Sammanfattning Inom många professioner utvecklas belastnings- och förslitningsskador på grund av ensidiga rörelser som krävs för att utöva yrket. Tandläkare är ett sådant yrke där tandläkaren måste inta olika positioner för att komma åt patientens munhåla på bästa sätt under en behandling. Trots att tandläkarstolen, som ska ge tandläkaren stöd i nödvändiga positioner utvecklats ergonomiskt över tid, så är inte frågan om yrkesskador löst. Projektet syftade därför till att finna nya lösningar för hur en tandläkarstol kan utformas för att få tandläkare i en mer ergonomisk arbetsposition under behandling av en patient. I ett första steg studerades ergonomi på plats hos en tandläkare på en tandläkarklinik. För en fördjupad förståelse om kunskapsläget gjorde jag litteraturstudier inom ergonomi, som visade hur vanligt det är med skador inom tandläkaryrket. Efter att problematiken definierats mer konkret påbörjades idé- och materialiseringsfasen. Mellan de olika stadierna testades idéer, olika koncept och prototyper kontinuerligt på den tänkta användaren, för att få fram mått och preferenser. Materialiseringen delades upp i tre delar för att enklare ha kontroll över processen. Delarna innefattade en stolsits, ett magstöd och stolens ben. Alla delar gick igenom stadierna skiss, snabba prototyper, fullskaliga prototyper och till sist modellbygge. En utmaning var att forma magstödet så att det passar användarens behov vilket är en bra hållning men även alla de patienter som ligger i tandläkarstolen, då patientens huvudet kommer att komma i kontakt med stolens magstöd. Benen på stolen syftade till att ge fler alternativ att placera sina fötter på för att kunna byta och variera arbetsposition under tandläkarens administrativa uppgifter. Projektet resulterade i en stol som med hjälp av nya former går emot normen av hur en mer vanlig sadelstol ser ut för tandläkare idag. Stolen hjälper tandläkaren till en mer ergonomisk arbetsposition med hjälp av ett magstöd som håller kroppen upprätt samtidigt som det låter användaren komma nära patienten.

No description available.

Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. Många av dem kommer från länder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning från sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa människor att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken är särskilt utmärkande inom reglerade yrkesgrupper. Tandläkare är ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandläkarexamen från ett tredje land, måste därför genomgå prövning och komplettering av sin kompetens för att erhålla svensk legitimation. Idag är efterfrågan på tandläkare större än tillgången i Sverige men trots detta tenderar kompetensen att bli outnyttjad. Syftet med studien var därför att analysera och kartlägga arbetstagares erfarenheter av att ha fått sin tandläkarkompetens, från tredje land, prövad och kompletterad. Med en kvalitativ ansats och ur ett arbetstagarperspektiv har åtta intervjuer genomförts. Enligt dessa tandläkare var de största svårigheterna med att erhålla svensk tandläkarlegitimation en bristande svenskundervisning, bristande information samt bristande ekonomiskt stöd.

<p>Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten.</p>

Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten.

Syftet med vår studie var att studera varför snedrekrytering till högskolan existerar och som ger upphov till homogena universitets - och högskoleutbildningar i Sverige. Siffror från officiell statistik visar på att det råder en över - och underrepresentation bland personer med svensk respektive utländsk bakgrund på olika utbildningar men också inom olika yrkeskårer. För att undersöka detta vidare har vi valt att studera yrkesgrupperna journalister och tandläkare som är två yrkesgrupper som utmärker sig extra i denna över - och underrepresentation utifrån etnisk bakgrund. Vi ville studera hur dessa individer resonerar kring sina valda yrken för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som är till grund för deras karriärval och om detta kan förklara snedrekryteringens maskineri. Vi ville även ta reda på vad som utmärker de två olika yrkesbanorna i relation till vad som ligger till grund för det intervjupersonerna betraktar som framgångsfaktorer. De forskningsfrågor vi utgått ifrån är; Hur resonerar intervjupersonerna från de två valda yrkesgrupperna om sina studie- och yrkesval? samt Vilka framgångsfaktorer lyfts upp som särskilt betydelsefulla för respektive yrkeskår? I studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod och totalt har sju personer intervjuats, däribland yrkesverksamma tandläkare och journaliststudenter. Enligt resultatet har den etniska och socioekonomiska bakgrunden stor betydelse för individernas förhållningssätt till sina utbildningsval men också vilka resurser de betonar som särskilt viktiga för att klara sig i respektive bransch.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka tandläkares erfarenheter av bemötande på grund av genus och etnicitet i mötet med patienten, arbetskollegor och/eller klinikchef.   Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra manliga och fyra kvinnliga tandläkare varav fem tandläkare hade utländsk bakgrund. Intervjuerna utfördes med yrkesverksamma tandläkare på Malmö universitet och Folktandvården Skåne. Allt material från intervjuerna spelades in på mobiltelefoner, transkriberades ned och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys (1). Resultat: Analysen av materialet resulterade i fyra teman: 1) Patienters skilda förväntningar på kvinnliga och manliga tandläkare, 2) Missgynnade tandläkare av arbetskollegor och klinikchef 3) Nedvärdering på grund av utländsk bakgrund och 4) Tandläkares problemhantering. Resultaten visar att majoriteten av intervjupersonerna upplevde ett negativt bemötande av patienter på grund av kön eller etnicitet. Intervjupersoner uppgav även erfarenheter av ett negativt bemötande på grund av kön av arbetskollegor och klinikchef. På frågan om hur de intervjuade skulle hantera ett problem med patienter svarade de flesta att de främst försöker lösa konflikten med patienten. De intervjuade beskrev även att andra lösningar skulle vara att tala med arbetskollegor och klinikchef. Samtliga intervjuade svarade nej på frågan om de är bekanta med jämställdhetsdokumenten. Slutsats: Kvinnliga tandläkare upplever ett negativt bemötande av patienter, arbetskollegor och klinikchefer på grund av deras kön. Manliga tandläkare beskriver att det beror på patienters trosuppfattning och inte på deras kön när de blir negativt bemötta av patienterna. Kvinnliga och manliga tandläkare upplever att de bemöts med stereotypiska förväntningar. Tandläkare med utländsk bakgrund upplever att de har blivit negativt bemötta på grund av deras etnicitet, däremot krävs mer forskning om betydelsen av tandläkares etnicitet. / Purpose: The purpose of this study was to examine dentists' experiences of treatment due to gender and ethnicity in the meeting with the patient, work colleagues and/or clinic manager. Material and method: The study is based on semi-structured interviews with four male and four female dentists. The interviews were conducted with dentists at Malmo University and Folktandvarden Skane. All material from the interviews was recorded on mobile phones, transcribed and the material was analyzed using qualitative content analysis (1). Results: The analysis of the material resulted in four themes: 1) Patients' different expectations of female and male dentists, 2) Disadvantaged dentists by work colleagues and clinic manager 3) Devaluation due to foreign background and 4) Dentists' problem management. The results show that the majority of interviewees experienced a negative treatment of patients because of gender or ethnicity. Interviewees also stated experiences of negative treatment due to gender by work colleagues and clinic manager. When asked how the interviewees would handle a problem with patients, most answered that they primarily would try to resolve the conflict with the patient. The interviewees also described that other solutions would be to talk to work colleagues and the clinic manager. All interviewees answered no to the question of whether they are familiar with the equality documents. Conclusion: Female dentists experience negative treatment from patients, work colleagues and clinic managers because of their gender. Male dentists describe that it depends on patients' beliefs and not their gender when they are treated negatively. Female and male dentists feel that they are met with stereotypical expectations. Dentists with a foreign background feel that they have been treated negatively because of their ethnicity, however, more research is needed on the significance of dentists' ethnicity.

