Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva erfarna psykoterapeuters erfarenheteroch hantering av tystnad i terapirummet. Tre intervjuer genomfördes och analyserades medhjälp av tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudteman; tystnadens många skepnader,fruktbara och hindrande tystnader, förutsättningar för den goda tystnaden och grundtankarom tystnaden i terapi. Till varje huvudtema hörde ett antal subteman. Terapeuterna beskriveratt tystnaden är något annat än teknik och kommunicerar något ordlöst och ger utrymmeför reflektion. Tystnaden i det psykoterapeutiska samtalet kommunicerar något sommed hjälp av en inkännande och lyhörd terapeut kan fångas upp bland annat med hjälp avmetaforer. Vidare är tilliten central; den goda alliansen är en förutsättning för ett positivt utfallvid tystnad i det terapeutiska samtalet. Slutligen betonar informanterna vikten av att ipsykoterapiutbildningar lyfta tystnadens betydelse och föreslår olika inslag i kommande utbildningar.

Abstract Bachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011. " Genus i gymnasieskolan: En oengagerande fråga ?". Supervisor: Zeki Yalcin Gender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention. We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject. We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper. In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest. We decided that instead of an ethnographical study we would do interviews with teachers to get their view of gender with regards to themselves, the curriculum, organization and what attitudes they perceived their pupils had. We also added the silence and lack of interest we met as something to further investigate in our essay. The results indicate that satisfactory gender education depend on the individual employer and employees’ interest and awareness of the subject. We found that that there is some resistance among the organization from individual teachers and other staff as well as among some of the pupils. The curriculum states that gender equality is an important part of the overall values in our school system, however, the curriculum leaves a large room for interpretation and gives the teachers freedom what to include in their lessons. We feel that ties into the silence and overall lack of interest we met when approaching potential participants for our study. If a teacher is not interested in topics regarding gender or feel that they are not competent enough on the subject they are less inclined to incorporate gender in their lessons. We would like to see further research being made with regards to the upper secondary school. Key Words: Genus, genusundervisning, gymnasium, läraruppfattningar, tystnad

Jag kommer i denna uppsats att reflektera över tystnad och tysthet (ett ord som jag i denna text, till skillnad från tystnad, använder för att referera till ljudsvaga klingande material) i förhållande till intimitet inom västerländsk instrumental konstmusik utifrån mitt egna och andras komponerande. Jag går inledningsvis kort in på dessa tre begrepp, för att sedan använda en redogörelse för mitt examensstycke Tre avslut för 15 stråkar och dess tre formdelar, i denna text kallade första, andra respektive tredje avslutet, som utgångspunkt för att utforska dem. Genom styckets gång, som också ger formen till denna text, kommer jag in bland annat in på hur jag ser på tystnad samt definierar olika tystnader. Jag skriver även om ett antal stycken som jag finner intressanta i relation till mitt egna skapande, bland annat Salvatore Sciarrinos Lo spazio inverso, Brian Ferneyhoughs andra stråkkvartett och Lisa Streichs Asche. / <p>Frej Wedlund - <em>Tre avslut för 15 stråkar</em></p><p>Framfört av Musica Vitae under ledning av Michael Bartosch</p>

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ”Mon Uncle”. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna. HT-2008Denna uppsats undersöker Jacques Tatis användning av tystnaden i samspel med ljud och hur de komiska situationerna uppkommer genom detta. Dess syfte är att öka kunskapen för ljudläggare hur man kan använda tystnaden i samverkan med ljud för att uppnå önskat resultat. Den har även som syfte att visa hur specifikt Jacques Tati åstadkommer detta. Uppsatsen innehåller en kvalitativ närläsning, analys och personlig tolkning av fyra scener ur Tatis film ”Mon Uncle” från 1958. Undersökningen är genomförd med ett hermeneutiskt synsätt. Tystnaden definieras som något som endast kan förekomma när ljud existerar.Utredningen genomförs med teoretiskt stöd av Bela Balázs teorier om ljud i film samt Robert Bressons anteckningar om filmkonsten. Bressons filmer är väldigt liknande Tatis filmer på det tekniska planet och är därför relevanta för jämförelser.Sammanfattningsvis kan det sägas att Tati ljudmässigt skapar sina komiska situationer genom ett samspel mellan ljud, tystnad och ett repeterande av monotona ljud. I likhet med Bresson är han intresserad att lyfta fram det osedda och göra oss uppmärksamma på tystnaden.

Sammanfattning Ett av grundskolans kunskapsmål är att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i ämnena svenska och engelska. Skolan har därmed ansvar för att uppmärksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, så att de kan utveckla sin muntliga förmåga till interaktion med andra människor. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de åtgärderna får. Det handlar om elever som har anmälts till elevhälsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer angående tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lärare och fyra representanter för elevhälsan på tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallärare/specialpedagog var beteendet det motsatta för två av dem. Den tredje eleven ville inte ta emot hjälp av annan lärare, men var däremot öppen för samtal med kuratorn. Förutom sin tystnad och passivitet i klassrummet hade eleverna knappast något annat gemensamt. Vissa extra anpassningar för eleverna genomfördes av deras lärare i klassrummet. Elevhälsogruppernas åtgärder bestod av enskild undervisning två timmar i veckan samt erbjudande om psykologutredning. En av de tre eleverna kunde utredas och lärarna samt elevhälsopersonalen upplevde en positiv förändring hos den eleven, som började delta i skolundervisningen efter rekommenderad medicinering.

