This study aims to explore which literacy learning methods teachers that work in lower primary school, are using and their thoughts about their choices. The thesis begins with learning theories, previous research and also a review of different literacy learning methods. The empirical material is seven qualitative interviews from teachers working in four different counties. The interviews have been analyzed and discussed with basis in the aim and the question formulations of the study. The result shows that the teachers use not only one, but a mix of several literacy learning methods in their teaching. The informants meet pupils in different level of their literacy learning and the teachers have to adapt the teaching in different ways to enable development for all pupils. According to the teachers there are two recurrent reading impairments. One of them is that the pupil’s don´t know the sound of the letters. The other one is that they are not able to put the sounds together into a complete word.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilken betydelse tillgång till specialpedagog på skolan har för elever i läs- och skrivsvårigheter med tanke på utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram. Betydelsen ses då med fokus på innehållet och dokumentationen i de skriftlig utformade åtgärdsprogrammen, samt dess utvärdering och uppföljning. Frågor jag då ställer mig är om dokumentationen i och omkring åtgärdsprogrammen är sådan att det framkommer om det skett en kartläggning av eleven och om denna kartläggning följts upp med utvärdering och uppföljande åtgärder för fortsatt utveckling. Jag frågar mig även om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet på grupp eller organisationsnivå. Min metod utgöras av en jämförande studie av åtgärdsprogram, där jag jag ser på hur dessa skolor utvärderat och följt upp elevernas situation genom kartläggning och/eller test. Jämförelsen sker mellan åtgärdsprogram från två skolor. Den ena skolan har tillgång till specialpedagog på skolan, den andra har det inte. Jämförelsen sker utifrån utvalda faktorer som ett åtgärdsprogram är tänkt att behandla. Då den undersökning som bedrivits är starkt begränsad bör arbetet endast ses som hypotesgenererande, hur det verkligen förhåller sig bör undersökas i ett större sammanhang. I den jämförande studien ingår åtgärdsprogram utformade för två elever från respektive skola. Svaret på mina frågor, enligt den här studien, visar på att tillgången till specialpedagog på skolan har betydelse för elever med läs- och skrivsvårigheter beträffande dokumentation, åtgärder, utvärdering och uppföljning i åtgärdsprogrammen. Det har även betydelse när det gäller utvecklingen av skolan till en lärande organisation.</p>

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka vilken betydelse tillgång till specialpedagog på skolan har för elever i läs- och skrivsvårigheter med tanke på utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram. Betydelsen ses då med fokus på innehållet och dokumentationen i de skriftlig utformade åtgärdsprogrammen, samt dess utvärdering och uppföljning. Frågor jag då ställer mig är om dokumentationen i och omkring åtgärdsprogrammen är sådan att det framkommer om det skett en kartläggning av eleven och om denna kartläggning följts upp med utvärdering och uppföljande åtgärder för fortsatt utveckling. Jag frågar mig även om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet på grupp eller organisationsnivå. Min metod utgöras av en jämförande studie av åtgärdsprogram, där jag jag ser på hur dessa skolor utvärderat och följt upp elevernas situation genom kartläggning och/eller test. Jämförelsen sker mellan åtgärdsprogram från två skolor. Den ena skolan har tillgång till specialpedagog på skolan, den andra har det inte. Jämförelsen sker utifrån utvalda faktorer som ett åtgärdsprogram är tänkt att behandla. Då den undersökning som bedrivits är starkt begränsad bör arbetet endast ses som hypotesgenererande, hur det verkligen förhåller sig bör undersökas i ett större sammanhang. I den jämförande studien ingår åtgärdsprogram utformade för två elever från respektive skola. Svaret på mina frågor, enligt den här studien, visar på att tillgången till specialpedagog på skolan har betydelse för elever med läs- och skrivsvårigheter beträffande dokumentation, åtgärder, utvärdering och uppföljning i åtgärdsprogrammen. Det har även betydelse när det gäller utvecklingen av skolan till en lärande organisation.

Elevers läsutveckling är ett aktuellt ämne i skolan. Läraren bör ha god kompetens och undervisa på varierade sätt för att kunna möta alla elever och för att bibehålla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sätter krav på att läraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka dramapedagogikens möjligheter i läsundervisningen och vilka effekter den har på elevers läsutveckling. För att kunna tillämpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers läsning krävs det att läraren har kunskap om ämnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar noggrant analyserades. Endast artiklar som uppfyllde vårt syfte inkluderades i resultatet. Resultatet utgjordes av fyra kategorier där möjligheterna och effekterna av dramapedagogiken beskrivs: Läsintresse, Läsförståelse, Läsflyt och Att läsa med kroppen. I resultatet framkom det att dramapedagogik har effekt för elever i svårigheter. Dramapedagogik kan även bidra till att elever får en större motivation till att läsa, bättre självförtroende samt en mer positiv inställning gentemot läsningen. Dramapedagogiken kan innebära goda möjligheter till en undervisning där elever utvecklar sitt läsflyt och får bättre läsförståelse. Vi efterlyser forskning som går vidare in på djupet om dramapedagogikens effekter på läsundervisningen och framförallt elevers läsförståelse.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten. Slutsatsen visar att eleven aldrig bör lämnas ensam med en text som den inte förstår, då eleven utestängs från den matematiska processen och det matematiska tänkandet.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten. Slutsatsen visar att eleven aldrig bör lämnas ensam med en text som den inte förstår, då eleven utestängs från den matematiska processen och det matematiska tänkandet.

