Denna studie är en textanalys och undersöker det skrivna matematikspråket inom tre innehållsområden; algebra, geometri och statistik för att identifiera språkliga svårigheter. Det skrivna språket har jämförts i tre läroböcker från tre olika bokförlag i gymnasiekursen matematik 2c. Studien baseras på tidigare forskning om vad som karaktäriserar det skrivna skolspråket. De utvalda texterna inom de olika innehållsområdena har analyserats med avseende på abstraktion, informationstäthet, komplexitet och läsbarhet. Abstraktion och informationstäthet analyseras med textanalysmåtten nominalkvot, andel nominaliseringar. Informationstäthet analyseras med andelen substantiv och långa ord. Språket studeras med avseende på dess funktion. De traditionella textanalysmåtten läsbarhetsindex, meningslängd, långa ord, lexikal densitet och ordvariationsindex kvantifieras och analyseras för att studera komplexitet och läsbarhet. Valet av de textanalysmått som analyserats är också en begränsning i studien. Ett ytterligare perspektiv hade tillförts om texten analyserats med avseende på nominaliseringar, sats- och meningskonstruktioner, nominalfrasers uppbyggnad och ordvändning. Det teoretiska ramverket är Hallidays språkutvecklingsmodell, den språkteori Halliday utvecklat utgående från hur språket utvecklas, systemisk funktionell lingvistik tillsammans med Cummins modell för andraspråksutveckling. De olika innehållsområdena och de olika läroböckerna skiljer sig med avseende på de textanalysmått som beräknats. Algebraavsnittet i läroboken Ma 5000 från Natur & Kultur är i jämförelse enklare (nominalkvot 0.98, lexikal densitet 56 %, 25 % substantiv, 28 % långa ord och LIX 35.8). Geometriavsnittet från läroboken Ma2c Origo, Sanoma utbildning är förhållandevis enklare (nominalkvot 2.28, 26 % substantiv, 24 % långa ord, lexikal densitet 45 % med ett beräknat LIX värde 37.5). Statistikavsnittet från läroboken Ma 2c från Liber är det enklaste (nominalkvot 1.68, 26 % substantiv, 34 % långa ord, lexikal densitet 56 %, beräknat LIX 44.5). Det högsta beräknade LIX värdet var algebratexten i Ma 2c från Liber (LIX 49.3). Det lägsta beräknade LIX värdet var Ma 5000 från Natur & Kultur, algebra (35.8). Förslag på ytterligare studier är att analysera gymnasiematematikläromedel dels med avseende på hur innehåll framställs med användandet av olika semiotiska resurser förutom texter även bilder, bildtexter, grafer, symboler och siffror. En ytterligare central frågeställning när det handlar om lärande är; ”Om jag beskriver det jag beskriver på det sätt som jag gör, uppfattas det jag beskriver på det sätt som jag önskar”. Det sistnämnda handlar om skrivar-respektive läsarperspektivet. Resultatet från denna studie visar att det skrivna språket i matematikläroböcker är svårt. Svårighetsgraden varierar inom de olika innehållsområdena och mellan de olika läroböckerna.

Denna uppsats presenterar en historisk exposé kring den visuella och tekniska utvecklingen av stridsvagnsanimationer. Detta med fokus på perception och kognition utifrån definitionerna abstraktion, realism och hyperrealism. Uppsatsen ämnar förklara i bild, text och rörlig media hur utvecklingen sett ut och hur långt den har nått. För att åstadkomma detta har en analysmatris tagits fram, ur vilken valda beståndsdelar i spelen Battlezone, Battle Tank och Battlefield 1942 dissekeras. För att ytterligare påvisa kontrasten i utvecklingskurvan, har jag haft Craft Animations och deras verktyg till min hjälp. Verktyget och resultaten detta genererar, analyseras med hjälp av samma analysmatris som för spelen. Resultatet visar en tydlig kontrast i utvecklingen, där Craft Animations verktyg representerar vad vi idag kan kalla för hyperrealism.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil artefakt. Denna artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför. Utifrån våra designidéer stödjs användaren av anpassningsbara abstraktionsnivåer och öppen implementation. / This master thesis describes the development and creation of guidelines for a computer based system, where the goal is to change and improve an organization. Today the organization works from a stationary place but we argue that their way of doing their work could be mobile. In this thesis we describe and discuss our progress procedure, field study and the analysis. The thesis results in a creation of design guidelines for a adaptable mobile artifact. This artifact should be used by the staff who works with maintenance and surveillance of buildings in the municipality of Karlskrona. The artifact should be adaptable to the settings in which it is used. It must have the ability to be aware of its own context and it shall support the interactions that are done by the users. On the basis of our design ideas the user should be supported by adaptable abstractions and open implementation.

