Global ETD Search

1	Vad har mindfulness och anknytningsmönster gemensamt? : En studie av emotionsreglering och decentrering som mediatorer i relationen mellan mindfulness och anknytningsmönster Ohlsson, Dan January 2014 (has links) Mindfulness, som ett akademiskt begrepp, har ökat i popularitet och betydelse på senaretid, och av intresse är, mer specifikt, det ökade stödet för dess samband med anknytningsteorisom har observerats. Detta motiverar djupare inblick i vad som beskriver och förklarar dettasamband ytterligare. Studien syftade till att undersöka förklaringar av sambandet mellananknytning och mindfulness. Medierande analyser inom området är få till antalet, dock hartidigare studier påvisat att emotionsreglering utverkar en medierande effekt mellananknytning och mindfulness. Litteraturen ger även anledning att undersöka ifall sambandetmellan anknytning och mindfulness är dubbelriktat. Således undersökte studien ävenmindfulness meta-mekanismen decentrering som medierande förklaring mellan mindfulnessoch anknytning. Totalt deltagarantal utgjordes av 53 kvinnor och 59 män som samtligabesvarade en standardiserad enkät, designad att mäta anknytning, mindfulness, emotionellreglering och decentrering. Resultatet bekräftar den medierande effekten av emotionsregleringmellan anknytning och mindfulness. Resultatet bekräftade även decentrerings medierande rolli sambandet mellan mindfulness och anknytning. Sammanfattningsvis understryksteoribildningens dubbelriktade förhållande samt diskussion av dess eventuella betydelse följerdärpå. / Mindfulness, seen as an academic term, have steadily been gaining more popularity latelyand, more specifically, an interest towards the increasing support for the correlation withattachment theory have been observed. This motivates a deeper understanding into thedescribing and explaining factors involved. The study set out to investigate the mediatingeffects of emotion regulation between attachment and mindfulness. Previous mediatinganalysis within this research area have, so far, been few, but earlier research has foundsupport for emotion regulation to mediate the effect between attachment and mindfulness. Theresearch literature also provide reason to further investigate if the correlation could be bidirectional,for this reason the study also investigate the mindfulness meta-mechanismdecentering as an proposed mediator between mindfulness and attachment. The total numberof participants comprised of 53 women and 59 men, which were asked to answer questionsdesigned to assess attachment anxiety and avoidance, mindfulness, emotion regulation anddecentering, using a standardized questionnaire. The results of the study confirm themediating effects of emotion regulation between attachment and mindfulness. The results alsofound support for the mediating effects of decentering between mindfulness and attachment.In conclusion, the suggested bi-directional nature of the relationship seems to be correct and adiscussion and implications of these findings follow. attachment decentering emotion regulation mediating mindfulness anknytning decentrering emotionsreglering mediering mindfulness
2	Relationer mellan barn i förskoleåldern och olika utomhusmiljöer:en diffraktiv analys av och med tidigare forskning / Relations between children of preschool age and different outdoor environments: a diffractive analysis of and with previous research Samsioe, Jessica January 2020 (has links) Barn i svenska förskolor vistas utomhus dagligen. I forskning, som kan förstås ha olika former avbarncentrerade perspektiv, undersöks i första hand hur olika utomhusmiljöer påverkar barns utvecklingoch lärande. Ett fåtal studier har istället strävat efter att decentrera barnet i sin forskning, genom attlyfta fram ting och organismer (performativa agenter) som aktiva i den kunskap som produceras omrelationerna mellan barn och dessa andra agenter när barn vistas i olika utomhusmiljöer. Mot bakgrundav detta forskningsläge handlar min problemställning om att förstå mer om olika studier som studerarrelationen mellan barn i förskoleåldern och olika utomhusmiljöer när olika typer av forskning mötsoch läses i relation till varandra. Syftet med denna magisteruppsats är alltså att undersöka vilken ny kunskap rörande relationernamellan barn och olika utomhusmiljöer som blir möjlig att producera, genom att läsa samman och irelation till varandra olika typer av tidigare forskning: forskning som kan förstås som merbarncentrerad såväl som forskning som har ett mer decentrerat synsätt på barns relationer till och medomvärlden. Forskningsstudierna utgör för mig de data som jag analyserar; först separat och sedan irelation till varandra, för att om möjligt producera ny kunskap om hur vi kan förstå relationerna mellanbarn i förskoleåldern och olika utomhusmiljöer. För att genomföra denna sammanläsning av datavänder jag mig till Karen Barads (2007) teori agentisk realism och genomför i enlighet med denna endiffraktiv litteraturanalys. En diffraktiv metod syftar i den här uppsatsen till att dels förstå någracentrala premisser för kunskapsproduktionen i den tidigare forskningen. Dels undersöka möjlighetenatt producera eventuell ny kunskap, när två studier med olika premisser rörandecentrerandet/decentrerandet av barnens relationer till olika utomhusmiljöer läses samman. Resultatenav analyserna visar att i studier genomförda med barncentrerade perspektiv är det ändå möjligt attsynliggöra att dessa även lägger vikt på en rad andra relationer, som inte nödvändigtvis uteslutande ärbarncentrerade och mellanmänskliga. Dessa relationer inkluderar oftast även materialiteterna i barnenskroppar för att förstå relationerna till de ting och utomhusmiljöer som barnen intra-agerar med. Detvisar sig också att studier som strävar efter ett decentrerande av barnen i själva verket även resulterar ien redovisning av mer barncentrerad kunskap. När studierna läses samman är det alltså möjligt attskapa ny kunskap, som är mer mångfacetterad och sammanflätad, rörande relationerna mellan barn iförskoleåldern och olika utomhusmiljöer. Denna kunskap får konsekvenser för hur förskollärare kantänka när de planerar sin praktik med förskolebarn och olika utomhusmiljöer. Barn i förskoleåldern utomhusmiljöer centrering decentrering agentisk realism diffraktiv metod Educational Sciences Utbildningsvetenskap
3	Självtranscendens : upplevelse, utveckling och psykologiska förändringar / Selftranscendence : experience, development and psychological changes Friman, Henrik January 2014 (has links) Psykologiska processer där identifikationen med jaget och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i dagens samhällskultur där centrering kring jaget, stress, depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som en relativt stabil perspektivförändring som utvecklats under livsloppet. Sex personer mellan 54 och 100 år med erfarenhet av självtranscendenta perspektiv intervjuades i studien i syfte att induktivt generera mer kunskap om hur självtranscendens kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk analys framkom att en regelbunden aktivering av självtranscendenta medvetandetillstånd särskilt inverkade på utvecklingen och kopplades till principer om neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen medförde även förändringar i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller känslighet, jagupplevelse och möjlighet till distans och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa. självtranscendens utveckling upplevelse psykologiska förändringar neuroplasticitet jaget peakupplevelse höjdpunktsupplevelse flow platå-upplevelse gerotranscendens transcendens meditation mindfulness ACT yoga självupplevelse personlighetsdrag Maslow Tornstam Cloninger Reed kvalitativ studie tematisk analys buddhism humanistisk psykologi transpersonell psykologi Wilber Wade självförverkligande psykologisk utveckling utvecklingspsykologi självförverkligande motivation drivkraft perception förändringar i perception känslighet objektivitet distans decentrering jagupplevelse självbild självmedvetenhet Psychology Psykologi

1

Page generated in 0.1007 seconds