No description available.

No description available.

Uppsatsen var baserad på en kvalitativ vetenskaplig metod och undersökte framgångsfaktorer för att minska ångest med hjälp av hypnosterapi. Totalt intervjuades åtta stycken hypnosterapeuter genom semistrukturerade intervjuer. Framgångsfaktorer definierades som faktorer, som hjälper klienten att nå önskat resultat och ångest som känslor av inre oro, byggda på en förväntan om kommande hot. Uppsatsen hade sin teoretiska källa i Wolfes (2005) teori om det sårade jaget. Denna förklarar att ångest innehåller emotionella inre smärtsamma minnen och föreställningar belägen på en undermedveten nivå, vilket vanligen härstammar från barndomen. Dessa är vanligen sammankopplade med ångestupprätthållande försvarsmekanismer, som har målet att få individen att undvika den ursprungliga smärtan. Tre övergripande framgångsfaktorer kunde identifieras; terapeutisk allians, förändringsbenägenhet samt emotionell läkning och förståelse. Slutsatserna av resultatet visade på vikten av att ha ett holistisk förhållningssätt anpassat för klientens individuella behov, vilket uppmuntrar till känslomässiga, kognitiva, beteendemässiga samt interpersonella förändringar i livet. Genom att individen får större förståelse och acceptans för den underliggande känslomässiga orsaken till ångesten kan det sårade jaget läkas och nya perspektiv skapas. / The thesis was based on a qualitative scientific method and explored success factors in reducing anxiety with the help of hypnotherapy. A total of eight hypnotherapists were interviewed through semi-structured interviews. Success factors were defined as factors that help individuals to achieve desired results, and anxiety was understood as inner worries based on imagined threats in the future. The thesis had its theoretical roots in Wolfe’s (2005) theory about the wounded self, which describes anxiety as a result of stored subconscious emotional conflicts and beliefs. Many times they adhere from childhood experiences. The anxiety is maintained by cognitive defence mechanisms creating avoidance of the initial emotions. Three overall success factors were identified; therapeutic alliance, motivation to change, as well as emotional healing and acceptance. The conclusion of the result showed the importance of having a holistic approach adapted to the needs of the individual; encouraging emotional, cognitive, behavioral, and interpersonal changes in life. By giving the individual greater understanding and acceptance of underlying emotional causes of the anxiety, the wounded self can be healed and new perspectives created.

Syftet med denna uppsats och enkätundersökning var att undersöka vilka attityder som råder till hypnos bland ett brett urval av människor. De variabler som förväntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förändring, kännedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och där kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade på en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. Två variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kännedom om alternativa metoder. Motivation visade på en trend till signifikans. Trots att endast ca 13% hade egen erfarenhet av hypnos var denna variabel drivande i modellen. Resultatet visade sammanfattningsvis på en generellt mer positiv attityd till och intresse för hypnos, än en negativ attityd och rädsla. Urvalet bestod av en övervägande andel kvinnor vilket påverkar resultatets generaliserbarhet. En fråga för framtida forskning är vilka variabler som bidrar till att man inledningsvis använder sig av hypnos.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med användning av en intervjuguide och varade i ca 20 – 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehållsanalys.  Resultat: I studiens resultat framträdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvårdsrädsla. Informanterna var eniga om att behandling med hypnoterapi ska användas på tandvårdsklinikerna och utföras av tandläkare eller tandhygienist. Många av informanterna upplevde att kollegorna hade svårt att acceptera hypnoterapi som metod. Slutsats: Uppfattningar och upplevelser av hypnoterapi som behandling och dess effekt är överlag positiv med vissa svårigheter angående kollegornas attityder gentemot metoden. Mer forskning behövs för en bredare acceptans och förståelse av hypnoterapi som behandlingsmetod. / Aim: The aim of this study was to investigate the perceptions of hypnotherapy’s effects and experiences of hypnotherapy as a treatment of dental fear in dental clinics. Material and Methods: The material was obtained through interviews with six informants working with hypnotherapy as a treatment for dental fear in dental clinics in Sweden. The interviews were conducted using an interview guide and lasted 20 - 35 minutes. The method was qualitative and the interviews were analyzed through a qualitative content analysis. Results: In the results a main theme appeared: Preventive treatment. The results showed that the informants perceived hypnotherapy’s effects as good and they experienced hypnotherapy as effective in the treatment of dental fear. The informants agreed that hypnotherapy should be used in dental clinics and performed by a dentist or dental hygienist. Many of the informants felt that their colleagues had difficulties accepting hypnotherapy as a method. Conclusion: Perceptions and experiences of hypnotherapy as a treatment and its effect are generally positive with some exceptions regarding their colleagues attitudes towards the method. More research is needed to bring a wider acceptance and understanding of hypnotherapy as a treatment method.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall självhypnos som förändrat medvetandetillstånd påverkar upplevelsen och utfallet av flow i kreativt skapande. Att erfara flow i musik är för många något eftersträvansvärt och har flera positiva effekter på musicerande och framför allt på upplevelsen i stunden för individen. Känslan av att tid och rum förvrängs och att sinnet helt uppehålls av handlingen i nuet har beröringspunkter med det som kallas för förändrade/alternativa medvetandetillstånd. Erfarenhet och forskning av alternativa medvetandetillstånd tyder på många likheter mellan upplevelsen av dessa och upplevelsen av flow. Mätningar av flownivå och dokumentationer av upplevelsen efter sessioner av musikskapande har jämförts ur ett flowteoretiskt perspektiv för att synliggöra kvalitativa skillnader mellan flow i ett normalt och ett förändrat medvetandetillstånd. Resultaten visar att självhypnos påverkar utfallet av flownivå positivt och att upplevelsen och verklighetsuppfattningen förändras. Dessutom tyder resultaten på att skapandet i ett förändrat medvetandetillstånd präglas mer av intuition än annars då kognition och problemlösande metoder är mer påtagliga. Resultaten visar inte vilken del av hypnosen som åstadkommer denna förändring och ifall utfallet är unikt för hypnos som metod eller ifall andra förändrade medvetandetillstånd kan åstadkomma samma förändring. Flow som teoretisk utgångspunkt visades även ha begränsningar i att synliggöra delar i den kreativa processen.

