Syfte: Huvudsyftet för denna studie ligger i att skapa en grundläggande förståelse för förhållandet mellan kostnader och nytta inom benchmarking. Detta gör vi inom ämnesområdet verksamhetsstyrning. I denna studie behandlas benchmarking som ett styrverktyg. Delsyftena i denna studie blir därmed att belysa de olika kostnader som uppstår genom användandet av benchmarking och reflektera över vilken nytta som användningen kan resultera i. Metod: Denna studie bygger på en abduktiv ansats där det inledningsvis skapas en teoretisk referensram genom bearbetning av litteratur från böcker och vetenskapliga artiklar. Studien genomförs med en kvalitativ ansats inom ramen för en fallstudie. Empiriskt material samlas in genom intervjuer med anställda på fallföretaget. Slutligen genomförs en reflektion mellan studiens teoretiska referensram och empiridel. Reflektion: Studien visar utifrån de intervjuer som genomförts tillsammans med studiens referensram att de kostnader som uppstår i anknytning till benchmarking upplevs vara marginella i förhållande till den nytta som kan åstadkommas. Den största kostnaden som belyses är tidsåtgången för de anställda. Det finns svårigheter att konkret fastställa vilken bidragande nytta benchmarking kan innebära eftersom det beror på vilket verksamhetsområde som fokuseras. Studien visar på att anställda på ett företag genom benchmarking kan skapa en ökad medvetenhet kring det egna företagets verksamhet. Den ökade medvetenheten kan följaktligen nyttjas till att besluta om vilka verksamhetsområden i företaget som kan dra störst nytta av ett fortsatt benchmarkingarbete. Förslag till vidare forskning: Istället för en enfallststudie kan en flerfallsstudie genomföras där det reflekteras kring förhållandet mellan kostnad och nytta kopplat till benchmarking som ett styrkoncept. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad grundläggande förståelse för förhållandet mellan kostnad och nytta i koppling till benchmarking som styrverktyg. Denna studie visar att nyttan med benchmarking kan överstiga kostnader till en högre grad givet att ett företag fokuserar på att använda styrkonceptet på de verksamhetsområden som besitter högst förbättringspotential och där en förbättring kan ge högst genomslagskraft. Nyckelord: Benchmarking, kostnad, nytta, förhållandet mellan kostnad och nytta. / Aim: The primary purpose of this study is to create an understanding of the relation between costs and benefits of benchmarking. This is done within the subject field of business management where benchmarking can be treated as a management tool. The secondary purposes of this study are therefore to highlight the various costs that may arise from the use of benchmarking and reflect upon the benefits which the usage of benchmarking can result in. Method: This study is based on an abductive approach where a theoretical frame of reference is initially created through revision of literature from books and scientific articles. This study carries out with a qualitative approach through a case study. The empirical material is being gathered through interviews with employees of a company. Ultimately, the study carries through a reflection of this study’s theoretical frame of reference and the empirical material. Reflection: The study shows based on interviews connected to the case study together with our frame of reference that costs emerged in connection with benchmarking are marginal in relation to the benefits that can be achieved. The highest cost illuminated is the time consumption for the employees. Substantial benefits of benchmarking are difficult to confirm due to the different areas in the company that may be focused. The study shows that employees of a company can create a greater awareness of their own company’s operations through benchmarking. The increased awareness can in turn be used to determine which areas of activity in the company that may hold the greatest benefit from continued benchmarking work. Suggestions for future research: A multi-case study can be carried out to reflect on the relation between costs and benefits associated with benchmarking as a management tool instead of a single-case study. Contribution of the thesis: This study contributes to a greater fundamental understanding of the relation between costs and benefits in connection with benchmarking as a business management tool. This study shows that the benefits of benchmarking can exceed costs to a greater degree if a company benchmarks its areas of activity that hold the maximum potential of improvement and where improvement can provide maximum impact. Keywords: Benchmarking, cost, benefit, the relation between cost and benefit.

