten från förskollärarnas samtal visade att barngruppernas storlek, förmågor, behov och villkor har betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer på förskolan. Men å andra sidan lyfter tidigare forskning att inom Reggio Emilia-pedagogiken är lärmiljöer ofta förutbestämda vilket hindrar och begränsar förskollärarnas hänsynstagande gentemot djupintervjuernas resultat. Det som identifieras i studiens slutsats är barnens behov och villkor, som enligt förskollärarnas utsagor ska komma i första hand, oavsett vilken pedagogisk inriktning förskoleverksamheterna intar. Det genom att förskollärarna ständigt utgår ifrån ett kritisk förhållningssätt där de kontinuerligt använder sig av de didaktiska frågorna: Hur, Vad och Varför, vilka har stor betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer, för barns samspel med miljön som tredje pedagog.

Barn i svenska förskolor vistas utomhus dagligen. I forskning, som kan förstås ha olika former avbarncentrerade perspektiv, undersöks i första hand hur olika utomhusmiljöer påverkar barns utvecklingoch lärande. Ett fåtal studier har istället strävat efter att decentrera barnet i sin forskning, genom attlyfta fram ting och organismer (performativa agenter) som aktiva i den kunskap som produceras omrelationerna mellan barn och dessa andra agenter när barn vistas i olika utomhusmiljöer. Mot bakgrundav detta forskningsläge handlar min problemställning om att förstå mer om olika studier som studerarrelationen mellan barn i förskoleåldern och olika utomhusmiljöer när olika typer av forskning mötsoch läses i relation till varandra. Syftet med denna magisteruppsats är alltså att undersöka vilken ny kunskap rörande relationernamellan barn och olika utomhusmiljöer som blir möjlig att producera, genom att läsa samman och irelation till varandra olika typer av tidigare forskning: forskning som kan förstås som merbarncentrerad såväl som forskning som har ett mer decentrerat synsätt på barns relationer till och medomvärlden. Forskningsstudierna utgör för mig de data som jag analyserar; först separat och sedan irelation till varandra, för att om möjligt producera ny kunskap om hur vi kan förstå relationerna mellanbarn i förskoleåldern och olika utomhusmiljöer. För att genomföra denna sammanläsning av datavänder jag mig till Karen Barads (2007) teori agentisk realism och genomför i enlighet med denna endiffraktiv litteraturanalys. En diffraktiv metod syftar i den här uppsatsen till att dels förstå någracentrala premisser för kunskapsproduktionen i den tidigare forskningen. Dels undersöka möjlighetenatt producera eventuell ny kunskap, när två studier med olika premisser rörandecentrerandet/decentrerandet av barnens relationer till olika utomhusmiljöer läses samman. Resultatenav analyserna visar att i studier genomförda med barncentrerade perspektiv är det ändå möjligt attsynliggöra att dessa även lägger vikt på en rad andra relationer, som inte nödvändigtvis uteslutande ärbarncentrerade och mellanmänskliga. Dessa relationer inkluderar oftast även materialiteterna i barnenskroppar för att förstå relationerna till de ting och utomhusmiljöer som barnen intra-agerar med. Detvisar sig också att studier som strävar efter ett decentrerande av barnen i själva verket även resulterar ien redovisning av mer barncentrerad kunskap. När studierna läses samman är det alltså möjligt attskapa ny kunskap, som är mer mångfacetterad och sammanflätad, rörande relationerna mellan barn iförskoleåldern och olika utomhusmiljöer. Denna kunskap får konsekvenser för hur förskollärare kantänka när de planerar sin praktik med förskolebarn och olika utomhusmiljöer.