Our world is filled with creativity; it is a part of everyday life for all humans. All products and artefacts in the public realm and in our private space come from creativity. Some are created to satisfy a certain need in the society and others are created to please the artist creating it. There are thousands of other reasons why we have a need to create. Creativity would not exist without the imagination and both are crucial to humans and the development of society. The imagination is endless; it can take you back and forth in time letting you travel to inexistent places,so that you can create an utopia for yourself. Imagination is crucial in a creative process: without it, the creatvive process would be somehow crippled. Through imagination we are able to see the goal ahead. On one hand working with creativity is frustrating, since it is a constant search for solutions and new ideas. On the other hand it is very rewarding: the moment one finds answers, starts the work and finally comes into a state of flow, creative work suddenly is worth the frustration. The search for flow through challenging tasks is a way to improve the quality of both your artistic life and your life in general, and it is open to anyone who sees the point of the struggle. In this essay I want to research the world of imagination and creativity: what do we use it for and why do we need it, how come it is so necessary? A creative process can be everything from frustration to complete satisfaction, such as a state of ecstatic flow.

I denna undersökning studerar jag mig själv och mina behov som musikproducent för attförstå vilka förutsättningar jag behöver för att kunna utföra olika typer av arbeten. Undersökningen visar på vilka behov jag har som producent och vilka typer av uppdrag som skapar kreativitet och motiverar mig. Undersökningen baseras på mixandet av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar och ramar vilket jag därefter kommer jämföra och analysera samtpresentera mina slutsatser utifrån slutfört arbete. Musikerna vars låtar jag ska mixa går i samma utbildning som mig vilket jag tror är till en fördel då feedbacken jag önskar ska baseras på både tekniska och musikaliska förkunskaper.  Trots att förutsättningarna och ramarna kring låtarna kommer särskilja sig så kommer samma resultatmål och effektmål eftersträvas. Alltså att låtarna blir mixade med hög kvalité och att musikerna blir nöjda med resultatet. Men hur arbetets gång upplevs för mig i form av motivation och kreativitet kommer ligga till grund för själva undersökningen med hjälp av kommande frågeställningar. Som tidigare nämnts så är undersökningen baserad på mittmixande av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar, begränsningar och ramar. De tre olika metoderna utformades som varandras motsatser för att kunna göra det jämförbart. Fritt mixande, delvis fritt mixande och bestämt mixande var ramar jag fick förhålla mig till.Slutresultatet jag kom fram till är att de olika förutsättningarna medförde olika konsekvenser, framförallt när det kom till kommunikationen som i två av metoderna var begränsad. Detta fick mig att inse hur viktigt det är med kommunikation för mig i mitt arbete och påminde mig om varför jag älskar rollen som producent. Att få jobba mot andra kreatörers mål och visioner är det jag brinner för, vilket för mig är omöjligt utan en god kommunikation med kreatören vars verk jag mixar. Jag kom också fram till att frihet inte per automatik betyder kreativt, enkelt och roligt utan snarare tvärtom. Att få mixa andra kreatörers verk med helt fria tyglar sätter en press på mig som producent att kunna göra det perfekta jobbet utan att egentligen veta vad kreatören vill ha eller vilka visioner hen har. Parallellt med mixandet så dokumenterades arbetet genom att kombinera Abraham H. Maslows behovshierarki med Paul Roger Lawrence & Nitin Nohrias fyrhjulsprincip och Cato R. P. Bjørndals processloggbok. Både utifrån frågeställningarna, det klingande och skriftliga visar slutresultatet att jag hittat metoder och arbetssätt som matchar den jag är och vilka behov jag har som producent. Jag tror att många kreatörer inom olika kategorier kan finna stor nytta genom att läsa denna uppsats och bredda perspektivet kring de olika teorierna jag använt mig av och mina tillvägagångssätt som lett till det ovan nämnda slutresultatet

