Hush! – An analyses of the public debate regarding silence in libraries. This essay is based on the perception of a change in the library soundscape. Our purpose is to identify the prevailing discourses in the public debate regarding silence in libraries. To achieve this, we posed three questions. What part does silence play in the public debate about silence in the libraries? What are the discourses that can be identified in this debate?  What is the debater’s opinion of the ambition of the library to become a third space? To answer these questions, we analysed seventeen articles from the Swedish news, by applying a discourse analytic model - based on a model created for this context by Åse Hedemark. The articles were written between 2006 and 2018 and we chose this timeframe due to the fact that the technological development of cellular phones etc, thrived in this period.The results show that there is a discord between the libraries and the participants in the public debate and that a number of discourses have been identified. We have identified the main issue of the debate as the transcendence of the library from a silent temple full of books, to an open space for informal encounters and conversations.

I texten Mellan tystnader försöker jag förklara, diskutera och förstå ljudets agens i ett övergripande perspektiv och i relation till mig själv. Den första delen i texten handlar om mina upplevelser av att ha besökt två ekofria rum. Jag kommer också försöka mig på att definiera tystnad och vad tystnad anses vara för oss. Vi kan uppleva tystnader men hör vi tystnaden? Andra delen handlar om vår oförmåga att ta upp allt ljud omkring oss. Jag kommer berätta hur det var att spela in i Brunkebergstunneln i Stockholm och resonera kring vad som händer när vi spelar in ljud. Sista delen handlar om vad som händer med platsen, rummet och ljudet när vi har spelat in. Jag kommer då berätta om två verk som berör abstraktionen kring ljud på olika sätt.

Inledning: Tystnad finns alltid närvarande i den terapeutiska processen och blir ett utrymme föromedveten kommunikation där latenta budskap kan förmedlas bortom orden. I samtidaforskning har det visat att tystnaden som uppstår hos psykoterapeuten och den unga vuxna kanupplevas som hindrande av den unga vuxna och skulle kunna påverka behandlingsresultatet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka legitimerade och verksamma psykoterapeuters erfarenheter av sin egen och den unga vuxnas tystnad som uppkommer i den terapeutiska processen i psykodynamisk psykoterapi med patienter som är 18 - 25 år. Metod: Kvalitativ metod användes där fem psykoterapeuter intervjuades. Resultat: Tystnad upplevdes som en betydelsefull del i den terapeutiska processen och dess betydelse måste förstås. Tystnadens betydelse kunde handla om att vara ett utrymme för självreflektion, där den unga vuxna kunde upptäcka sig själv och öva på ensamhet, men också vara en icke verbal kommunikation. Ett aktivt och närvarande förhållningssätt eftersträvades där psykoterapeuten behövde ta ansvar så tystnaden inte skapade för hög ångest. Metakommunikation kring relationen och att sätta ord på tystnaden sågs som viktigt. Den unga vuxna kunde öka sin förmåga till mentalisering genom att psykoterapeuten satte ord på tystnaden och sina egna tankar samt skapade ett reflekterande förhållningssätt tillsammans med den unga vuxna. Diskussion: Tystnad kunde både vara verksam och inte med en ung vuxen. Tystnaden förutsatte en god relation och när tystnaden var gynnsam kunde den vara en del i att växa som vuxen. Ett anpassat förhållningssätt till tystnad krävdes annars fanns det en risk att det påverkade psykoterapin negativt. / Introduction: Silence is always present in the therapeutic process and becomes a space forunconscious communication where latent messages can be conveyed beyond words. In contemporary research, it has been shown that the silence that arises in the psychotherapist and the young adult can be perceived as an obstacle by the young adult and could affect thetreatment result. Purpose: The purpose of the study was to investigate legitimate and active psychotherapists experiences of their own and the young adult´s silence that arises in the therapeutic process of psychodynamic psychotherapy with patients aged 18-25. Method: Qualitative method was used where five psychotherapists were interviewed. Results: Silence was perceived as an important part of the therapeutic process and itssignificance must be understood. The meaning of silence could be about being a space for selfreflection,where the young adult could discover himself and practice loneliness, but also be a non-verbal communication. An active and competitive attitude was sought where the psychotherapist needed to take responsibility so that the silence did not create too much anxiety. Metacommunication around the relationship and putting words to the silence was important. By the psychotherapist putting words to the silence and creating his own thoughts, a reflective approach is required, increasing the young adult's ability to mentalize. Discussion: Silence could both be effective and not with a young adult. Silence presupposed a good relationship and when silence was favorable, it could be a part of growing as an adult. An adapted approach to silence was required compared otherwise there was a risk that it had a negative effect on psychotherapy.