Ett av skolans mest utmanade uppdrag kan vara att upptäcka och arbeta med elever med lässvårigheter. Det övergripande syftet med den här översikten är att peka på hur modellen Simple View of Reading kan visa på de färdigheter som krävs vid läsning, svårigheter som kan uppstå och passande moment i arbete med dessa. Genom litteraturöversikten har nio nyutgivna internationella forskningsartiklar granskats för att svara till syftet. Översikten har sökt fokusera på inkludering av artiklar som endast behandlar yngre elever utan funktionsnedsättningar som adhd, apsperger, autism och/eller svårigheter genom tvåspråkighet. Alla artiklar i översikten är vetenskapligt granskade. Artiklarna redovisas utifrån teman som framkommit under analysarbetet. De övergripande forskningsfrågorna var: Hur ser forskning på läsning utifrån modellen Simple View of Reading? Hur synliggörs lässvårigheter utifrån modellen Simple View of Reading? Vilka förebyggande åtgärder blir synliga? Resultatet visar på att läsförståelse kan till stor del förklaras genom färdigheterna avkodning och språkförståelse. Vidare så visas att tre olika lässvårigheter kan synliggöras, avkodningssvårigheter, läsförståelsesvårigheter och blandade svårigheter. Resultatet visar även på de kognitiva färdigheter som elever med olika lässvårigheter behöver i förebyggande eller ingripande hjälpprogram. I översikten diskuteras artiklarnas olika ståndpunkter utifrån teman och även huruvida den svenska översättningen av modellen kan ses ha samma förklaringskraft som den engelska.

Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om lässvårigheter hos elever i de yngre åldrarna. Vad beror lässvårigheter på och vad kan det leda till hos eleven? Vilka metoder finns för att förebygga och åtgärda lässvårigheter? Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga publikationer analyserats. Resultatet visar att lässvårigheter främst beror på brister i läsutvecklingen, framför allt bristande fonologisk medvetenhet. Motivation är också en bidragande faktor till att brister i läsutvecklingen uppstår. Att eleven har låg motivation beror ofta på att föräldrarna har en negativ inställning till läsning, men det kan också bero på andra sociala faktorer. Miljön i klassrummet är även en faktor som påverkar eleven, exempelvis stora klasser och ett tävlingsinriktat klassrum. För att förebygga att eleven får låg motivation är digital teknik användbart. Det viktigaste är att försöka förebygga lässvårigheter tidigt genom att arbeta med läsutvecklingen redan i förskola och förskoleklass. Att arbeta tillsammans i klassen och lära ihop motverkar också lässvårigheter. Det är även viktigt att uppmuntra elevens läslust och skapa motivation hos eleven genom exempelvis dagliga lässtunder.

Dyslexia is according to a widespread definition a neurobiological dysfunction resulting in phonological problems. However, the problems that dyslexic children experience is also the result of the fact that dyslexics often compensate for their difficulties by avoiding reading and writing that is not absolutely necessary. Thus, it is crucial with early interventions that can break this downward spiral. This work is a systematic literature review aimed to investigate the quantitative research from the past decade of computers as an educational tool for children with dyslexia.

Abstract The purpose of this study was to examine what procedures there are to discover reading difficulties amongst students with another mother tongue than Swedish, and what teaching strategies teachers use in their teaching of these students. Teachers' competences were also examined. The data consisted of one focus group interview with teachers, four interviews at the organizational level as well as 68 questionnaires to teachers. The result from the respondents and informants research questions were thematised and collated and compared with the background of the research. The result shows a lack of routine for revealing multilingual pupils with reading difficulties. The municipality where the study was conducted in 2012 focused on a language developing project, which has affected teachers' teaching strategies. However, teacher training in multilingualism is largely demanded among teachers. Conclusions from the study were that a routine to alert multilingual pupils in reading difficulties needs to be created. Even though there is recognition of the importance of early detection and early intervention when it comes to literacy development, multilingual pupils are rarely targeted with these efforts. Teachers are unsure about effective strategies for these students, this requires further skill enhancements.