Detta arbete handlar om att skriva text- och melodi till redan satta ackordbakgrunder. Jag undersöker hur min process av att skriva text- och melodi påverkas av att använda färdiga ackordvändor som skickats till mig istället för att utgå från egenskapade sådana. I bakgrunden till mitt arbete skriver jag om de faktorer som lett mig till att arbeta med denna undersökningen. Jag berättar om min relation till låtskrivande och hur jag tidigare arbetat med det. Här ryms också min inledning där jag skriver om anledningarna till mitt val av undersökning. Syftet med arbetet och mina frågeställningar handlar om vilka processer som uppstår när skriver låtar på det sätt jag dikterat i undersökningen. Under tidigare forskning tar jag upp tre andra konstnärliga examensarbeten som är tematisk lika mitt eget. Jag hämtar inspiration från deras slutsatser och förklarar vad deras arbeten gick ut på. Under metod staplar jag upp ramarna för mitt arbete och den metod jag valt att använda i min undersökning. I genomförandet berättar jag hur processen sett ut för varje ackordvända som jag utgått från i mitt melodi- och textskapande. Jag berättar också om hur jag dokumenterat mitt arbete; genom loggbok och inspelningar (loggboken är integrerad i arbetet och inte bifogad som en separat bilaga). I resultatet svarar jag på mina frågeställningar och hur mitt skapande påverkats av min undersökning, jag konstaterar att både för- och nackdelar med min arbetsmetod uppstått under arbetet. Vidare diskuterar jag resultatet och skriver mycket om de sociala faktorernas inverkan på att skapa musik ensam jämfört med att vara med andra musiker i samma rum och skapa tillsammans. Jag skriver om hur skapande-energi blev ett ämne att reflektera över i min undersökning och tar också upp kritik mot min metod. I min slutsats konstaterar jag att arbetet lärt mig mycket om min arbetsprocess och gett mig tankar och verktyg att ta med mig inför framtida skapande, ensam eller gemensamt.Under fortsatt undersökning kommer jag med tankar och idéer om hur arbetet kan inspirera till framtida forskning och vilka ämnen de kan tangera.

I detta självständiga arbete studerar jag hur min kreativa process i komposition påverkas och förändras av olika faktorer. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och tar inspiration från tidigare forskning och litteratur inom ämnena komposition och kreativitet. Arbetet har genomförts genom att använda loggboksanteckningar som tagits före och efter varje kompositionspass under höstterminen 2020. Anteckningarna har därefter analyserats med en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras i två teman: yttre faktorer och inre faktorer, med tillhörande underrubriker som beskriver de olika faktorernas påverkan i större utsträckning. I dessa två teman beskrivs svaren på mina forskningsfrågor: Vad uppfattar jag som kreativitet? Vilken inverkan har olika metoder och rutiner på mitt kreativa skapande? Arbetet avslutas med en diskussion där resultaten ställs i relation till vald forskning, litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study I explore how my creative process in composition is affected and changed by different factors. The study is based on a phenomenological perspective and takes inspiration from previous studies and literature within the subjects of composing and creativity. The study has been accomplished using log notes which were taken before and after every composing session during the autumn semester of 2020. The log notes were analysed using a thematic analysing method. The results are presented in two themes: external factors and internal factors, with associated subheadings that describe each of the different factors’ influence in a bigger picture. In these two themes the answers are described to my two research questions: What do I perceive as creativity? What influence do different methods and routines have on my creative making? The work is finished with a discussion where the results are set in a relation to the selected research, literature, and the phenomenological perspective.

Syftet med uppsatsstudien är att beskriva hur socialarbetare upplever att användandet av kreativt skapande kan vara ett sätt för långtidssjukskrivna som står långt utanför arbetsmarknaden att närma sig arbete eller annan sysselsättning. Genom kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har detta undersökts. I urvalet av informanter finns socialpedagoger, socionomer samt konstnärer där flera av dem har vidareutbildning inom bildterapi, symbolterapi och samtalsterapi. För att få förståelse för hur kreativt skapande kan vara en väg mot arbetsmarknaden har det undersökts hur skapande används i grupp och hur det i sin tur kan bidra till att den enskilda individen kommer närmare en sysselsättning. Långtidssjukskrivna som står utanför arbetslivet anses löpa risk för att hamna i en negativ spiral som påverkar individen såväl fysiskt, psykiskt som socialt. För att bryta spiralen krävs ofta hjälp och då kan en riktad arbetsmarknadspolitisk insats vara den hjälpen som behövs för att minska risken för marginalisering och utanförskap. Empowerment är uppsatsstudiens teoretiska utgångspunkt, med begrepp och perspektiv så som återhämtning och inlärd hoppfullhet. Uppsatsstudiens resultat visar att socialarbetarna upplevde att långtidssjukskrivna genom kreativt skapande i grupp fick ett tryggt socialt sammanhang där de kunde uttrycka sig fritt, hitta sin egen röst och känna meningsfullhet. Vår tolkning är att individerna som deltog i grupperna som ägnade sig åt kreativt skapande fick flera positiva effekter, som att känna sig mer tillfreds med livet, hitta nya vägar och nå ett bättre mående. Detta kunde i sin tur kunde användas som redskap för att kunna ta nästa steg mot arbetsmarknaden. Forskning kring kreativt skapande i socialt arbete är