Bakgrund: Sedan 2004 arbetar Bokföringsnämnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillämpa den så kallade IAS-förordningen. Vid ett sammanträde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmänt råd med vägledning om Upprättade av årsredovisnig (K3) skulle gå ut på remiss. Det som ledde till många kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anläggningstillgångar, mer specifikt, den så kallade komponentansatsen. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera aktörer med olika perspektiv på externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angående komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn på komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrån ett kostnads- och värderesonemang. Metod: En undersökning av attityder och värderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats. Detta har åstadkommits med en kvalitativ metod där primärdata inhämtats genom intervjuer samt sekundärdata från artiklar och internet.  Resultat, slutsatser: Som resultat av undersökningen så har två olika synsätt framkommit. Dessa synsätt har olika perspektiv på vilket värde och kostnad som en komponentansats kommer att medföra. Genom att se förbättring av redovisningsinformation som grund för gemensamt värdeskapande för företagets olika intressenter så dras slutsatsen att det totala värdet av en komponentansats överstiger de kostnader som den medför.

<p>Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar.</p><p>Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna.</p><p>Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation. Detta sker genom intervjuer med leverantörerna av film samt Astoria Cinemas, en enkätundersökning av konsumenter och insamlande av artiklar rörande biografbranschen vilka tillsammans bildar den empiri varifrån en metodtriangulering utförs.</p><p>Hela studien är skriven utifrån ett nätverksperspektiv då detta täcker in de teorier som uppsatsens teoretiska referensram bygger på. Målvariabeln är tillväxt och för att nå denna används teorier inom relationsmarknadsföring rörande lojalitet, differentiering, konkurrenskraft och värdeskapande i form av samproduktion. Den teoretiska modell som byggts upp visar hur marknadsutmanaren bör skapa ett incitament för leverantörerna genom att vara marknadsledande inom ett visst segment och på så sätt bli den naturliga kanalen för dem att nå dessa kundgrupper.</p><p>Det som framkommit av studien är att Astoria Cinemas har förutsättningar att skapa tillväxt, men att detta kräver samproduktion med leverantörer vilket kräver att Astoria Cinemas lyckas med differentiering, positionering, skapa kundlojalitet och öka förhandlingsstyrkan.</p>

Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar. Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna. Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation. Detta sker genom intervjuer med leverantörerna av film samt Astoria Cinemas, en enkätundersökning av konsumenter och insamlande av artiklar rörande biografbranschen vilka tillsammans bildar den empiri varifrån en metodtriangulering utförs. Hela studien är skriven utifrån ett nätverksperspektiv då detta täcker in de teorier som uppsatsens teoretiska referensram bygger på. Målvariabeln är tillväxt och för att nå denna används teorier inom relationsmarknadsföring rörande lojalitet, differentiering, konkurrenskraft och värdeskapande i form av samproduktion. Den teoretiska modell som byggts upp visar hur marknadsutmanaren bör skapa ett incitament för leverantörerna genom att vara marknadsledande inom ett visst segment och på så sätt bli den naturliga kanalen för dem att nå dessa kundgrupper. Det som framkommit av studien är att Astoria Cinemas har förutsättningar att skapa tillväxt, men att detta kräver samproduktion med leverantörer vilket kräver att Astoria Cinemas lyckas med differentiering, positionering, skapa kundlojalitet och öka förhandlingsstyrkan.

<p>Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som är viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behålla sina kunder då kärnprodukten inte längre räcker till som konkurrensmedel.</p><p>Orsaker som ligger till grund för dagens situation är juridiska förändringar, globala förutsättningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvändigt att skapa värden som sträcker sig utöver kärnprodukten och därigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna från marknaden.</p><p>De fenomen som vi valt att peka på i uppsatsen är konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa värden. För att belysa dessa har följande teorier valts; Värdekedja/ Värdestjärna, Målstyrning/ Processtyrning, Värdeskapande genom induktion, Involvement Theory, Affärsidé samt Service Management (Tjänstevision/ Tjänstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;</p><p>Företaget bör:</p><p>– genom interaktion med kunden upptäcka vad denne önskar sig av produkten/tjänsten och vad som får honom/henne involverad.</p><p>– utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur</p><p>– implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemål skall formas till konkreta erbjudanden.</p><p>Empirin är hämtad genom både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Två intervjuer genomfördes på mobiloperatörerna 3 samt Telenor. Den kvantitativa undersökningen gjordes på 25 privat abonnenter i Stockholm.</p><p>Resultatet på undersökningen tyder på att de respondenter som har en hög tillfredställelse, i kombination med hög upplevd kvalité vid kontakt med företaget och framförallt med butik, också i högre grad är lojala.</p><p>Som slutsats kan konstateras att kontakten med kunder är av stor betydelse när det kommer till att skapa fortsatt förtroende och därmed lojalitet. Detta värde, dialogen mellan företag och kund, värdesätts väldigt högt av båda parter och genererar även positiva effekter när det kommer till ytterligare kringvärden.</p>