I den studerade landsbygdsregionen och i Sverige generellt finns det i dag en brist på tandläkare. Utredningar och genomlysningar visar att det inte kommer att vara ett bättre tillflöde på tandläkare i Sverige år 2035. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa förståelse för tandläkarbristen och hur den kan hanteras utifrån vad som attraherar till yrket och arbetsplatsen i en landsbygdsregion. De städer som är mest tandläkartäta i Sverige är de som bedriver tandläkarutbildningen och avståndet mellan den studerade regionen och tandvårdshögskolorna gör att tandläkarna inte kommer i kontakt med den studerade regionen under sin studietid genom exempelvis praktik. Den studerade regionen arbetar med både kortsiktiga och långsiktiga strategier för att hantera tandläkarbristen. Internationell rekrytering är en av den studerade regionens strategier för att rekrytera tandläkare och representanter från den studerade regionen besöker mässor och universitet för att komma i kontakt med utländska tandläkare. Resultatet i denna studie tyder på att attraktionsfaktorerna till yrket och arbetsplatsen påverkas av erfarenheter och livssituationen för vilken tandläkarna befinner sig i. För nyexaminerade så lockar möjligheten till handledning, medan för internationella kandidater så är möjligheten till språkutbildning den mest förekommande attraktionsfaktorn. Resultatet visar på svårigheter att behålla internationellt rekryterade tandläkare i längden på grund av problem att interagera med samhället och få sociala kontakter.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med användning av en intervjuguide och varade i ca 20 – 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehållsanalys.  Resultat: I studiens resultat framträdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvårdsrädsla. Informanterna var eniga om att behandling med hypnoterapi ska användas på tandvårdsklinikerna och utföras av tandläkare eller tandhygienist. Många av informanterna upplevde att kollegorna hade svårt att acceptera hypnoterapi som metod. Slutsats: Uppfattningar och upplevelser av hypnoterapi som behandling och dess effekt är överlag positiv med vissa svårigheter angående kollegornas attityder gentemot metoden. Mer forskning behövs för en bredare acceptans och förståelse av hypnoterapi som behandlingsmetod. / Aim: The aim of this study was to investigate the perceptions of hypnotherapy’s effects and experiences of hypnotherapy as a treatment of dental fear in dental clinics. Material and Methods: The material was obtained through interviews with six informants working with hypnotherapy as a treatment for dental fear in dental clinics in Sweden. The interviews were conducted using an interview guide and lasted 20 - 35 minutes. The method was qualitative and the interviews were analyzed through a qualitative content analysis. Results: In the results a main theme appeared: Preventive treatment. The results showed that the informants perceived hypnotherapy’s effects as good and they experienced hypnotherapy as effective in the treatment of dental fear. The informants agreed that hypnotherapy should be used in dental clinics and performed by a dentist or dental hygienist. Many of the informants felt that their colleagues had difficulties accepting hypnotherapy as a method. Conclusion: Perceptions and experiences of hypnotherapy as a treatment and its effect are generally positive with some exceptions regarding their colleagues attitudes towards the method. More research is needed to bring a wider acceptance and understanding of hypnotherapy as a treatment method.