relativt outforskat och vi efterfrågar mer forskning inom ämnet. Exempelvis kan forskning som fokuserar på strukturella utmaningar eller långsiktig hälsa kopplat till kreativt skapande vara till gagn för de som inom socialt arbete vill använda sig mer av kreativt skapande i sitt dagliga arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall självhypnos som förändrat medvetandetillstånd påverkar upplevelsen och utfallet av flow i kreativt skapande. Att erfara flow i musik är för många något eftersträvansvärt och har flera positiva effekter på musicerande och framför allt på upplevelsen i stunden för individen. Känslan av att tid och rum förvrängs och att sinnet helt uppehålls av handlingen i nuet har beröringspunkter med det som kallas för förändrade/alternativa medvetandetillstånd. Erfarenhet och forskning av alternativa medvetandetillstånd tyder på många likheter mellan upplevelsen av dessa och upplevelsen av flow. Mätningar av flownivå och dokumentationer av upplevelsen efter sessioner av musikskapande har jämförts ur ett flowteoretiskt perspektiv för att synliggöra kvalitativa skillnader mellan flow i ett normalt och ett förändrat medvetandetillstånd. Resultaten visar att självhypnos påverkar utfallet av flownivå positivt och att upplevelsen och verklighetsuppfattningen förändras. Dessutom tyder resultaten på att skapandet i ett förändrat medvetandetillstånd präglas mer av intuition än annars då kognition och problemlösande metoder är mer påtagliga. Resultaten visar inte vilken del av hypnosen som åstadkommer denna förändring och ifall utfallet är unikt för hypnos som metod eller ifall andra förändrade medvetandetillstånd kan åstadkomma samma förändring. Flow som teoretisk utgångspunkt visades även ha begränsningar i att synliggöra delar i den kreativa processen.

En studie i hur lärare i digitala estetisk-praktiska ämnen upplever att feedback ökar elevernas engagemang, motivation och kunskapsutveckling. Denna studie undersöker lärares perspektiv på formativ feedback som en aktiv del i att möjliggöra kunskapsutveckling i digitala praktiskt estetiska kurser. Studien vill hitta praktiska konkreta exempel på vad som kännetecknar en god formativ feedback. Avgränsningen till digitala kreativa kurser som webbutveckling, digitalt skapande, medieproduktion med mera, är för att få lärarnas perspektiv på hur feedback lyfter elevernas motivation utan att minska deras kreativitet i skapandet till exempel att designa en webbsida. Studien är en kvalitativ studie byggd på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatet visar att det finns några nyckelfaktorer för framgångsrik framåtsyftande formativ feedback. De viktigaste är relationen mellan lärare och elev, god kännedom om elevens kunskapsnivå, tydlighet i lärarens feedback som bör vara muntlig för att kunna bemötas eller förtydligas samt att tajmingen är viktig, ingen feedback för tidigt i projekt och gärna i slutet av ett moment. Utmaningar i att ge framgångsrik feedback är främst avvägningen att inte styra för mycket eller ge lösningar samt att vissa elever inte tar till sig feedback.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer. Dokumentationen användes medvetet för att eleverna ska kunna gå tillbaka i sina arbeten och reflektera över metoder och resultat vid ett senare tillfälle. I min litteraturgenomgång belyses exempel på hur inlärning sker i samspel med andra människor. Resultatet från intervjuer, undervisningsförsök och litteraturgenomgången visar att inlärningsoch förståelsesvårigheter ofta kan överbryggas med hjälp av skisser och dokumentation av kreativt skapande.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how sketching and documentation can be integrated into the hairdressing programme. Besides this, the study explores whether developing creativity by means of sketching can bridge learning and understanding difficulties when working with practical items. A qualitative study based on interviews was carried out. Two teachers and four students participated in the study answering questions about creating with creativity, sketching and documentation and their importance for learning and overall in hairdressing education. In an educational trial set up by myself, the students developed creative hairstyles, from their own ideas. Sketching was used by the students to elaborate thoughts and ideas. Documentation was consciously used so that the students could have a retrospective look at their work and reflect over methods and results later on. In my literature study there are illustrative examples of how learning takes place through interaction with other people. The result of interviews, educational trial and exposition of literature shows that learning and understanding difficulties often can be bridged by means of sketching and documentation of creative work.