Uppsatsen var baserad på en kvalitativ vetenskaplig metod och undersökte framgångsfaktorer för att minska ångest med hjälp av hypnosterapi. Totalt intervjuades åtta stycken hypnosterapeuter genom semistrukturerade intervjuer. Framgångsfaktorer definierades som faktorer, som hjälper klienten att nå önskat resultat och ångest som känslor av inre oro, byggda på en förväntan om kommande hot. Uppsatsen hade sin teoretiska källa i Wolfes (2005) teori om det sårade jaget. Denna förklarar att ångest innehåller emotionella inre smärtsamma minnen och föreställningar belägen på en undermedveten nivå, vilket vanligen härstammar från barndomen. Dessa är vanligen sammankopplade med ångestupprätthållande försvarsmekanismer, som har målet att få individen att undvika den ursprungliga smärtan. Tre övergripande framgångsfaktorer kunde identifieras; terapeutisk allians, förändringsbenägenhet samt emotionell läkning och förståelse. Slutsatserna av resultatet visade på vikten av att ha ett holistisk förhållningssätt anpassat för klientens individuella behov, vilket uppmuntrar till känslomässiga, kognitiva, beteendemässiga samt interpersonella förändringar i livet. Genom att individen får större förståelse och acceptans för den underliggande känslomässiga orsaken till ångesten kan det sårade jaget läkas och nya perspektiv skapas. / The thesis was based on a qualitative scientific method and explored success factors in reducing anxiety with the help of hypnotherapy. A total of eight hypnotherapists were interviewed through semi-structured interviews. Success factors were defined as factors that help individuals to achieve desired results, and anxiety was understood as inner worries based on imagined threats in the future. The thesis had its theoretical roots in Wolfe’s (2005) theory about the wounded self, which describes anxiety as a result of stored subconscious emotional conflicts and beliefs. Many times they adhere from childhood experiences. The anxiety is maintained by cognitive defence mechanisms creating avoidance of the initial emotions. Three overall success factors were identified; therapeutic alliance, motivation to change, as well as emotional healing and acceptance. The conclusion of the result showed the importance of having a holistic approach adapted to the needs of the individual; encouraging emotional, cognitive, behavioral, and interpersonal changes in life. By giving the individual greater understanding and acceptance of underlying emotional causes of the anxiety, the wounded self can be healed and new perspectives created.

Syfte: Att öka kunskap om klinisk hypnos inom ramen för familje-/parterapi. Frågeställningar: I vilken omfattning används hypnos? När? Av vilka anledningar, samt hur? Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomförts. Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgöra förstudie till fortsatt forskning. Omfattning: Hypnos används i 0 - 100 % av fallen, vanligast i 40 - 50 %. När: Vid depression, ångest, affektiv-, kommunikations-, sex & samlevnadsproblem, med dissociativa klienter, trauma, ätstörningar, klienter med autistiska drag, vid kroppssymtom; smärta, mage/tarmproblem, högt blodtryck. Hypnos är särskilt givande vid problem som påverkar familjen. Anledningar: Hypnos är salutogent, ger verktyg för interaktion och bearbetning som når ickeverbala nivåer, kan ge kroppsreaktioner. Hypnos anses skonsamt, helande, effektiviserande. Hypnos upplevs ofta positivt, vilsamt för såväl klienter som terapeut. Terapeutens ensamarbete underlättas. Hur: Direkt och indirekt hypnos används, med och utan övrig familj närvarande, utifrån klientens behov. Namnet klinisk hypnos överväger, men ”visualisering, inre bild, imaginativ övning, dagdrömsteknik etc.” förekommer för att ej väcka fördomar, vilket existerar. Olika hypnostekniker exemplifieras. Diskussion: Metod och frågeställningar har god passform. Resultatet stöds av tidigare forskning och teoribildning samt pekar på nyheter; omfattningen, vikten av möjligheten att arbeta tyst, med medföljande personal, självhypnos, minska lugnande medicinering, vilsamt för terapeuten. Varför metoden ej är vidare spridd, beforskad diskuteras. Vetenskapliga studier om hypnos efterfrågas. / Purpose: To increase knowledge on clinical hypnosis within the context of family/couples therapy. Questions: To what extent is hypnosis utilized? When? For what reasons, and how? Method: Qualitative, explorative. 10 interviews were made. Results: Insight is given in systemic hypnotherapy, which could form a preliminary to further research. Scope: Hypnosis is used in 0 - 100% of cases, most common in 40 - 50 %. When: For depression, anxiety, affective-, communication-, sex & relationshipproblems, with dissociative clients, trauma, eating disorders, clients with autistic traits or bodily symtoms; pain, gastrointestinal problems, high blood pressure. Hypnosis is especially rewarding when family is affected by the problem. Reasons: Hypnosis is salutogenic, adds tools for interaction and processing that reach nonverbal levels, can give body reactions. Hypnosis is regarded gentle, healing, increasing efficiency. Hypnosis often gives positive, restful experiences, for clients and therapist. Hypnosis facilitates working alone. How: Direct and indirect hypnosis is used, with or without family present, based on the clients needs . The term clinical hypnosis dominates, allthough "visualization, mental image, imaginative exercise, reverie technique etc." appears to not arouse prejudice. Hypnotic techniques are exemplified. Discussion: Method and issues are well fit. The result is supported by earlier research/theories, pointing to news; scope, the importance of the possibility to work in silence, with escorts, reduction of sedatives, selfhypnosis, restfulness for the therapist. Why the method is not further spread, researched is discussed. Scientific studies of hypnosis are requested.