Syftet med denna uppsats och enkätundersökning var att undersöka vilka attityder som råder till hypnos bland ett brett urval av människor. De variabler som förväntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förändring, kännedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och där kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade på en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. Två variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kännedom om alternativa metoder. Motivation visade på en trend till signifikans. Trots att endast ca 13% hade egen erfarenhet av hypnos var denna variabel drivande i modellen. Resultatet visade sammanfattningsvis på en generellt mer positiv attityd till och intresse för hypnos, än en negativ attityd och rädsla. Urvalet bestod av en övervägande andel kvinnor vilket påverkar resultatets generaliserbarhet. En fråga för framtida forskning är vilka variabler som bidrar till att man inledningsvis använder sig av hypnos.

Uppsatsen undersöker hur män och kvinnor blir medialt representerade olika i relation till framgångoch förlust. Detta görs genom att undersöka den mediala rapporteringen av duon Johnson& Häggkvist under deras deltagande i Melodifestivalen 2008. Den övergripande teorin som ligger tillgrund för uppsatsen är relationen mellan media och kön. Vidare används Simone de Beauvoirsteorier om transcendens och immanens, vilket stödjer sig på Yvonne Hirdmans genussystem omisärhållande och hierarkisering. Uppsatsen genomför en kritisk diskursanalys och undersöker hurduon könas i utvalt material, åtta krönikor i Aftonbladet under Melodifestivalperioden. Vidareundersöks hur representationen skiljs mellan könen och hur Simone de Beauvoirs begrepp transcendensoch immanens reproduceras. Uppsatsens resultat visar på hur den mediala rapporteringenkring Johnson & Häggkvist konstruerar och reproducerar normer och diskurser. Uppsatsensslutsats och funna diskurs är hur kvinnan, Carola Häggkvist, är fast i immanensen trots atthon påstås försöka transcendera. Medan mannen, Andreas Johnson, genomgående transcenderargenom att skriva sig själv. Under transcendens och immanens-diskursen finns även andra diskursivateman: natur och kultur samt aktivitet och passivitet är centrala i uppsatsens slutsatser.

<p>Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.Abstract</p><p>Den här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.”Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillståndHorovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.AbstractDen här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.”</p><p>Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillstånd</p>

This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the sing- ers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expres- sion carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The descrip- tion of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.

Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.Abstract Den här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.”Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillståndHorovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.AbstractDen här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.” Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillstånd

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv. Vad räknas som riktig kritik och vad räknas som en personlig reaktion? Slutsats: Ranelidfejden är ett exempel på det grundläggande mänskliga fenomenet att vilja identifiera sig med vissa människor i en social klass, att samlas kring en specialiserad aktivitet, att skapa en hierarki, samt att identifiera sig gentemot och stöta ut människor som överskrider gränserna för korrekt beteende hos klassen. Uppsatsen visar på de dramatistiska och genusteoretiska begreppens fördelar som verktyg för att analysera makthierarkier i mänskliga grupper och hur dessa reproduceras i språket.

This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the singers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expression carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The description of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd. Diktjagets materialisering i samband med närheten kan tolkas som ett uttryck för hur det ”mänskliga” bara kan existera genom att definieras av ett mänskligt kollektiv. Diktjagets förkroppsligande innebär att aspekter som självbild, begär och kropp sätts i spel. Diktjagets osynlighet kan kopplas till skam och otillåtet begär. Queert begär kan även tolkas i det återkommande vattenmotivet. Genom hela diktsamlingen återfinns tystnad i olika former. Tystnaden har en upprätthållande verkan på gemenskapen, men utgör likväl en begränsning i den. Tystnaden har en hemlighetsbevarande funktion. Brytandet av tystnaden har tydliga kopplingar till nattens queera mörker.

The aim of the thesis is to illuminate music therapy in Sweden by exploring participant’s experiences of Functionally Oriented Music Therapy (FMT), music therapy grounded on psychodynamic theories and Guided Imagery and Music (GIM). How can adult participants’ experiences of music therapy used as individual treatment, be described from phenomenological perspectives? Theoretical framework is the life-world perspective according to Merleau-Ponty (2005), an ethical perspective according to Ricœur (1992) and a perspective of time consciousness according to Husserl (1991). Two pairs of persons comprising one patient and one therapist from each orientation participated, totally 6 patients and 6 therapists. Each couple was documented during three sequential sessions which were videotaped and followed up by an interview. Totally the study included 18 videotaped sessions, 36 interviews, notes and literature. The analyses show music therapy sessions based on rituals that can be divided into three phases: an entering-phase, a current-phase and an exit-phase which can be considered to be predetermined and governed by the music therapy orientations.  The participants' experiences of the sessions are described as transcendence, based on the participants' imagination during which they dialectically communicate and interact. However, the therapeutic processes do not seem to be fulfilled unless the participants have the possibility of using verbal narratives. Music helps them though to organize their experiences in the present moment since it possesses a natural innate structure. The results are discussed in relation to theories in music therapy and Damasios neurological theory which includes body, emotion and consciousness (Damasio 2004, 2000). Implications for theory and practice are made and considerations and suggestions for further research are put forward.

The aim of the thesis is to illuminate music therapy in Sweden by exploring participant’s experiences of Functionally Oriented Music Therapy (FMT), music therapy grounded on psychodynamic theories and Guided Imagery and Music (GIM). How can adult participants’ experiences of music therapy used as individual treatment, be described from phenomenological perspectives? Theoretical framework is the life-world perspective according to Merleau-Ponty (2005), an ethical perspective according to Ricœur (1992) and a perspective of time consciousness according to Husserl (1991). Two pairs of persons comprising one patient and one therapist from each orientation participated, totally 6 patients and 6 therapists. Each couple was documented during three sequential sessions which were videotaped and followed up by an interview. Totally the study included 18 videotaped sessions, 36 interviews, notes and literature. The analyses show music therapy sessions based on rituals that can be divided into three phases: an entering-phase, a current-phase and an exit-phase which can be considered to be predetermined and governed by the music therapy orientations.  The participants' experiences of the sessions are described as transcendence, based on the participants' imagination during which they dialectically communicate and interact. However, the therapeutic processes do not seem to be fulfilled unless the participants have the possibility of using verbal narratives. Music helps them though to organize their experiences in the present moment since it possesses a natural innate structure. The results are discussed in relation to theories in music therapy and Damasios neurological theory which includes body, emotion and consciousness (Damasio 2004, 2000). Implications for theory and practice are made and considerations and suggestions for further research are put forward.