Den 8 juni år 2012 beslutade Bokföringsnämden (BFN) att ett nytt regelverk K3 skulle införas och börja tillämpas senast den 31 december 2013. Ett måste för alla publika aktiebolag och större onoterade företag i Sverige som inte redovisar enligt de internationella principerna, som till exempel IFRS. I och med K3 och dess införande kommer ett krav på komponentavskrivning. En metod där företagens materiella anläggningstillgångar ska delas upp i komponenter och skrivas av individuellt. Införandet av komponentansatsen var väldigt kritiserad av företag runt om i Sverige då de ansåg att de skulle kräva för mycket administrativt arbete utan att ge något mervärde. Experter och välutbildade inom ämnet hade dock en annan syn på ansatsen och tyckte att det trots det extra administrativa arbetet skulle ge en mer rättvisande bild av företaget och ge ett jämnare resultat. Syftet med vår studie är att få en uppfattning om hur K3 och komponentansatsen skulle förändra företags administrativa arbete av materiella anläggningstillgångar. Vi vill även se hur företag uppfattar K3 och komponentansatsen och om de anser att den tillför mer nytta än vad det kostar att använda sig av den.   Eftersom många företag tidigare visat oro och varit motstridiga till komponentansatsen ville vi studera och fördjupa oss i hurvida arbetet egentligen förändras och ledde oss till vår problemfråga: Hur kommer komponentansatsen i K3:s regelverk att förändra företags administrativa arbete med materiella anläggningstillgångar och kommer företag se någon nytta i förändringen? Vår undersökning har genomförts efter en deduktiv ansats. Den kvalitativa eller empiriska data grundad på intervjuer med relevanta parter inom ämnet. Datan  i sin tur har vi använt oss av för att studera hur arbetet ser ut i dagsläget för att jämföra det mellan olika företag och teorin. Studien har framhävt de effekter komponentansatsen har på företagens administrativa arbete. De visade sig att företagen fortfarande är kritiska till att komponentansatsen medför extra administrativt arbete. Dock tror dem att desto mer de arbetar med komponentansatsen och dess nya moment enklare kommer processen att vara. Moment som att besluta och bedöma vilka komponenter en viss tillgång skulle delas upp i visade sig vara ett av de större moment som krävde mer administrativt arbete. Beslut i sig visade sig vara krävande då fastställande av vad som är betydande och väsentliga komponenter samt nya nyttjandeperioder för komponenterna visade sig vara ett krävande moment. Men moment som att strukturera om register efter nya regler och riktlinjer var även de procedurer som krävde mer administrativt arbete. Experter och välutbildade inom ämnet sa tidigare innan införandet av K3 och komponentansatsen att de skulle medföra en rättvisare bild av företagen och framhäva jämnare resultat. Detta visade sig vara något företagen idag håller med om.

Bakgrund: Sedan 2004 arbetar Bokföringsnämnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillämpa den så kallade IAS-förordningen. Vid ett sammanträde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmänt råd med vägledning om Upprättade av årsredovisnig (K3) skulle gå ut på remiss. Det som ledde till många kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anläggningstillgångar, mer specifikt, den så kallade komponentansatsen. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera aktörer med olika perspektiv på externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angående komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn på komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrån ett kostnads- och värderesonemang. Metod: En undersökning av attityder och värderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats. Detta har åstadkommits med en kvalitativ metod där primärdata inhämtats genom intervjuer samt sekundärdata från artiklar och internet.  Resultat, slutsatser: Som resultat av undersökningen så har två olika synsätt framkommit. Dessa synsätt har olika perspektiv på vilket värde och kostnad som en komponentansats kommer att medföra. Genom att se förbättring av redovisningsinformation som grund för gemensamt värdeskapande för företagets olika intressenter så dras slutsatsen att det totala värdet av en komponentansats överstiger de kostnader som den medför.

Komponentmetoden berör den bokföringsmässiga hanteringen av materiella anläggningstillgångar. I många avseenden kan dessa bestå av olika delar förknippade med olika förbrukningstakt och nyttjandeperioder. Fastigheter är en typisk sådan anläggningstillgång där exempelvis stomme, tak och fasad då utgör sådana komponenter vilka enligt komponentmetoden ska redovisas separat. Företag som tillämpar K3-regelverket behöver förhålla sig till detta. Följande studie fokuserar på redovisning av komponenter utifrån fastighetsförvaltande företag. Studien ämnar undersöka skillnader samt likheter i företagens tillämpning såväl som hur detta förhåller sig mot publicerade vägledningar kring hur metoden kan tillämpas. Likaså söker studien förståelse för vilka implikationer komponentmetoden medför för företagen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer av fyra företag utgör grunden för det empiriska materialet. Vidare har en komparativ multipel fallstudiedesign använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet påvisar att komponentmetodens tillämpning är företagsunik och består i många fall av uppskattningar hos respektive företag. Även likheter mellan företag och vägledningar har såväl identifierats. De implikationer som följer beror delvis på hur metoden tillämpas. Ökade avskrivningskostnader, jämnare resultat, en ökning av fastigheternas bokförda värden samt dess påverkan på redovisningens jämförbarhet är dock att betrakta som några av de huvudsakliga konsekvenserna. / Component accounting concerns the accounting management of tangible fixed assets. In many cases, these assets consist of different parts with varying economical and technical lifespans. Real estates are regarded as such assets whereby the building frame, roof and facade could be examples of distinguished components that should be accounted for separately. Swedish companies applying the K3-framework need to manage their accounting accordingly. This study´s focus relates to real estate companies’ application of component accounting. The aim of the study is to investigate differences and similarities between different companies, also in comparison to published guidelines on this topic. Furthermore, the study seeks to understand the implications of component accounting. A qualitative method has been applied where interviews have been conducted with four companies that form the basis of the empirical data. To achieve the purpose of the study a comparative multiple case design has been used.  The results show that component accounting is uniquely applied between companies and is often characterized by estimations. However, similarities between the companies as well as the guidelines do also exist. The implications that follow depend in part on how it´s applied, although increased depreciations, profit smoothing, increased book values and the componentization´s impact on comparability have been found to be some of the main consequences.