Dagens ekonomiska system bygger på en linjär modell där varor produceras, används och sedan slängs. Den linjära modellen tillsammans med en ökad befolkningsmängd som överkonsumerar planetens begränsade resurser, har bidragit till att mängden avfall och miljöproblem ständigt ökar. En cirkulär ekonomi presenteras i forskningen som ett avgörande steg mot ett mer hållbart samhälle. I en cirkulär ekonomi tillvaratas material och resurser i förlängda livscykler, vilket kan liknas vid ett slutet kretslopp. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syfte att skapa en förståelse för vad sex företag i detaljhandeln har för uppfattning kring cirkulära affärsmodeller samt redogöra för hur väl anpassade deras affärsmodeller är till en cirkulär ekonomi. Studien ämnar även undersöka på vilket sätt design kan bidra till en mer cirkulär affärsmodell. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, varav sex stycken var med grundare eller medgrundare av företag i detaljhandeln som arbetar med cirkulära arbetsmetoder. Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen, som bygger på tidigare forskning kring cirkulär ekonomi, cirkulära affärsmodeller, designtänkande och ekodesign. Studien visar att kunskapen kring begreppet cirkulär ekonomi är relativt låg, att de studerade företagen har delvis cirkulära affärsmodeller, men att det finns många utvecklingsområden för att uppnå ett helt cirkulärt flöde. Studiens resultat pekar på att design kan bidra med verktyg för att utforma mer hållbara strategier och lösningar på de hinder som finns i implementeringsprocessen av en cirkulär affärsmodell.

Design Thinking is a prototype-driven, solution-based and human-centered innovation approach and design process that has been receiving a growing amount of attention in both the industry and research during the last decade. In this paper we intend to evaluate Design Thinking in relation to the in-house design process of the digital transformation agency Mogul AB. Their process, called the Four Step Model, was developed by the design team as a result of years of experience and evaluation of best-practice. The aim of our study is to compare Design Thinking’s initial phases Empathize and Define to the corresponding strategy phase in the Four Step Model. Using this comparison we aim to evaluate in what way Design Thinking could be integrated in the Mogul’s Four Step Model in order to obtain a more human-centered process and result. This study is based on a) research on Design Thinking and human-centered design processes b) interviews with representatives from Mogul's design team, and c) documentation from our own work process, producing a recruitment site for Mogul, where we used Design thinking as our working method. Our study shows that Mogul's design process would benefit from integrating a number of tools and mindsets from Design Thinking. Our key findings suggest that the Four Step Model should be more iterative and include the end user in an extended degree during the whole design process, and especially during the initial stages of the process. The Four Step Model would also benefit from more tangible tools for obtaining a deeper understanding of the end user’s needs. By embracing these mindsets from Design Thinking, the Four Step Model could become more useful, efficient and human-centered. / Design Thinking är en prototypdriven, lösningsorienterad och människocentrerad innovationsmetod och designprocess som har fått alltmer uppmärksamhet, både i branschen och designforskningen, det senaste decenniet. I denna rapport har vi för syfte att utvärdera Design Thinking i relation till den interna designprocess som används på den digitala transformationsbyrån Mogul AB. Deras process, som kallas Fyrstegaren, har utvecklats av Moguls designteam, och är ett resultat av många års yrkesverksamhet och erfarenhet av best practice. Syftet med vår studie är att jämföra Design Thinkings initiala faser Empathize och Define, med den motsvariga Strategifasen i Fyrstegaren. Med denna jämförelse ämnar vi utvärdera på vilka sätt Design Thinking skulle kunna integreras i Moguls fyrstegare för en mer människocentrerad process och resultat. Studien är baserad på a) forskning om Design Thinking och människocentrerade designprocesser, b) intervjuer med representanter från Moguls designteam, och c) dokumentation från vår egen praktiska produktutveckling av en rekryteringswebbplats till Mogul, där Design Thinking har varit vår arbetsmetod. Studien visar att Moguls designprocess skulle gynnas av att integrera ett antal verktyg och tankesätt från Design Thinking. Våra nyckelfynd föreslår att Fyrstegaren borde bli mer iterativ och inkludera slutanvändaren genom hela processen, främst i dess inledande faser. Fyrstegaren skulle också behöva fler handgripliga verktyg för att skapa en djupare förståelse för användaren och dess behov. Genom att integrera dessa principer från Design Thinking menar vi att Fyrstegaren skulle kunna bli mer ändamålsenlig, effektiv och människocentrerad.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat. </p><p><strong>Problem:</strong> Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården? </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen. </p><p><strong>Metod:</strong> Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande. </p><p><strong>Teorier:</strong> Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan. </p><p><strong>Empiri:</strong> 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården. </p><p><strong>Analys:</strong> Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering. </p><p><strong>Resultat:</strong> Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva. </p><p><strong>Slutsats:</strong> De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar.</p> / <p><strong>Background:</strong> Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change. </p><p><strong>Problem:</strong> Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare? </p><p><strong>Objective:</strong> The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare. </p><p><strong>Method:</strong> This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking. </p><p><strong>Theories:</strong> Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star. </p><p><strong>Empiric:</strong> 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system. </p><p><strong>Analysis:</strong> The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement. </p><p><strong>Result:</strong> This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own. </p><p><strong>Conclusion:</strong> Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.</p>

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat.  Problem: Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården?  Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen.  Metod: Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande.  Teorier: Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan.  Empiri: 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården.  Analys: Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering.  Resultat: Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva.  Slutsats: De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar. / Background: Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change.  Problem: Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare?  Objective: The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare.  Method: This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking.  Theories: Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star.  Empiric: 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system.  Analysis: The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement.  Result: This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own.  Conclusion: Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.