<p>Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag.</p><p>Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas.</p><p>Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt.</p><p>Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.</p>

Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag. Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas. Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt. Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.

Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som är viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behålla sina kunder då kärnprodukten inte längre räcker till som konkurrensmedel. Orsaker som ligger till grund för dagens situation är juridiska förändringar, globala förutsättningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvändigt att skapa värden som sträcker sig utöver kärnprodukten och därigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna från marknaden. De fenomen som vi valt att peka på i uppsatsen är konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa värden. För att belysa dessa har följande teorier valts; Värdekedja/ Värdestjärna, Målstyrning/ Processtyrning, Värdeskapande genom induktion, Involvement Theory, Affärsidé samt Service Management (Tjänstevision/ Tjänstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut; Företaget bör: – genom interaktion med kunden upptäcka vad denne önskar sig av produkten/tjänsten och vad som får honom/henne involverad. – utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur – implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemål skall formas till konkreta erbjudanden. Empirin är hämtad genom både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Två intervjuer genomfördes på mobiloperatörerna 3 samt Telenor. Den kvantitativa undersökningen gjordes på 25 privat abonnenter i Stockholm. Resultatet på undersökningen tyder på att de respondenter som har en hög tillfredställelse, i kombination med hög upplevd kvalité vid kontakt med företaget och framförallt med butik, också i högre grad är lojala. Som slutsats kan konstateras att kontakten med kunder är av stor betydelse när det kommer till att skapa fortsatt förtroende och därmed lojalitet. Detta värde, dialogen mellan företag och kund, värdesätts väldigt högt av båda parter och genererar även positiva effekter när det kommer till ytterligare kringvärden.

<p>Uppsatsen behandlar mindre grossisters situation på marknaden i Sverige. Mindre grosssisters nyckelposition i den traditionella värdekedjan suddas ut alltmer. Grossisterna måste finna nya vägar för att behålla de befintliga kunderna. Därför måste de skapa mervärde, vilket i sin tur skapas genom att utveckla olika former av samarbete med sina kunder.</p> / <p>This essay is about the smaller wholesalers situation on the Swedish market. The small wholesalers key positioning in the generic value chain is dissapearing. Therefore they have to find new ways to retention their existing customers. They have to create a value added in order of connect tier to their customers. A wholesaler will be able to create value added  through developing different forms of cooperation with its customers.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat. </p><p><strong>Problem:</strong> Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården? </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen. </p><p><strong>Metod:</strong> Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande. </p><p><strong>Teorier:</strong> Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan. </p><p><strong>Empiri:</strong> 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården. </p><p><strong>Analys:</strong> Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering. </p><p><strong>Resultat:</strong> Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva. </p><p><strong>Slutsats:</strong> De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar.</p> / <p><strong>Background:</strong> Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change. </p><p><strong>Problem:</strong> Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare? </p><p><strong>Objective:</strong> The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare. </p><p><strong>Method:</strong> This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking. </p><p><strong>Theories:</strong> Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star. </p><p><strong>Empiric:</strong> 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system. </p><p><strong>Analysis:</strong> The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement. </p><p><strong>Result:</strong> This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own. </p><p><strong>Conclusion:</strong> Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.</p>

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat.  Problem: Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården?  Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen.  Metod: Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande.  Teorier: Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan.  Empiri: 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården.  Analys: Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering.  Resultat: Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva.  Slutsats: De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar. / Background: Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change.  Problem: Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare?  Objective: The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare.  Method: This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking.  Theories: Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star.  Empiric: 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system.  Analysis: The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement.  Result: This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own.  Conclusion: Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.