Tystnad kan användas som ett kognitivt verktyg för att påverka en filmupplevelse och för att förhöja vissa audiovisuella aspekter. Denna studie undersöker hur tystnad som berättargrepp inom genren sci-fi kan användas genom två koncept för ljudinspelning: fidelity, som är en trogen ljudinspelning av vad som visas i bild, och intelligibility, som adderar ljud för narrativ information. Koncepten lät oss som ljuddesigners analysera och kontrollera tystnadsögonblicken i varje scenario. Point of audition användes som ett adderat designverktyg för att fokusera tystnadsögonblicken i narrativet. Genom diskussion i fokusgrupper kunde vi utvärdera hur tystnaden upplevdes i varje separat klipp. Studien visade att tystnad som berättargrepp föredrogs vid en kombination av de två koncepten. / Silence can be used as a cognitive tool to influence a film experience and to elevate certain audiovisual aspects. This study examines how silence as a narrative technique in the sci-fi genre can be used through two concepts for sound recording: fidelity, which is a faithful sound recording of what is shown on screen, and intelligibility, which adds sound for narrative information. The concepts allowed us as sound designers to analyze and control the moments of silence in each scenario. Point of audition was used as an added design tool to focus the moments of silence in the narrative. Through discussions in focus groups, we were able to evaluate how the silence was experienced in each separate clip. The study showed that silence as a narrative approach was preferred in a combination of the two concepts.

Since the role of the libraries as merely a place for loans has decreased, the importance of giving the visitors a total experience has increased. The aim of my thesis was to investigate whether a change in the sound environment at the library of Jokkmokk could generate more satisfied visitors, whether they are borrowers or use the library for other purposes. The change in the sound environment was to be effected by means of a background sound experiment in the magazine room at the library. Action research was used as a research strategy and observations and interviews as method to collect data. The experiment was conducted with two selected sounds of nature: birdsong and a rippling brook. The observations and interviews were executeted in three stages: 1. Without any background sound. 2. With birdsong. 3. With the rippling brook. The result showed that over seventy percent of the interviewees were in favour of the background sounds. It is important to consider the overall impression the library conveys to the visitors. As a result of the study we have found some measures that can be taken to improve the sound environment at the library of Jokkmokk. This is a two years master thesis in Archive, Library and Museum studies.

The mythic story of Niobe, who loses her children due to hubris and is eventually transformed into a crying rock on Mount Sipylos, is well known and rearticulated throughout classical Greek literature. In this master’s thesis I aim to examine fragment 154a of Aeschylus’ lost tragedy Niobe in order to show the significance of the tragic re-enactment of silence and grief. Furthermore, I argue that the fragment of Aeschylus manifests political and aesthetic aspects that enable an immersed and widened understanding of the genre. Loraux (1997/2002) and Montiglio (2000) indicate that there might be a female correlate to the epic tradition of safeguarding honour after death. As I point out in this thesis, there is a potential gap in the study of how ancient Greek literature reenacts such alternative themes and experiences of memory and oblivion. A decisive consequence of the analysis is the new understanding of a tragic hero(ine) inverting the ancient epic tradition of remembrance, glory, and immortality typically accompanying male heroes. By means of classical perspectives on grief, as well as more recent studies of acoustic aesthetics in ancient Greek culture (Nooter 2017), the thesis demonstrates how Niobe can be viewed as a prime symbol of the tragic female, whose resistance to forget resonates throughout the tragic corpus.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar stöttande med de tysta och talängsliga eleverna så att de kan nå de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan. Frågeställningarna som används för att besvara syftet är tre stycken. Den första frågar hur lärare hittar de tysta och talängsliga eleverna i en klass. Den andra frågar om lärarna använder olika metoder för att de tysta och talängsliga eleverna ska uppnå de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan, och i så fall, vilka metoder som används. Den sista frågeställningen frågar i vilken utsträckning lärare anser att tysta och talängsliga elever uppnår de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare på en skola i Mellansverige kan studiens syfte besvaras. Studiens resultat analyseras med hjälp av innehållsanalys och diskuteras sedan utifrån syfte, frågeställningar, studiens bakgrund och det teoretiska ramverket. Studiens teoretiska ramar är det sociokulturella perspektivet med begreppen scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade att lärarna inte tycker att det är speciellt svårt att urskilja de tysta eller talängsliga eleverna i klassrummet. Enligt lärarna är eleverna med denna problematik relativt öppna med sin läggning och om de inte är det, att de ändå syns i klassrummet. Lärarna använder sig av olika metoder för att de tysta eller talängsliga eleverna ska uppnå målen i muntlig svenska på gymnasieskolan. Den främsta metoden lärarna anger är att anpassa undervisningen till individnivå samt att stegvis stötta eleven genom scaffolding för att därigenom kunna genomgå en personlig utveckling. De intervjuade lärarna upplever att tysta eller talängsliga elever inte har några större problem att nå målen i svenska på gymnasieskolan, men att de har större hinder att överkomma än de elever som inte tycker att det är jobbigt att prata inför en grupp människor.