Denna förstudie undersöker hur man kan balansera en användarcentrerad arbetsprocess mot en verklig kund (som inte tillåter kontakt med de slutgiltiga användarna). Den undersöker utmaningarna kring skapandet av en tänkt kundportal för servicetjänster genom att utgå från kundens egen informationsmodell med de slutgiltiga användarnas behov. Med hjälp av fyra muntliga intervjuer och observationer har data samlats in om hur kunden arbetar med sina användare idag. Genom denna förståelse skapades en klickbar prototyp för att sedan testa denna på två användare genom Think Aloud-observationer. Utifrån återkoppling från testerna har prototypen itererats. Resultaten av förstudien visade på vikten av en förstudie kring användarnas behov innan skapandet av en ny portal och hur dennes informationsmodell ska se ut. Med hjälp av en förstudie kan även nya innovativa idéer kring den tänkta produkten vara till sin fördel. Att skapa en användarcentrerad prototyp utan användarna är ingen användarcentrerad prototyp. Förstudiens resultat visar på möjligheterna med att involvera användare i skapandet av en prototyp för att utesluta krockar mellan kund och användare. / This pilot study investigates how one can balance a user-centrered workprocess against the business goals of the client. It investigates the challenges in creating a service providing portal by using the clients own information model but having the users in focus. With the help of four oral interviews and observations, data has been collected on how the client work with their users today. Using this understanding a prototype was created to test on two users, using Think Aloud-observations. The feedback from the tests were used to iterate the prototype further. The results showed the importance of doing it before the creation of an information model. With the help of a pilot study new innovative ideas can come up. The conclusion was that working after a user-centered method does not work if the client does not allow involvement of the users themselves. The pilot study shows the possibilities in involving users in the creation of a prototype to eliminate future problems in interaction design of a portal.

Risk-Based Testing is a testing approach in software development that involves identifying, analyzing, controlling, testing, and reporting risks. The strategy provides several benefits and helps companies control risks and manage them effectively. However, the testing strategy may become challenging with new technologies, increased deployment and development of new features, and larger projects.    Westermo is a manufacturer and vendor of industrial ethernet networks and data communications products for mission-critical systems in harsh environments. Risk-based testing is a critical component of their software development process to maintain high-quality deployments. Westermo's current approach to documenting and monitoring risks is done through spreadsheets. Over time, as new features are implemented and deployed, these spreadsheets become more complex and challenging to manage. As such, Westermo is currently seeking to replace them with a new risk management tool supporting risk-based testing.  In this thesis, I investigated how one can prototype a risk management tool to support the risk-based testing process at Westermo. To this end, a deeper understanding of how current risk-based testing is performed and managed during software development was required. I also had to identify the challenges with the current approach for documenting and monitoring risks and the requirements for a new tool. I investigated these issues using a combination of qualitative research strategies and divided the work into three phases. In the first phase, I observed internal process documentation and three risk analysis workshops with a total of 14 participants held by Westermo. This was followed by interviewing two software developers and one project manager to identify requirements for a new tool. The next step was to develop a prototype and in the final phase, I evaluated the utility of the design with two focus groups for a total of six participants.  Ideally, according to the requirements I identified, the risk management tool should facilitate the documenting and monitoring of the risks and provide functions to add, manage and visualize the risks from a larger release perspective and a smaller feature perspective in a simple and efficient manner. / Riskbaserad testning är en testmetod inom mjukvaruutveckling som innebär att identifiera, analysera, kontrollera, testa och rapportera risker. Teststrategin ger flera fördelar och hjälper företag att kontrollera risker och hantera dem effektivt. Med ny teknik, ökad distribution och utveckling av nya funktioner och större projekt kan processen istället bli utmanande.  Westermo är en tillverkare och leverantör av industriella Ethernet-nätverks- och datakommunikationsprodukter för verksamhetskritiska system i tuffa miljöer. Riskbaserad testning är en viktig teststrategi i deras mjukvaruutvecklingsprocess för att upprätthålla högkvalitativa distributioner. Westermos nuvarande tillvägagångssätt för att dokumentera och övervaka risker är genom att använda kalkylblad. Med tiden, när nya funktioner implementeras och distribueras, blir dessa kalkylblad mer komplexa och utmanande att hantera. Därför försöker Westermo för närvarande ersätta dem med ett nytt riskhanteringsverktyg för att stödja riskbaserad testning.  