Sverige och världen blir mer digitaliserat för varje år. Varje år implementeras ny teknik i allabranscher vilket innebär att tekniken kan komma att styra arbetsbranschen. Detta har gjort attSverige och andra länder har börjat med programmering i grundskolan. Anledning till det ärför att utveckla individens datalogiska tänkande. I den här studien undersöks datalogiskttänkande som en egenskap som en individ innehar och hur arbetsgivaren inom mjukvaruutvecklingprioriterar datalogiskt tänkande vid en potentiell anställning som programmerare.Genom intervjuer och enkäter har forskarna samlat in data och konstruerat egna kategorierifrån programmering och datalogiskt tänkande för att sedan jämföra dessa mot den insamladedata från olika arbetsgivare. Studien har visat att arbetsgivaren faktiskt prioriterar datalogiskttänkande över programmeringskunskaper vilket stödjer den senaste implementationen avdatalogiskt tänkande. Den här studien är unik då det finns få eller ingen tidigare forskning om datalogiskt tänkandedär en kategorisering har genomförts inom de två områdena. Författarna tror starkt på attakademiska intressenter inom data- och systemvetenskap men även företag som bedriverprogrammering kan ha stor nytta av att ta del av den här studien. Studien belyser ett uniktresultat som troligtvis inte genomförts tidigare. Möjliga positiva konsekvenser av den härstudien är att författarna hoppas på att datalogiskt tänkande får mer uppmärksamhet avbranschen. Ett tydligt kunskapsbidrag till den tidigare forskningen om datalogiskt tänkandepresenteras i studien vilket kan påverka den framtida forskningen och implementationen avbegreppet datalogiskt tänkande. / Sweden and the rest of the world are constantly evolving in the digital aspect. Every yearmore technology is being implemented in all the fields which make the technology in controlof all the working fields. These changes have made Sweden and other countries to start withprogramming in the elementary school. This is to develop the individual’s computationalthinking. In this thesis, computational thinking is researched as a property of an individualand how employers prioritize computational thinking at a potential employment within theirbusiness as a software developer. Through interviews and surveys the researches havecollected data and constructed their own categories from programming and computationalthinking which was used in comparison with collected data from different employers. Thisstudy has shown that employers actually prefer computational thinking over programmingskillswhich support the recent implementation of computational thinking. This thesis is unique because none or very few previous researchers with a study revolvingcomputational thinking where categorizes have been used to compare the two different fields.The researches strongly believe that academic stakeholders within computer science andorganizations that uses software developing can have great use of this thesis’ results. Thisstudy enlightens a unique result which most likely has not been conducted before. Potentialconsequences of this study are that the authors hope that computational thinking will acquiremore attention. A clear knowledge grant of the previous research about computationalthinking is being presented in this study which can affect the future research andimplementation of the term computational thinking.

Denna uppsats undersöker fem svenska politikers språkbruk på Twitter. Syftet är att få fram hur abstrakt deras språk är på Twitter och analysera vilka likheter som finns mellan språkbruket på Twitter och ett mer traditionellt politikerspråk. För att analysera detta har en kvantitativ textanalys använts med variabler från främst den systemisk-funktionella grammatiken, men även vissa lexikaliska aspekter har undersökts. De politiker vars inlägg granskats i studien är Göran Hägglund, Gudrun Schyman, Leif Pagrotsky, Birgitta Ohlsson och Fredrick Federley. Urvalet var ett sådant att 100 Twitterinlägg från varje politiker där de själva var ursprungsavsändaren (inte svar eller vidarebefordring av text) användes och analyserades. Dessa politiker valdes eftersom de omnämndes av Aitellu i deras Twitterbarometer 2012 som de mest inflytelserika aktiva politikerna på mediet. Huvudresultaten för studien är att det går att knyta tendenser av abstraktion till politikernas språkbruk genom bland annat otydliga förkortningar. Det byråkratiska språket som brukar förknippas med politikerspråk gick även att identifiera i informationstätheten. Twitter-meddelandena hade främst ett informationssyfte med en stor förekomst av nominaliseringar, nominalfraser och en dominans av informativa påståenden.