Syftet med den här studien var att öka kunskapen om hur lärare använder tystnad då de ställer frågor tillelever i matematikundervisningen. Inom forskningsfältet för pedagogik är samtalets fördelar förutvecklandet av matematiska kunskaper vida spritt, mindre berörs tystnadens fördelar inom samma område.Vi utförde en flermetods-studie vars främsta metod var ljudupptagningar i syfte att mäta längden avtystnader i anslutning till frågor under lektioner. Det insamlade materialet analyserades i flera steg, främstgenom att använda Rowes (1974) teori om wait-time. Resultaten visade att lärarna i studien använde tystnadi låg utsträckning, sällan mer än 3 sekunder i anslutning till frågor. Den genomsnittliga tystnaden var mellan0 och 2,3 sekunder, där 0 betyder att tystnaden var obefintlig. Resultatet blev i slutändan för småskaligt föratt kunna generaliseras men kan ge både blivande och verksamma lärare en tankeställare om hur deanvänder tystnad i matematikundervisningen. Vårt resultat stämde överens med resultat från tidigareforskning inom samma område, att lärare använder tystnad i liten utsträckning. Varför tystnad används i såliten utsträckning är ett område som behöver vidare forskning.

Denna C-uppsats behandlar tystnadskultur på arbetsplatsen och utmanar till utveckling av detbefintliga begreppet prosocial tystnad. Den undersöker även relationen mellan tystnadskulturoch prosocial tystnad. Syftet med undersökningen är att generera svar på förekomsten avprosocial tystnad samt drivkrafterna bakom faktumet att arbetstagare väljer tystnad. Vidarediskuteras huruvida tystnad kan te sig på andra sätt än den bokstavliga tystnaden. Prosocialtystnad är ett begrepp vilket inte påträffas allt som oftast i den befintliga forskningen, men dennaundersökning påvisar ändå att prosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen. Trots det, ärdet ovanligt att man benämner en tystnad som prosocial, troligtvis då begreppet inte är tillräckligtbefäst som exempelvis “tystnadskultur”. Resultatet av undersökningen har även genererat enbredare förståelse för drivande faktorer bakom prosocial tystnad. Undersökningen påvisar attprosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen trots att prosocial tystnad som begrepp inteär något vanligt förekommande. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

The aim of this thesis is to examine how discourses appearing in a Swedish media de-bate in 2015 about the unruly public libraries relate to former, historical discourses con-cerning public libraries. Through a discourse analytical approach, I analyze the beliefs, norms and values of the public library as expressed by the various participants in the debate and how these statements relate to historical library discourses that have been prevalent in Sweden during the 1900s.Two discourses were identified: the literary discourse and a discourse that perceive the library as a democratic meeting place. Within the literary discourse, which is clearly influenced by the public library ideas that became influential in Sweden in the early 1900s, emphasis is placed on the printed book; the public library is expected to be a place where silence reigns. Within the competing discourse, which has its roots in the 1970s, the library is seen as an open meeting place for various activities, not only for reading.The literary discourse has been and still is the dominant discourse. Within the literary discourse the public library is seen as a tool for public education. In the early 1900s the workers and the less well-off would be formed into responsible citizens. In modern times, there have been changes within the discourse and now it is rather the well-behaved young people with an immigrant background that are subject to public library's attentions. The hegemonic position of the literary discourse makes the notion that there should be a careful silence in public libraries perceived as self-evident. This in turn affects the possibility to innovate and further develop public library activities.

Sundbye, Martin (2019). Ljudets funktioner i filmen No Country for Old men – En audiovisuell analys. Examensuppsats inom Ljud- och musikproduktion, Högskolan Dalarna, Akademin för språk och medier, Falun. I denna uppsats undersöktes främst ljudet men också bilden ur en scen från filmen No Country for Old Men. Detta gjordes för att ta reda på hur scenen använder sina ljudresurser ur ett berättelsefunktionsperspektiv, samt att få en djupare förståelse för ljudets roll och vad ljudet bidrar med till berättelsen som bilden inte gör. Den valda scenen granskades med hjälp av en audiovisuell analysteknik kallad Masking, som myntades av den franske filmljudsforskaren Michel Chion. Resultatet visade att scenen använder sig av en mycket begränsad ljudpallet. Filmskaparna har gjort ett medvetet val att välja bort viktigt berättardimensioner som musik och dialog. Scenen förlitar sig istället på atmosfärsljud och ljudeffekter för att berätta historien. Ljudeffekter blir en central del i berättelsen och är direkt nödvändiga för att scenen ska kunna förstås till fullo. Ljuden ignorerar också det visuella tempot som delvis närvarar och strävar istället efter en mer naturlig ljudberättelse, där ljudet förblir oförvrängd. Alla ljud som hörs är även diegetiska vilket tillsammans med den begränsade ljudpaletten bidrar till en intim och realistisk upplevelse, trots scenens relativt surrealistiska händelseförlopp.

Det här är en studie med utgångspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds självbiografiska bloggberättelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-års dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner läsare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början under våren 2013. Studien ansluter till ett Netnografiskt fält som syftar till att undersöka social samvaro på internet, då jag undersöker bloggen i kroppen min som bärare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad undersöker jag bloggen som en erfarenhetsvärld mellan en subjektiv och objektiv livsvärld, där subjektet får utrymme att kontrollera sin livsberättelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid.