Introduktion: Sverige är idag ett mångkulturellt land där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhälsa sämre än personer födda i Sverige och besöker tandvården mer sällan, trots att tandvårdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund kan förståelsen för hur den upplevs öka. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i åldrarna 25-50 år med utländsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvårdsorganisation och vårdkvalitet. Bemötandet upplevs som professionellt, dock förekommer vissa motsättningar i patientmötet. Kommunikationen mellan personal och patient upplevs som god men information på andra språk än svenska efterfrågas. Gällande tandvårdsorganisation anses svensk tandvård som dyr och tidskrävande. Den svenska tandvården håller dock en god vårdkvalitet. Konklusion: Bemötande, ekonomi, kommunikation och vårdkvalitet är faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. I de flesta fall var upplevelsen positiv men informanterna framförde vissa brister.

<p>Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten.</p>

Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten.

Tandvårdsmarknaden är unik ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Den finansieras delvis av privata konsumenter och delvis av staten. Produktionen av tandvård är till skillnad från generell vård relativt jämnt uppdelad mellan privat och statlig sektor. Nya aktörer i form av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag har på senare år gått in på marknaden. Den här uppsatsen tittar på huruvida nyetableringen av tandvårdskedjor har påverkat utfallet hos medianen av intakta tänder som mått på tandhälsa. Metoden för att finna sambandet mellan den beroende variabeln medianen av intakta tänder och den oberoende variabeln nyetablering av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag var fixa effekter. Data samlades in för Sveriges samtliga 290 kommuner under en tidsperiod av 6 år, vilket sammanlagt resulterade i 1740 observationer. Resultatet är att 1 nyetablering av en tandvårdskedjas klinik gav ett positivt utfall i kommun per 100 000 invånare med 0.04 tänder vad gäller variabeln medianen av intakta tänder. Signifikansen var dock högre än 0.1. Slutsatsen i det hela blir därmed att det inte går att finna statistiskt stöd för att nyetableringen av tandvårdskedjor haft en positiv effekt på svensk tandhälsa eller inte. Vi kan därmed inte förkasta att den sanna effekten av privata tandvårdskedjor är lika med noll (eller till och med negativ).