Ausgangsphase für die Entwicklung eines Softwaresystems sind die Modellierungen eines Wirklichkeitsausschnitts. Der Wirklichkeitsausschnitt muß zunächst erklärt, analysiert, strukturiert und modelliert werden, bevor ein brauchbares Informationssystem erstellt werden kann. Das Ergebnis dieser Modellierung bezeichnet man als Datenmodell. Der Schlüssel der Datenmodellierung liegt darin, einen Wirklichkeitsausschnitt genau zu erfassen und in adäquater Weise abzubilden, d.h. den Ausschnitt widerspruchsfrei, vollständig, formal richtig und möglichst ohne Redundanz zu beschreiben. Zwei Grundtypen der Datenmodelle sind satzorientierte und objektorientierte Datenmodelle. Im satzorientierten Datenmodell werden Informationen über einen Wirklichkeitsausschnitt als Sätze dargestellt, im objektorientierten Datenmodell als Objekte. Objekte sind Ausprägungen der Klassen. Klassen sind formalisierte Begriffe, die wir durch Abstraktionen von Gegenständen der Wirklichkeit gewonnen haben. Der objektorientierte Ansatz bietet mehrere Vorteile: adäquate einfache Modellierung (Entsprechung der menschlichen Denkweise); Wiederverwendbarkeit, Wartbarkeit, Erweiterbarkeit, Änderbarkeit von Programmen; Lokalisieren von Änderungen; Modellierbarkeit der komplexen Objekte, schneller Zugriff auf Objekte; Reduzierung der Entwicklungszeit und des Entwicklungskostens des Programms; Reduzierung der Komplexität des Problems; zentrales Konzept vieler Anwendungen; drahtloser Übergang zwischen Phasen der Softwareentwicklung usw. Alle diese Vorteile ergeben sich aus dem Klassenkonzept. Trotz der Vorzüge, die das objektorientierte Datenmodell aufweist, bereitet die Umsetzung objektorientierter Konzepte Schwierigkeiten. Die Ursachen sind verschiedener Art. Zum einen ist die Theorie aufgrund ihrer Komplexität eher verwirrend als wegweisend. Es gibt noch keinen klaren theoretischen Hintergrund. Zum anderen resultiert aus einer komplexen Sicht auf den Objektbegriff eine Reihe von Forderungen und Möglichkeiten, die derzeit nicht berücksichtigt wer den. Die Grundbegriffe der Objektorientierung sind nicht genug scharf definiert. Sie enthalten Unklarheiten und sollen deshalb präzisiert werden. Diese Arbeit befaßt sich mit den Grundbegriffen der objektorientierten Datenmodellierung. Das Ziel der Arbeit besteht darin, diese Grundbegriffe zu präzisieren, zu klären und zu begründen und damit ein besseres Verständnis des objektorientierten Ansatzes zu ermöglichen. Diese Begriffe sind nicht nur aus der Sicht der Informatik, der Logik, sondern auch aus der ontologischen Sicht zu untersuchen. Der Schwerpunkt der Arbeit liegt auf der ontologischen Untersuchung solcher Begriffe.

Steigende Komplexität von Maschinen und Anlagen sowie unternehmensindividuelle Produktstrukturen führen zu Herausforderungen im Handling großer 3D-Modelle in kommerziell verfügbaren CAD-Systemen. Der Vortrag thematisiert die Anwendung unterschiedlicher Automatisierungsmöglichkeiten des CAD-Systems CATIA V5® der Firma Dassault Systèmes. Hierbei wird zum einen auf die besonderen Herausforderungen im Konstruktionsbereich des Textilmaschinenbaus eingegangen. Zum anderen werden Vorschläge für eine parametergesteuerte Anlagenkonzeption auf Basis von Knowledgeware, eine automatisierte Abstraktion großer Baugruppen und für die automatisierte Ermittlung masseabhängiger Parameter komplexer Produkte vorgestellt.