Denna uppsats analyserar surrealismens influens i Haruki Murakamis framställning av sin skrivprocess. Uppsatsen identifierar de verktyg och instrument som används för skapande av surrealistiska berättelser med Andre Bretons Surrealistiska manifest som utgångspunkt. Fokus på surrealismens automatism, drömmen och hypnosen som teoretiskt ansats och metoderna Närläsning och Komparativ Metod i litteraturforskning utgör analysen. Analysen visar att författaren använder sig av surrealismen främst via automatiskt skrivande men motsäger sig genren i sina romaner. Trots detta präglas författarens roman Kafka på stranden av surrealismen med ”bilder” liksom fisk som faller från skyn. Analysen visar således även att avståndstagande ifrån surrealismen som genre i ens verk inte betyder att man inte är surrealist i sitt skapande.

Bakgrund: Cancer leder till mycket lidande för barnen och de behöver hjälp med att lindra lidandet med hjälp av icke-farmakologiska metoder. Av alla dessa drabbade barn och ungdomar har många besvär av smärta och ångest och det blir psykiskt påfrestande under sjukdomstiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur icke-farmakologiska metoder används, för att avleda smärta och ångest hos barn och ungdomar som genomgår cancerrelaterade undersökningar och behandlingar. Metod: Litteraturstudie. Artikelsökning gjordes i databasen PubMed, Cinahl och manuellt. Totalt valdes tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att icke-farmakologiska metoder såsom beröring, hypnos och distraktion i form av lek eller såpbubblor samt musik, minskar smärta och ångest hos barn och ungdomar med cancerdiagnos, som genomgår smärtsamma undersökningar, till exempel benmärgsaspiration, blodprover och andra behandlingar. Slutsats: De icke-farmakologiska metoderna är ett komplement till de farmakologiska medicinerna för att minska smärta och ångest. Det är viktigt att åldersanpassa de icke-farmakologiska metoderna. Omvårdnadspersonalen kan bli mer lyhörd för att använda icke-farmakologiska metoder, gällande smärt- och ångestlindring hos barn med cancerdiagnos. De bör få möjlighet att utveckla sin kunskap och kompetens inom detta område. I sin tur kan det leda till mer trygga barn och ungdomar, och även trygga föräldrar. / Background: Cancer leads to a lot of suffering for the children and they need help to alleviate suffering by means of non-pharmacological methods. Of all these affected children and adolescents, there are many complaints of pain and anxiety and it becomes psychologically stressful during the illness. Purpose: The purpose of the study was to describe how non-pharmacological methods are used to derive pain and anxiety in children and adolescents undergoing cancer-related studies and treatments Method: Literature study. Article search was made in the PubMed, Cinahl database and manually. A total of ten scientific articles were selected. Results: The results showed that non-pharmacological methods such as massage, hypnosis, play or soap bubbles and music distraction reduce pain and anxiety in children with cancer diagnosis undergoing painful investigations, such as bone marrow aspiration, blood samples and other treatments.Conclusion: The non-pharmacological methods complementary to the pharmacological drugs to reduce pain and anxiety. It is important to age-match the non-pharmacological methods. Nursing staff can be more responsive to using non-pharmacological methods, regarding pain and anxiety relief in children with cancer diagnosis. They should be given the opportunity to develop their knowledge and skills in this field. In turn, it can lead to more safe children and young people, and also to safeguard parents.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal. / Pour respecter les droits d'auteur, la version électronique de cette thèse ou ce mémoire a été dépouillée, le cas échéant, de ses documents visuels et audio-visuels. La version intégrale de la thèse ou du mémoire a été déposée au Service de la gestion des documents et des archives de l'Université de Montréal.