The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject.

Genom våra allt mer tätt befolkade städer och genom det rådande teknologisamhället har vi skapat en ljudmiljö där tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. Trädgårdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men många av de skötselmetoder som används inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivåer. I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trädgårdar samt tillgången till naturens ljudlandskap presenteras värdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trädgårdsförvaltning där alternativa metoder används. Tillgången till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat främja återhämtning från stress, påverka ett naturområdes kvaliteter som t.ex. symbolvärden och kunskapsförmedling. Resultatet visar att det finns och används tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, gräsklippning efter häst, elgräsklippare, transportcyklar och betesdrift är några av dem. De olika metoderna upplevdes ha både för- och nackdelar men de positiva var övervägande. Erfarenheterna beskrevs bland annat som miljövänliga och att de skapar utrymme för möten och kommunikation samt att flera av dem har ergonomiska fördelar och är mer kostnadseffektiva. Många av metoderna ger även finare skötselresultat, ett mer dynamiskt arbetssätt och motion. Svårigheter som upplevts är bland annat att metoderna i flera fall är resurskrävande och kan vara opraktiska i längden samt att de kräver tungt arbete. Slutsatsen i arbetet är att de bullerfria metoderna utöver att de ger tillgång till naturljudens kvaliteter även kan ha positiv betydelse för trädgårdsmästarrollen, skapa ett ökat upplevelsevärde i parken, skapa en bättre arbetsmiljö, minska klimat- och miljöpåverkan samt öka sociala och kulturella värden. Arbetet diskuterar avslutningsvis olika aspekter som kan vara bidragande till att tystnaden och naturens ljudlandskap inte bevaras med större varsamhet i parker och trädgårdar, trots den mångfald av kvaliteter de har att erbjuda. En ökad förståelse för de förhållningssätt som den västerländska människan har till hörseln, maskiner och ekonomiskt kortsiktigt tänkande kan ge nya utgångspunkter i arbetet med att skapa bullerfria parker. Förhoppningen är att arbetet ska väcka ett intresse för naturens ljudlandskap och inspirera till ett fortsatt utforskande av de tysta skötselmetodernas betydelse.

Studiens syfte är att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhålla en ökad förståelse för brottsoffers situation. Utifrån syftet har frågeställningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar på frågeställningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen. I resultatet framträdde några centrala kluster. Dessa var försvarsmekanismer, tystnad som följd av stigmatisering, ambivalens och maktaspekter. Utifrån den insamlade datan drogs slutsatserna att brottsoffer utsätts för en emotionell påfrestning som de försöker hantera genom försvarsmekanismer, att brottsoffer tenderar att ha en låg känsla av sammanhang samt ett litet handlingsutrymme och en begränsad makt. Vidare drogs slutsatsen att det finns stereotyper om brottsoffer som kan leda till att brottsoffer stigmatiseras. Risken för stigmatisering leder till att brottsoffer tenderar att inte tala om brottet. Vidare kan brottet komma att ha negativa konsekvenser på brottsoffrets jag. / The purpose with the study is to examine peoples experiences of crimes to gain a greater understanding for crime victims situations. From the purpose has a question arised which is Experiences from being a crime victim. To seek an answer on the question has interviews been chosen as data collection method. The interviews have been taped, transcribed and analyzed through the IPA–model. Some central clusters did emerge from the result. These were defense mechanisms, silence as a result of stigma, ambivalence and aspects of power. From the collected data were the conclusions drawn that crime victims are exposed to an emotional strain that they are trying to control by defense mechanisms, that crime victims tend to have a low sense of coherence and a little discretion and a limited amount of power. The conclusion were also drawn that there are existing stereotypes about crime victim, which can result in that the crime victim gets stigmatized. The risk for the crime victim to become stigmatized leads to the fact that the crime victims don´t want to mention the crime. The crime can also result in negative consequences for the crime victims self.