Dina Isæus-Berlin is an abstract painter. The essay examines an artistic practice, its intentions, methods and connection to aikido. Aikido is shortly presented as are the artistic process - how a painting is made. The studio and the dojo are central places. Knowledge, spontaneity, control, resistance, failure and other principles that affect the individual progress within both aikido and painting are reflected upon. / Dina Isæus-Berlin är en abstrakt målare. Essän behandlar en konstnärlig praktik, dess intentioner, metoder och beröringspunkter med aikidon. Aikidon presenteras i korthet och likaså den konstnärliga processen, hur en målning blir till. Ateljén och dojon är centrala platser. Det reflekteras över kunskap, spontanitet, kontroll, motstånd och misslyckande liksom andra principer som påverkar den egna utvecklingen både inom aikidon och måleriet.

Ämnet för studien är kognitiv utmaning och kontextuellt stöd i läromedelstext. Syftet med studien är att undersöka om den kognitiva utmaningen ökar och om det kontextuella stödet förändras i en läroboksserie över tid. Analysmetoderna är analys av ideationella grammatiska metaforer, referentanalys, analys av nominalkvot, analys av multimodalitet i form av relationen mellan bild och skrift samt typografi. Materialet är 6 textutdrag från läroboksserien Svenska impulser Svenska som andraspråk skriven för gymnasiet, varav 3 textutdrag från Svenska impulser 1 och 3 texter från Svenska impulser 2. Resultatet visade inte på någon tydlig progression av kognitiv utmaning; även om det av resultatet går att se en ökad utmaning  går det att härleda till en enda text. Det kontextuella stödet förändras och läromedlet för årskurs 2 kräver mer av eleven. Utifrån detta kan vi se att Svenska impulser 2 till viss del ställer högre krav och vi kan därmed se en liten progression i läroboksserien.

Business process models are abstractions of concrete operational procedures that occur in the daily business of organizations. To cope with the complexity of these models, business process model abstraction has been introduced recently. Its goal is to derive from a detailed process model several abstract models that provide a high-level understanding of the process. While techniques for constructing abstract models are reported in the literature, little is known about the relationships between process instances and abstract models. In this paper we show how the state of an abstract activity can be calculated from the states of related, detailed process activities as they happen. The approach uses activity state propagation. With state uniqueness and state transition correctness we introduce formal properties that improve the understanding of state propagation. Algorithms to check these properties are devised. Finally, we use behavioral profiles to identify and classify behavioral inconsistencies in abstract process models that might occur, once activity state propagation is used. / Geschäftsprozessmodelle sind Abstraktionen konkreter operationaler Vorgänge, die im täglichen Geschäftsablauf von Organisationen auftreten. Um die Komplexität solcher Modelle zu bewältigen, wurde die Geschäftsprozessmodelabstraktion eingeführt. Ziel ist dabei, von einem detaillierten Prozessmodel mehrere abstrakte Modelle abzuleiten, um so auf einer höheren Abstraktionsstufe ein Verständnis für den Prozess zu bekommen. Während viel in der Literatur über Techniken zur Konstruktion abstrakter Modelle berichtet wurde, ist wenig über die Beziehungen zwischen Prozessinstanzen und abstrakten Modellen bekannt. In dieser Arbeit zeigen wir, wie der Zustand einer abstrakten Aktivität aus den Zuständen ihrer entsprechenden detaillierten Prozessaktivitäten zur Laufzeit berechnet werden kann. Der Ansatz basiert dabei auf der Übertragung des Aktivitätszustands. Mit der Zustandseindeutigkeit und der Korrektheit der Zustandstransitionen führen wir formale Kriterien ein, die das Verständnis der Zustandsübertragung erleichtern. Zudem sind Algorithmen entwickelt worden, um diese Kriterien zu überprüfen. Außerdem nutzen wir Verhaltensprofile um Inkonsistenzen im Verhalten abstrakter Prozessmodelle zu identifizieren und zu klassifizieren, die auftreten können, wenn die Aktivitätszustände gemäß den Regeln abgebildet werden.