Detta är en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk metodansats. Studien syftar till att försöka förstå hur elever i åk 3 och 9 upplever fenomenet läslust och vad som motiverar dem att läsa. Genom att utgå från elevers texter och deras beskrivningar av läslust och av vilka faktorer som motiverar eller hämmar läsning, har jag försökt att tolka elevernas uppfattningar om läslust. Studien är genomförd i två klasser på låg- respektive högstadiet och eleverna har med hjälp av frågor på en tankekarta fått skriva helt fritt om fenomenet läslust. Med stöd i en del av läs- och motivationsforskningen har jag försökt koppla elevernas texter till teorin och i analysen lyft fram och tolkat deras uppfattningar, känslor och upplevelser av vad läsning kan vara. Resultatet visar att elever uppfattar läsning som ett positivt måste om engagemanget, läslusten, finns. Eleverna beskriver hur de gör "mentala förflyttningar" eller känner "ett sug" efter att läsa. Elever som istället upplever olust och inte ser läsningen som något viktigt för dem, beskriver läsning som ett negativt måste, något "trist" eller "meningslöst" som skolan tvingar dem till. En slutsats i min studie är att undervisningen i skolan inte spelar den aktiva roll som den borde göra. Eleverna skriver inte i sina texter att lärare eller undervisning fungerat som en motiverande faktor för deras läslust. Denna slutsats har jag dragit utifrån ett begränsat antal elever och utifrån den uppgift jag gav dem och säger inget generellt om undervisningens betydelse för läslusten.

Many students feel that studying social studies is boring and not relevant to their lives. In social studies, the most common method of instruction is the transmission model in which the textbook becomes the curriculum and the teacher transmits knowledge through lecture. In the participatory model of instruction, the teacher facilitates student-led literature discussion groups utilizing narrative and expository trade books with the textbook as a resource. Previous research has indicated that instructional methods may affect student attitude and achievement; however, there is limited empirical research that is definitive on which instructional method is significantly better for students. The purpose of this study was to compare the effects of literature-based instruction with lecture-style instruction on student achievement and attitude toward social studies. Participants included 76 Grade 8 U.S. History students from two middle schools in a southern state of the United States. Of these 76 students, 28 were in the experimental group and 48 were in the control group. All students were administered a content knowledge test and an attitude toward social studies survey before beginning the unit of study and again after the conclusion of the unit. To analyze the data from content knowledge, a repeated-measures analysis of variance was used with the difference scores serving as the dependent variable. Results showed that there was not a significant difference in content knowledge difference scores from pretest to posttest between students taught through literature-based instruction and those taught through lecture-style instruction. To analyze the data from the attitude survey, the two groups’ difference scores were compared on a repeated measures multivariate analysis of variance. The results indicated that two of the nine constructs tested showed a significant difference from the pre-study survey to the post-study survey which were: (a) attitude toward social studies and (b) student perception of the usefulness of social studies. The findings from this study suggest that when students are taught social studies through literature-based instruction, they are more likely to have significantly higher attitudes toward the subject and find relevance to their own lives than when they are taught through lecture-style instruction using only the textbook.

No description available.

This study aims to identify and evaluate how teachers effectively can bring literature to life in the EFL classroom and promote high school students’ engagement and understanding of the text. Through a comprehensive literature review and analysis of empirical data, this study will provide recommendations for teachers on how to enhance the teaching of literature and improve students’ comprehension, critical thinking, and engagement with texts. While challenges in the EFL classroom have been studied, research exploring literature as a means of promoting reading engagement is limited and outdated. Our study contributes to this area of research and presents a few examples of how teachers can incorporate literature in dynamicand engaging ways. As research in this area evolves, new ideas and approaches will undoubtedly emerge. Keywords: literature in the classroom; teaching literature; why literature; effective strategies for teaching literature; teaching literature EFL; effective strategies literature; More Happy Than Not; Adam Silvera.

Middle school French immersion teachers often report that they have a difficult time engaging their students in second language reading. This research used a constructivist, critical, and pragmatic approach to case study to explore middle school French immersion students’ perceptions of themselves as readers of French and of their experiences with reading in French. The research sought to understand, through thematic cross-case analysis, which themes appear most prominently in student accounts of their experiences with reading in French. Four major themes were identified: choice, assigned work, understanding, and interest. Additionally, the research sought to identify which instructional strategies might be most effective in promoting student engagement in reading in an additional language. The findings suggest a need for highly differentiated instructional models that emphasize teaching students how to assess a text for its appropriateness to their interests and reading level and providing students with ample time for free, independent reading. / Graduate / 0515 / 0282 / 0279 / 0535 / 0727 / 0525 / jwhittin@uvic.ca

Elever i svensk grundskola verkar läsa allt mindre, både i skolan och på fritiden. Forskning och PISA- resultat visar att läsintresse och läsförmåga går hand i hand och kan skapa den s.k. Matteuseffekten eller läsklyfta som kan uppstå när läsförmågan styr elevers läsmotivation, hur mycket de läser och utvecklas som läsare. Tidigare forskning visar att olika faktorer inverkar på en elevs läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning. Många inom forskningsfältet menar att skolans insatser behöver riktas mot att stärka både läsförmågan och läsmotivationen, särskilt för elever i lässvårigheter. Studiens syfte är att undersöka hur några speciallärare i grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar för att motivera elever i lässvårigheter att lästräna samt öka läsintresset och skapa positiva attityder till läsning. Studiens resultat visar att speciallärarna beskriver att de motiverar eleverna att lästräna under lekfulla former, olika anpassningar beskrivs, t.ex. texter på rätt nivå, val kring läsning, realistiska utmaningar och tydliga mål som gynnsamma faktorer för ökad läsmotivation. Att eleverna ges möjlighet att lyckas och tro på sin egen förmåga och bli medbestämmande beskrivs kunna öka motivationen, samt att eleverna ser på sig själva som läsare, oavsett om de har lässvårigheter eller inte. Detta genom att skilja på lästräning och lustläsning för att stärka elevernas läsintresse och attityder till läsning. Ett brett utbud av texter beskrivs stärka elevernas läsintresse och en del i speciallärarens arbete för att skapa läsmotivation beskrivs handla om samarbete med bl.a. lärarkollegiet som också kan behöva motiveras och ges stöd, uppmuntran och vägledning. Diskussion förs bl.a. kring att synen på vem som ska jobba med läsmotivation och läsfrämjande arbete tydligare kan behöva uttalas samt att samordnade insatser kan bidra till ökad läsning och stärkt läsengagemang och gynna läsmotivationen. Studien förväntas bidra med några speciallärares beskrivningar av sin förståelse av läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning när det kommer till elever i lässvårigheter.