Zugl.: Hamburg, Universiẗat, Diss., 1997.

No description available.

Utifrån tanken att alla använder sig av återberättande i sin vardag för att förmedla information undersöker det här arbetet om abstraktionsnivån på ett spel kan skifta fokuset skiftar mellan det förkonstruerade, vilket ger spelaren motivation och kontext till sina handlingar, och det emergenta narrativet, de händelser som sker under spelet, i ett återberättande av spelet. Via två versioner av ett spel, en abstrakt version utan återkopplingar till de förkonstruerade narrativet och en med återkopplingar, fick testare efter att de spelat en av versionerna göra ett kort återberättande utifrån frågor. Testningen visade att de som spelade den abstrakta versionen gjorde mer referenser till det emergenta narrativet och de som spelade versionen med återkopplingar till det förkonstruerade narrativet gjorde mer referenser till det. Vidare undersökningar skulle vara att se om spelvana spelar roll för vad som hamnar i fokus under återberättandet.

No description available.

Matematik är ett ämne som väcker många känslor hos oss. Förhoppningsvis är dessa känslor av välbehag men för en del förknippas matematiken och matematikämnet med obehag och olust. Ofta är det så att dessa känslor, bra eller dåliga, väcks i skolan och kan komma att följa dig genom livet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad några klasslärare i år3 och år4 anser om olustkänslor och svårigheter i samband med matematikämnet samt vilken inverkan de anser att pedagogen, eleverna, materialet som används och samverkan med mottagande/överlämnande klasslärare har på matematikundervisningen. För att nå det ovannämnda syftet har jag intervjuat klasslärare i år3 och år4 för att få deras syn på dessa aspekter. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring det kategoriska och det relationella synsättet använde jag mig av aktuell litteratur för att skapa en teoretisk bas. Jag har analyserat de intervjuer som genomförts samt fört en diskussion kring de samband jag funnit. Resultaten visar att de intervjuade lärarna över lag ansåg att den egna bakgrunden var av vikt för den egna undervisningen, då lärarna menade att den färgade dem som pedagoger. Det fanns även liknande uppfattningar kring vad matematiksvårigheter innebär och hur dessa svårigheter upptäcks samt känslornas inverkan på elevernas lärande. Det rådde dock skilda åsikter kring hur dessa matematiksvårigheter hanterades och upptäcktes. De metodval och arbetssätt som lärarna använde sig av var även av skild karaktär. Med utgångspunkt i de funna resultaten har en diskussion kunnat föras kring lärarnas syn på olustkänslor och matematiksvårigheter och dess inverkan på elevens matematikutveckling.

Zugl.: Koblenz, Landau (Pfalz), Univ., Diss., 2006

Zugl.: Saarbrücken, Univ., Diss., 2007

För att minska osäkerheten och risken för ånger återskapar individen, enligt Differentierings- och konsolideringsteorin, beslutsproblemet mentalt till fördel för det valda alternativet. Föreliggande studie syftade till att undersöka beslutsfattande och hur individer löser beslutskonflikter i ett medicinskt prioriteringsbeslut. Konsolidering efter information om experters åsikter samt konsolidering i relation till ångestnivå och abstraktionsgrad undersöktes. Efter information i VAS-skalor om två patientfalls objektiva fakta beslutade 66 undersökningsdeltagare vem som skulle prioriteras för operation. Experters olika beslut delgavs undersökningsdeltagarna som fick i uppgift att återskapa objektiva fakta om patienterna. De 47 som prioriterade den kvinnliga patienten och som vidhöll sina beslut visade att förvrängning av objektiva fakta användes för att konsolidera tidigare beslut. Signifikant skillnad påvisades inte efter påverkan av experter och inget signifikant samband fanns mellan konsolideringseffekt och abstraktionsgrad. Ett negativt samband uppmättes för ångest och konsolidering, där högre ångestnivå korrelerade med lägre konsolideringseffekt och där den högre ångestnivån antogs påverka konsolideringen.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. Utifrån huvudsyftet formuleras två delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har några språkliga strategier för att nå ut till andraspråksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andraspråk. Materialet är en webbtext från Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder från Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign är metodologisk triangulering med enkäter, intervjuer, användartester med andraspråksbrukare och textanalys utifrån testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna. Texternas svårighetsgrad skapar en snarast exkluderande diskurs, som riskerar att stänga ute bland andra andraspråksbrukare.

Syftet med studien är att utöka kunskapen om i vilken omfattning samhällsfaktorer kan ha påverkat Charles Darwin vid utformandet av teorin om det naturliga urvalet. Studien vill på så sätt, utifrån ett sociologiskt perspektiv, bidra till kunskapen om hur den nya synen på naturens evolutionsprocesser kunde växa fram, genom abstraktioner som centrala verktyg i kunskapens produktionsprocess. Utgångspunkten för analysen är Herbert Spencers antagande att samma lagbundna utveckling som gäller för samhällen också gäller för levande organismer. Analysen av Darwins avhandling Om arternas uppkomst begränsas till två centrala kapitel. Dessa kapitel har valts då de bedömts vara centrala för en positionering av sociologin inom evolutionsbiologin. I dessa kapitel utvecklas Darwins syn på det naturliga urvalet och variationen, nämligen kapitel IV ”Det naturliga urvalet” och kapitel V ”Lagarna för variationen”. I studien undersöks vilka nödvändiga egenskaper den verklighet bör ha haft som utgjort grunden för den nya evolutionsbiologins världsbild, och vilka underliggande generativa mekanismer i samhället, som bidragit till att forma Darwins teori om det naturliga urvalet. Sammanfattningsvis måste studien anses ha funnit stöd för att anta hypotesen att ett samband kan påvisas mellan å ena sidan Darwins teori om det naturliga urvalet och å andra sidan sociala mekanismer i det dåtida samhället.