Sammanfattning I Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomföras, vilket går under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet är under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Först kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen. Investeringar i infrastruktur ska bidra att uppfylla de mål som har ställts upp, samtidigt som resurserna ska användas ansvarsfullt och effektiv. Investeringar kräver tillgång till kapital och investeringar är beslut vars konsekvenser som sträcker sig över en lång tid. Studiens syfte är analysera och beskriva vilka risker som identifieras i planeringsfasen av stadsutvecklingsprojektet i Varberg ur ett finansiellt perspektiv. Vi har även för avsikt att belysa hur riskerna kan hanteras i en kommunal kontext. Det här en kvalitativ studie och till grund för det empiriska materialet så har vi genomfört intervjuer inom olika sektorer i Varbergs kommun. Vi har genom studiens gång tillämpat ett kundperspektiv, där kunden är kommuninvånaren. Resultatet visar att det finns ett flertal risker i stadsutvecklingsprojektet. Det visar även alternativ på hur man kan hantera risk i en kommunal kontext. Det framgår även olika syn på risk inom samma riskområde och därmed olika alternativ för hanteringen av dem. För att få ett mer utvecklat finansiellt perspektiv så skedde en återkoppling av ett fåtal utvalda risker med ekonomichefen på Varbergs kommun. Det finns olika sätt att hantera risk på i en kommunal kontext men de är inte alla som känns tillräckligt konkreta eller adekvata. Anledningen till detta beror både på den generella komplexiteten vid investeringar men även på grund av balansen mellan nytta och ekonomiska krav. Nyttan är svår att värdera vilket ger utrymme för ”tro”. Monetära resurser bör dock baseras på mer än ”tro” och ett verktyg kan vara att upprätta kalkyler. Nyckelord: Risk, Riskhantering samt Nytta & Mål / Abstract A large infrastructure project will be implemented in Varbergs Municipality, which goes under the name of urban development project. The project is in the planning phase and includes three sub-projects. The project is in the planning phase and includes three sub-projects. First, the port project , then the tunnel project and finally the exploitation of the new district. Investment in infrastructure will contribute to fulfilling the objectives that have been set while the resources are used responsibly and efficient. Investments require access to capital and investment is a decision with consequences that extend over a long period. The study aims to analyze and describe the risks identified in the planning phase of the urban development project in Varberg from a financial perspective. We also intend to illustrate how the risks can be managed in a municipal context. This is a qualitative study and the basis for the empirical data , we have conducted interviews in different sectors in the municipality of Varberg . We have through the study applied a customer perspective , where the customer is the municipality of inhabitants. The result shows that there are a number of risks in the urban development project. It also shows options on how to manage risk in a municipal context. It is also different views on risk within the risk area and therefore different options to deal with them. To get a more developed financial perspective, there was a response of a select few risks with the chief financial officer of the municipality of Varberg There are different ways to manage risk in a municipal context but there are not all that feels sufficiently specific or adequate. The reason for this is due to both the general complexity of investments but also because of the balance between benefit and economic requirements. The benefit is difficult to evaluate, which leaves room for "faith". Monetary resources should be based on more than "faith" and a tool can be to set up calculations. Keywords: Risk, Risk management and Benefit & Goal

No description available.

No description available.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning. Nyttan definieras som ett förbättrat organisatoriskt utfall. Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilken nytta bolag på Stockholmsbörsen kan erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning. Metod: Vi har haft en deduktiv forskningsansats där vi identifierade vilken nytta bolag skulle kunna erhålla av frivillig redovisning utifrån fem teorier. Nytta härleddes från fem intressentgrupper som skulle kunna ge denna nytta till bolag när de reagerar positivt på den frivilliga redovisningen. Vi genomförde en kvantitativ studie där data hämtades om bolag på Stockholmsbörsen. Vi genomförde även en förstudie genom intervjuer med fem bolag. Den kvantitativa studien samt förstudien låg sedan till grund för studiens analys och slutsatser. Resultat och slutsats: Vi fann belägg för tre former av nytta bolag skulle kunna erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning: ökad finansiell prestation, ökat marknadsvärde samt ett starkt varumärke. Nytta kan därmed både vara ekonomisk och icke-ekonomisk. Det är främst intressentgruppen ägare som ger denna nytta men även till viss del kunder. Nyttan vi fann kan härledas från agentteorin, legitimitetsteorin och signaleringsteorin. Då nyttan kan sammankopplas med bolags motiv till att publicera frivillig redovisning skulle dessa teorier även kunna förklara motivet. / Background: Voluntary disclosure has been more common in the last decades. A problem for companies is to know if the benefits exceed the costs of voluntary disclosure. However, the available research on voluntary disclosure has mainly studied the motive for companies to disclose voluntary information. There is a lack of research on the effects of voluntary disclosure. Therefore our aim of this study is to examine if companies can receive any benefits from voluntary disclosure. We define the benefits as improved organizational outcomes. Purpose: The purpose of this study is to find out if listed companies in Sweden receive any benefits from voluntary disclosure. Method: We had a deductive research approach where we identified benefits from five theories. The benefits also derived from five different stakeholders. We used a quantitative method where the data was collected from companies on the Stockholm Stock Exchange. We also conducted interviews with five companies. Results and conclusions: We found that the benefits of voluntary disclosure can be both economic and non-economic. We found three benefits: a better financial performance, better market value and a strong company brand. The benefits were mainly received from owners but also from customers. The benefits derived theoretically from agency theory, legitimacy theory and signalling theory. These theories can explain the motive companies have to disclose voluntary information since the benefits can be connected to the motive.