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer. Dokumentationen användes medvetet för att eleverna ska kunna gå tillbaka i sina arbeten och reflektera över metoder och resultat vid ett senare tillfälle. I min litteraturgenomgång belyses exempel på hur inlärning sker i samspel med andra människor. Resultatet från intervjuer, undervisningsförsök och litteraturgenomgången visar att inlärningsoch förståelsesvårigheter ofta kan överbryggas med hjälp av skisser och dokumentation av kreativt skapande. / The purpose of this study was to examine how sketching and documentation can be integrated into the hairdressing programme. Besides this, the study explores whether developing creativity by means of sketching can bridge learning and understanding difficulties when working with practical items. A qualitative study based on interviews was carried out. Two teachers and four students participated in the study answering questions about creating with creativity, sketching and documentation and their importance for learning and overall in hairdressing education. In an educational trial set up by myself, the students developed creative hairstyles, from their own ideas. Sketching was used by the students to elaborate thoughts and ideas. Documentation was consciously used so that the students could have a retrospective look at their work and reflect over methods and results later on. In my literature study there are illustrative examples of how learning takes place through interaction with other people. The result of interviews, educational trial and exposition of literature shows that learning and understanding difficulties often can be bridged by means of sketching and documentation of creative work.

Syftet med den här självstudien är att undersöka hur min kreativa process formas vid användandet av olika kompositionstekniker. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur erfar jag att min skapandeprocess formas när jag komponerar med hjälp av två separata kompositionstekniker? Vilka likheter och skillnader erfar jag att det finns mellan de olika skapandeprocesserna? För att genomföra detta har två kompositionsmetoder använts för att komponera två stycken för solopiano, ett stycke och kompositionstillfälle per metod. Studien har sin utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och genomfördes med hjälp av videoobservation och de skisser som producerades under observationstillfällena. Resultatet presenteras uppstrukturerat i sex teman efter linjär tid och består av de två metodernas skapandeprocesser och hur det upplevdes att komponera efter dem. Dessa teman har jag titulerat Den ursprungliga idén (när den första kreativa gnistan slår och exempelvis den initierande cellen skapas), Strukturskiss (när styckets form väljs), Första utkastet (där en helhetsbild ges av stycket och hur dess olika delar relaterar till varandra), Utvecklande (hur det unga stycket utvecklas och fylls ut med exempelvis ackord och andrastämmor), Andra utkastet (när de sista bitarna sätts på plats och styckets sektioner binds ihop), och Sista ändringarna (när kompositionsprocessen gås igenom och tidiga beslut revideras om de inte längre passar in i styckets slutgiltiga form). Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Under rubriken Processen behandlas studiens resultat på ett mer allmänt plan, och under rubriken Kreativitet eller kunskap poneras det kring hur mycket av kompositionsprocessen som faktiskt grundar sig i kreativt skapande av nytt stoff. / The purpose of this self-study is to investigate how my creative process is shaped by the use of different composition techniques. The research questions that the study has sought to find answers to are: How do I experience that my creation process is formed when I compose using two separate composition techniques? What similarities and differences do I experience the different creation processes? To accomplish this, two methods of composition have been used to compose two pieces of music for solo piano, one piece and composition session per method. The study is based on the phenomenological perspective and was conducted using video observation and the sketches produced during the observation periods. The result is presented structured into six themes after linear time and consists of the two methods creation processes and how it was perceived to compose after them. I have named these themes The original idea (when the first creative spark hits and, for example, the initiating cell is created), Structure sketch (when the shape of the piece is chosen), The first draft (where a more complete picture is given of the piece and how its different parts relate to each other) Developing (how the young piece is developed and filled out with, for example, chords and secondary voices), Second draft (when the last bits are put in place and the sections of the piece are connected), and Final changes (when the composition process is reviewed and early decisions are revised if they no longer fits into the final form of the piece). In conclusion, the results are discussed in relation to previous research. Under the heading The process, the results of the study are examined on a more general level, and under the heading Creativity or knowledge, it is pondered on how much of the composition process is actually based on the creative origination of new material.