I det här examensarbete undersökte jag hur man kan prototypa ett riskhanteringsverktyg för att stödja den riskbaserade testprocessen på Westermo. För detta ändamål krävdes en djupare förståelse för hur aktuell riskbaserad testning utförs och hanteras under mjukvaruutveckling. Jag behövde också identifiera utmaningarna med det nuvarande tillvägagångssättet för att dokumentera och övervaka risker och kraven på ett nytt verktyg. Jag undersökte dessa frågor genom en kombination av kvalitativa forskningsstrategier och delade upp arbetet i tre faser. I den första fasen observerade jag intern processdokumentation och tre riskanalysmöten med totalt 14 deltagare i Westermo. Detta följdes av intervjuer med två mjukvaruutvecklare och en projektledare för att identifiera krav på ett nytt verktyg. Nästa steg var att ta fram en prototyp och i slutfasen utvärderade jag användbarheten av designen med två fokusgrupper med totalt sex deltagare. Enligt de krav jag identifierade ska riskhanteringsverktyget kunna underlätta dokumentationen och övervakningen av riskerna och tillhandahålla funktioner för att lägga till, hantera och visualisera riskerna ur ett större releaseperspektiv och ett mindre funktionsperspektiv på ett enkelt och effektivt sätt.

In all industries, the global competition has expanded the needs to reform businesses in   orderto stay ahead of competition. All organizations have to find ways to work with complex problems and big challenges concerning the understanding of the present and intuiting the future. Also they should be prepared to see what will come next to the market and if this challenges their current position. Interestingly, a concept called Design Thinking intends to provide one way to work with these demanding issues. Even though the concept has relatively scarce study basis concerning its empirical usage and also critique towards it exists, it has an emerging interest while several companies are adapting the concept in their operations on a growing basis. Interestingly, this concept is proposed to be applicable also in technology design activities in a supplier-­‐customer relationship. Hence, this study is conducted to discover what is the empirical foundation of Design Thinking in this technology design context to create new knowledge both to the academic community and to practitioners working with technology design activities. By conducting a case study at SAP, one of the first movers using Design Thinking in technology design activities, stimulating results are discovered about the value creation and value delivery of the phenomenon in the context. The study results show that Design Thinking states to create value especially with two  elements in technology design: ideation capability and business and technology alignment. These stated value elements deliver value to companies with three different value delivery logics: functional improvement capability perspective, problem solving capability perspective and business innovation capability perspective. However, since this study has both its limitations and delimitations, these stimulating findings provide mostly key guidelines and points of discussion rather than exact facts. Especially it is an area of interest if these findings can be confirmed in further research. / I alla branscher har den globala konkurrensen utökat behovet av företagsreformer för att ligga steget före konkurrenterna. Alla organisationer måste hitta sätt att arbeta med komplexa problem och stora utmaningar för att skapa ökad förståelse för pågående och framtida händelser. De bör också vara förberedda på förändringar som kommer att ske på marknaden och undersöka om dessa utmanar deras nuvarande position. Ett koncept som kallas designtänkande möjliggör ett sätt att arbeta med dessa krävande frågor. Trots att dess empiriska användning har en relativt begränsad studiegrund och att det finns kritik mot konceptet, finns det ett framväxande intresse då företag tillämpar konceptet i en ökande grad. Några föreslår att konceptet även är applicerbar i teknologidesign i en leverantör kundrelation. Denna studie är därmed genomförd för att upptäcka vad som är den empiriska grunden för designtänkande i denna teknologidesign sammanhanget för att bidra till ny kunskap både för akademiska världen och utövare som arbetar med teknologidesign.  Genom att genomföra en fallstudie på SAP, ett av de första företag som använder designtänkande i teknologidesign, har stimulerande resultat upptäcks om värdeskapande och värdeleverans av konceptet i sammanhanget. Studieresultaten visar att designtänkande skapar värde framförallt med två element i teknologidesign: idéutformningskapacitet och affärs och teknikinriktningssammanhållning. Dessa angivna värde element levererar värde till  företag med tre olika värdeleveranslogiker:funtionellt förbättringsförmågaperspektiv, problemlösningsförmågaperspektiv och affärsinnovationsförmågaperspektiv. Eftersom denna studie har både sina begränsningar och avgränsningar, bidrar dessa stimulerande iakttagelser mestadels med viktiga riktlinjer och diskussionspunkter snarare än Exakt fakta.  Det är speciellt ett område av intresse om dessa resultat kan bekräftas i ytterligare forskning.