Egna erfarenheter men också internationella undersökningar visar att intresset till fysikämnet minskar samtidigt som allt färre väljer att läsa vidare inom fysik. Eftersom fysik är ett ämne med många användningsområden kan okunskap leda till lägre allmänbildning samtidigt som samhället drabbas av brist på yrkeskunniga inom vissa områden. Syftet med studien är därmed att undersöka vilka attityder till fysik elever i grundskolans senare år har och se på detta i relation till hur elevernas lärare arbetar med att motivera till fysikinlärning. Studien är kvalitativ i sin helhet och bygger på en enkätundersökning gjord i två niondeklasser samt på intervjuer med klassernas respektive fysiklärare. Resultatet visar att lärarna i flera avseenden arbetar på ett motivationsfrämjande sätt, men trots det har bara hälften av eleverna en positiv inställning och motivation till ämnet. Det framträder dessutom en stor tveksamhet i elevsvaren om att fysik skulle vara ett nyttigt och användbart ämne att kunna.

<p>Egna erfarenheter men också internationella undersökningar visar att intresset till fysikämnet minskar samtidigt som allt färre väljer att läsa vidare inom fysik. Eftersom fysik är ett ämne med många användningsområden kan okunskap leda till lägre allmänbildning samtidigt som samhället drabbas av brist på yrkeskunniga inom vissa områden. Syftet med studien är därmed att undersöka vilka attityder till fysik elever i grundskolans senare år har och se på detta i relation till hur elevernas lärare arbetar med att motivera till fysikinlärning. Studien är kvalitativ i sin helhet och bygger på en enkätundersökning gjord i två niondeklasser samt på intervjuer med klassernas respektive fysiklärare. Resultatet visar att lärarna i flera avseenden arbetar på ett motivationsfrämjande sätt, men trots det har bara hälften av eleverna en positiv inställning och motivation till ämnet. Det framträder dessutom en stor tveksamhet i elevsvaren om att fysik skulle vara ett nyttigt och användbart ämne att kunna.</p>

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg. Digitala och mobila verktyg innebär interaktiva redskap som låta användaren utföra sina dagliga arbetsuppgifter med minimala ansträngningar. Syftet med studien är att utvärdera Care-systemet genom att ta reda på användarnas mål med användning av systemet, dokumentera användarnas upplevelser av systemet, och kontrollera användbarheten hos systemet.  Med hjälp av olika designprinciper och datainsamlingsmetoder hittade jag några problem som påverkade användarens upplevelse och attityd mot systemet. Detta ledde till en undersökning av faktorer som påverka acceptans av ett nytt system hos användaren. Jag skapade persona och användarscenario för att beskriver de olika användarna som utnyttjar Care-systemet samt användningskontexten. Från scenarion tog jag fram en behov- och kravspecifikation som kan ligga till grund för framtida utvecklingsarbete i Care-systemet.