Syfte: Att öka kunskap om klinisk hypnos inom ramen för familje-/parterapi. Frågeställningar: I vilken omfattning används hypnos? När? Av vilka anledningar, samt hur? Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomförts. Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgöra förstudie till fortsatt forskning. Omfattning: Hypnos används i 0 - 100 % av fallen, vanligast i 40 - 50 %. När: Vid depression, ångest, affektiv-, kommunikations-, sex & samlevnadsproblem, med dissociativa klienter, trauma, ätstörningar, klienter med autistiska drag, vid kroppssymtom; smärta, mage/tarmproblem, högt blodtryck. Hypnos är särskilt givande vid problem som påverkar familjen. Anledningar: Hypnos är salutogent, ger verktyg för interaktion och bearbetning som når ickeverbala nivåer, kan ge kroppsreaktioner. Hypnos anses skonsamt, helande, effektiviserande. Hypnos upplevs ofta positivt, vilsamt för såväl klienter som terapeut. Terapeutens ensamarbete underlättas. Hur: Direkt och indirekt hypnos används, med och utan övrig familj närvarande, utifrån klientens behov. Namnet klinisk hypnos överväger, men ”visualisering, inre bild, imaginativ övning, dagdrömsteknik etc.” förekommer för att ej väcka fördomar, vilket existerar. Olika hypnostekniker exemplifieras. Diskussion: Metod och frågeställningar har god passform. Resultatet stöds av tidigare forskning och teoribildning samt pekar på nyheter; omfattningen, vikten av möjligheten att arbeta tyst, med medföljande personal, självhypnos, minska lugnande medicinering, vilsamt för terapeuten. Varför metoden ej är vidare spridd, beforskad diskuteras. Vetenskapliga studier om hypnos efterfrågas. / Purpose: To increase knowledge on clinical hypnosis within the context of family/couples therapy. Questions: To what extent is hypnosis utilized? When? For what reasons, and how? Method: Qualitative, explorative. 10 interviews were made. Results: Insight is given in systemic hypnotherapy, which could form a preliminary to further research. Scope: Hypnosis is used in 0 - 100% of cases, most common in 40 - 50 %. When: For depression, anxiety, affective-, communication-, sex & relationshipproblems, with dissociative clients, trauma, eating disorders, clients with autistic traits or bodily symtoms; pain, gastrointestinal problems, high blood pressure. Hypnosis is especially rewarding when family is affected by the problem. Reasons: Hypnosis is salutogenic, adds tools for interaction and processing that reach nonverbal levels, can give body reactions. Hypnosis is regarded gentle, healing, increasing efficiency. Hypnosis often gives positive, restful experiences, for clients and therapist. Hypnosis facilitates working alone. How: Direct and indirect hypnosis is used, with or without family present, based on the clients needs . The term clinical hypnosis dominates, allthough "visualization, mental image, imaginative exercise, reverie technique etc." appears to not arouse prejudice. Hypnotic techniques are exemplified. Discussion: Method and issues are well fit. The result is supported by earlier research/theories, pointing to news; scope, the importance of the possibility to work in silence, with escorts, reduction of sedatives, selfhypnosis, restfulness for the therapist. Why the method is not further spread, researched is discussed. Scientific studies of hypnosis are requested.