Vår omvärld ses som alltmer komplex, hoten är mångfacetterade och spänner över alla domäner och konfliktnivåer. Underrättelsetjänsten är den funktion inom försvaret som särskilt ställs inför uppgiften att förstå och tolka komplexa problem, inte minst när den ska prognostisera händelseutvecklingar. I denna studie utgår vi från att komplexiteten kommer att öka och att det kommer att ställa hårdare krav på den militära underrättelsetjänsten. Syftet har varit att förstå hur medarbetare inom den militära underrättelsetjänsten idag ser på komplexa problem och vilka hinder och möjligheter som finns för att möta dem. Studien har sökt svar på hur underrättelsetjänsten kan utveckla sin förmåga att förstå komplexa problem. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod baserat på en workshop och semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har först analyserats utifrån de perspektiv som empirin lyft fram och därefter diskuterats med utgångspunkt i referensramen. Referensramen består av teorier och koncept inom komplexa underrättelseproblem, Sensemaking, kognitiva fallgropar och hur dom bemöts samt Militärt Designtänkande. Studiens resultat tyder på att det finns en god kunskap om komplexa problem generellt men att metoder, ledarskap, organisationskultur och den fysiska arbetsmiljön begränsar hanteringen av dem. Förmågan kan utvecklas genom att organisationen på ett tydligare vis definierar komplexa underrättelseproblem och anpassar arbetsmetoder efter dem. Vidare tyder resultatet på att den högre ledningsnivån inom organisationen samt uppdragsgivarna, försvarsmaktsledningen och Regeringskansliet, har en nyckelroll i de förändringar som krävs. Slutligen visar resultatet också på att Sensemaking och Militärt Designtänkande skulle kunna bidra till att öka förståelsen för och hanteringen av komplexa problem. / Our world is seen as increasingly complex, threats are multifaceted and span all domains and levels of conflict. The intelligence service is the function within the defense that is particularly faced with the task of understanding and interpreting complex problems, especially when it comes to forecast developments. In this study, we assume that the complexity will continually increase and that it will place stricter demands on the military intelligence service. The purpose has been to understand how coworkers in the military intelligence service today views complex problems and what obstacles and opportunities exist to meet them. The study has sought answers to how the intelligence service can develop its ability to understand complex problems. This study was conducted using a qualitative method based on a workshop and semi-structured interviews. The collected data has first been analyzed based on the perspectives highlighted by the empiric and then discussed based on the reference framework. The frame of reference consists of theories and concepts in complex intelligence problems, Sensemaking, cognitive pitfalls and military design thinking. The results of the study indicate that there is a good knowledge of complex problems in general, but that methods, leadership, organizational culture and the physical work environment limit their management. The ability can be developed by in a more explicit way define complex intelligence problems within the organization and adapt working methods to them. Furthermore, the results indicate that the higher management level within the organization, as well as the clients, the Swedish Armed Forces and the Government Offices, have a key role in the changes that are required. Finally, the results also show that Sensemaking and Military Design Thinking could contribute to further develop understanding and dealing with complex problems.