Den 8 juni år 2012 beslutade Bokföringsnämden (BFN) att ett nytt regelverk K3 skulle införas och börja tillämpas senast den 31 december 2013. Ett måste för alla publika aktiebolag och större onoterade företag i Sverige som inte redovisar enligt de internationella principerna, som till exempel IFRS. I och med K3 och dess införande kommer ett krav på komponentavskrivning. En metod där företagens materiella anläggningstillgångar ska delas upp i komponenter och skrivas av individuellt. Införandet av komponentansatsen var väldigt kritiserad av företag runt om i Sverige då de ansåg att de skulle kräva för mycket administrativt arbete utan att ge något mervärde. Experter och välutbildade inom ämnet hade dock en annan syn på ansatsen och tyckte att det trots det extra administrativa arbetet skulle ge en mer rättvisande bild av företaget och ge ett jämnare resultat. Syftet med vår studie är att få en uppfattning om hur K3 och komponentansatsen skulle förändra företags administrativa arbete av materiella anläggningstillgångar. Vi vill även se hur företag uppfattar K3 och komponentansatsen och om de anser att den tillför mer nytta än vad det kostar att använda sig av den.   Eftersom många företag tidigare visat oro och varit motstridiga till komponentansatsen ville vi studera och fördjupa oss i hurvida arbetet egentligen förändras och ledde oss till vår problemfråga: Hur kommer komponentansatsen i K3:s regelverk att förändra företags administrativa arbete med materiella anläggningstillgångar och kommer företag se någon nytta i förändringen? Vår undersökning har genomförts efter en deduktiv ansats. Den kvalitativa eller empiriska data grundad på intervjuer med relevanta parter inom ämnet. Datan  i sin tur har vi använt oss av för att studera hur arbetet ser ut i dagsläget för att jämföra det mellan olika företag och teorin. Studien har framhävt de effekter komponentansatsen har på företagens administrativa arbete. De visade sig att företagen fortfarande är kritiska till att komponentansatsen medför extra administrativt arbete. Dock tror dem att desto mer de arbetar med komponentansatsen och dess nya moment enklare kommer processen att vara. Moment som att besluta och bedöma vilka komponenter en viss tillgång skulle delas upp i visade sig vara ett av de större moment som krävde mer administrativt arbete. Beslut i sig visade sig vara krävande då fastställande av vad som är betydande och väsentliga komponenter samt nya nyttjandeperioder för komponenterna visade sig vara ett krävande moment. Men moment som att strukturera om register efter nya regler och riktlinjer var även de procedurer som krävde mer administrativt arbete. Experter och välutbildade inom ämnet sa tidigare innan införandet av K3 och komponentansatsen att de skulle medföra en rättvisare bild av företagen och framhäva jämnare resultat. Detta visade sig vara något företagen idag håller med om.

Bakgrund och problem: Revisionens funktion är dels att vara en extern kontroll för företagens intressenter och dels att generera intern nytta för företagen. Förutsättningarna inom revisionsbranschen har förändrats på senare tid varför revisionens nytta kan ha förändrats. Då företagsledares uppfattningar om revision påverkar revisionen och efterfrågan av revision är det av intresse att studera detta från företagsledares perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att utforska vilka nyttor och värden företagsledare upplever att revisionen bidrar med till företaget och dess ledning. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 företagsledare genomfördes. 13 av företagsledarna var ekonomichefer och 5 var verkställande direktörer. Slutsats: Från företagsledares perspektiv uppfattas revision till stor del som bidragande till intern nytta. Den kontrollerande funktionen som revisionen haft för företagets intressenter, det vill säga mer extern nytta, verkar idag istället till stor del bidra till intern nytta. Företagsledarna uppfattade även att en stor del av revisionens kärnuppdrag innebär rådgivning vilket betyder att revisorn används som bollplank och rådgivare. Det kan vara ett resultat av den hårdnande konkurrensen vilket kan göra att revisorer fokuserar på att generera nytta för de reviderade företagen och göra deras representanter nöjda. Företagsledare verkar uppleva revisionens värde olika och studien indikerar att skillnader i företagsledarnas karakteristikor såsom befattning påverkar det upplevda värdet. / Background and problem: The value of the audit of today is not only to be a control of the companies financial reports for external stakeholders, it also adds internal benefits for the audited company. Since the conditions for the audit has changed lately the role of the audit may also have changed. It is interesting to study the audit from company managers perspectives because their view of the audit affects the audit itself and the demand of the audit. Purpose: The purpose of this study is to explore which utilities and values managers percieve from audit. Method: Semistructured interviews with 18 managers out of which 5 had the position of CEO and 13 had the position of CFO or equivalent. Conclusion: From the perspecitve of company managers the audit is percieved mainly as a contributor to internal benefit. The focus of the audit has shifted from the external stakeholders to the internal benefit for the audited company. Company managers also percieved that a big part of the core mission within the audit was to give guidance which means that the auditor is used as an advisor. This could be the result of toughened competition which may have led to a stronger focus on generating benefits for the audited companies and pleasing their representatives. Company managers seem to percieve the vaule of the audit differentelly and this may be affected by differences in managers characteristics such as their position within the company.