Emerging advances in the realm of Artificial Intelligence (AI) have had a tremendous impact on various fields around us and society as a whole. As technologies continue to evolve, so will the role of designers when it comes to using AI. It has the potential to be the next tool designers use to create human-centered products and services. To truly understand AI and harness its capabilities, it is crucial to demystify the term and its inner workings. This thesis is explorative research to shed light on collaborative intelligence and how designers can harness the capabilities of AI. It further explores how to integrate the principles of design and AI to create AI-driven products and services. In addition to background research conducted on both design and AI, the importance of both these fields’ intersection was also researched upon. The project followed the Double Diamond design process principles, consisting of four phases: discover, define, develop, and deliver. This process was then used again to design a framework that bridges the gap between AI &amp; design principles. This research aimed to explore how designers could use AI to develop new products and services. The project resulted in a framework that guides designers on how to get acclimated to AI and uses a specific set of principles to design for AI. It contains concepts necessary to understand the different aspects of AI and aims to build a common language amongst all AI practitioners. The framework also serves as a basic outline of a workshop that provides various design methods that AI practitioners can use to ideate AI-driven solutions. / Framsteg inom Artificiell Intelligens (AI) har redan haft enorma effekter på diverse ämnesområden med direkt eller indirekt påverkan på oss människor. I och med att teknologin som utnyttjar AI kommer att utvecklas, kommer även rollen för designers att förändras. AI innehar potentialen att bli nästa verktyg som kan brukas för att skapa människocentrerade produkter och tjänster. För att förstå och nyttja AI och dess förmåga är det kritiskt att avmystifiera termen och dess potential. Detta explorativa arbete syftar till att nysta upp kollaborativ intelligens samt att undersöka hur det kan användas av designers för att nyttja AIs fulla potential. Därtill utforskar arbetet hur AI och designprinciper kan integreras för att skapa AI-baserade produkter och tjänster. Utöver forskningen inom design och AI undersöks även fältens skärningspunkter. Följande arbete använder sig av Double Diamond designprocessen och dess principer: discover, define, develop, and deliver. Denna process kommer att användas för att konstruera ett ramverk som binder samman AI och designprinciper. Arbetet syftar till att utforska hur designers kan använda AI för att skapa nya produkter och tjänster. Resultatet är ett ramverk som kan vägleda designers att acklimatisera sig med AI och dess specifika principer för att kunna applicera AI i sitt arbete. Ramverket innefattar nödvändiga koncept för att förstå olika aspekter av AI och strävar efter att bygga ett gemensamt språk för alla utövare av AI. Ramverket ger dessutom riktlinjer för att strukturera workshops som förser alla möjliga AI användare med designmetoder för att skapa AI baserade lösningar.

<p>Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att <em>designa</em> tjänster. Uppsatsen har använt en kvalitativ metod vid datainsamling. Detta har gjorts genom intervjuer med de tre valda försäkringsbolagen samt med en tjänstedesignbyrå som samarbetat med ett av bolagen. Teoriavsnittet inleds med en teoretisk bakgrund där en djupare förståelse skapas inom områden Service Management och Design Thinking. Detta för att underlätta tolkningen och analysen av teorierna. En teoretisk modell för tjänsteutveckling har valts ut för respektive område, samt en som tolkas dess skillnader och likheter. Samtliga teorier har sedan tolkats och analyserats utifrån den empiriska studien av försäkringsbolagen. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att de studerade försäkringsbolagen inklusive tjänstedesignföretaget arbetar utifrån kundens behov när det utvecklar tjänster. Däremot visar undersökningen att försäkringsbolagen inte interagerar med kunden i den utsträckning som teorin säger samt att försäkringsbolagen anlitar tjänstedesignföretaget i ett senare skede av tjänsteutvecklingen än vad som egentligen är syftet enligt teorin. Intresset för Design Thinking kommer främst från tjänstedesignföretaget och inte i första hand  från försäkringsbolagen. Utvecklingen från Service Management till Design Thinking visar även att designerns roll har förändrats då denne nu kommer in och är med genom hela processen istället för att som tidigare endast vara med i slutskedet.</p> / <p>Design Thinking is a relatively young and unexplored field with its roots in Service Management. By using the tools and methodology of designers, working in multidisciplinary teams and focusing on the consumers needs Design Thinking can contribute to the development of services and thereby increase the profitability for business. The objective of this paper is to construct a thorough description of the field Design Thinking and its methodology in service development. This is subsequently applied to the swedish insurance sector to comparatively describe how three insurance companies develop their services in one of the worlds greatest service industries. The paper initially describes and explores the development from Service Management to Design Thinking and how one has gone from merely developing services to <em>designing </em>services. Some conclusions that the paper has discovered are that the insurance companies we studied focus on consumer need. However, the study shows that the companies don't interact with the consumer to the extent that is described in the the theorethical models relevant for the paper. According to the study of Design Thinking, the designer is supposed to be involved throughout the entire process and not merely in the later fases as they are in Service Management. The analysis shows that the insurance companies choose to recruit designers only when they feel it to be neccesary, not involving them in the business development which is the next competitive advantage for companies today.</p>