Undersökningens syfte är att sammanställa vad den didaktiska forskningen kommit fram till angående hur lärare kan upptäcka lässvårigheter hos elever i årskurs 1–3 utifrån ett läsinlärningsperspektiv, samt hur lärarens kunskaper, inställningar och metoder påverkar elever i lässvårigheter. Litteraturen som använts i denna studie har hittats genom informationssökning i tre databaser, ERIC, PsycINFO och SWEPUB. Tre doktorsavhandlingar och sex vetenskapliga artiklar har använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att flera forskare anser att lärare behöver ha kunskap inom de olika problemområden som elever kan uppleva under läsinlärningen. Det betyder att lärare behöver ha kunskap om hur läsinlärning är uppbyggt för att kunna förstå vad det är eleven har svårigheter med. Resultatet visar även att läraren vanligtvis upptäcker lässvårigheter på grund av brister inom fyra områden och därmed är det extra viktigt läraren har kunskap inom de fyra områdena. Utöver det visar forskning att identifiering av elever i lässvårigheter bör ske så tidigt som möjligt, helst innan eleven börjar i årskurs ett. Anledningen till att identifiering bör ske tidigt är för att eleven inte ska hamna efter resten av klassen. Dock visar forskningen att flertalet lärare har en inställning till lässvårigheter som kallas ”vänta-och-se” pedagogik. Det innebär att lärarna väntar med att identifiera lässvårigheter hos eleverna eftersom de tror att svårigheterna beror på elevernas mognad. Den här attityden kan orsaka mer svårigheter för eleverna och därmed minska deras läslust. När läraren har identifierat lässvårigheter hos en elev behöver de har tillräckligt med kunskap om metoder för att stödja eleven. Läraren behöver ha kunskap om olika metoder och kunna vara flexibel i sin undervisning eftersom det kan finnas många olika sorters lässvårigheter som kräver olika metoder i en klass. Därmed behöver bra lärare ha god kunskap om läsinlärning, lässvårigheter och metoder, dessutom behöver läraren ha en inställning att vilja identifiera lässvårigheter så tidigt som möjligt.

Detta är en presentation om läsning och lässvårigheter, men betoningen ligger på läsinlärning, läsning och arbetssätt. Arbetet är gjort i form av en litteraturstudie för att vi ville se hur mycket böcker det fanns i ämnet, och om de kändes användbara. Vårt syfte har varit att bättre förstå hur läsning går till, vilka problem som kan uppstå samt vilka arbetssätt man kan använda i undervisningen. Vi vill att detta arbete ska kunna användas både av lärarstudenter och yrkesarbetande lärare.

Denna studie hade för avsikt att undersöka hur pedagoger arbetar med dyslexi i en mellansvensk skola, och ta reda på varför vissa barns funktionshinder upptäcks tidigt och varför vissa elever faller mellan stolarna. Informationen samlades in via intervjuer med tre stycken informanter och läsning av litteratur med aktuell forskning kring problemområdet. Resultat visar att barnen med läs- och skrivsvårigheter förbises på grund av olika anledningar, såsom att föräldrar nekar till att problemet finns eller att eleven kan vara sen i utvecklingen. Vissa barn kan vara duktiga på att undvika problemet, då de inte ser det. Många barn upptäcks i god tid på grund av att många skolor använder sig av en screenplan. I den finns olika punkter som pedagogerna ska gå igenom i varje årskurs för att eleverna inte ska upptäckas sent i skolåren. Det vill säga att skolan arbetar i förbyggande syfte. Pedagogerna vid skolan jag har intervjuat arbetar med den så kallade Bornholmsmodellen och det är anledningen till screenplanen.

Syfte: Att utreda förekomsten av ögonrelaterade läs-och skrivsvårigheter hos skolbarn. Metod: Studien bestod av en enkät med ögonrelaterade frågor, ett läsförmågetest och kliniska tester. 45 barn i årskurs 5 och 6 deltog från en mellanstadieskola i Växjö. De kliniska testerna bestod av fri synskärpa på avstånd och nära, +1-metoden för utredning av dold hyperopi, forier på nära håll, ackommodations amplitud, konvergens närpunkt, stereotest och ögonmotilitet. Läsförmågan undersöktes med ett screeningstest så kallade Läskedjor, ett test för att bedöma elevernas lästekniska förmåga, ordigenkänning samt ordavkodning. Resultat: En signifikant korrelation hittades mellan bokstavskedjor och ordkedjor (r = 0,4 , p < 0,05). Eleverna ansåg sig inte ha ögonbesvär. En jämförelse mellan Läskedjor och ögonbesvär visade en signifikant korrelation hos ordkedjor (r=0,44 , p < 0,05) men inte hos bokstavskedjor (r=0,083 , p=0,6). Det framgick att större delen av eleverna hade en esofori (35%) samt en ortofori (56%) på nära håll. Inga signifikanta värden hittades mellan Läskedjor och forier (ordkedjor; r=0,05 , bokstavskedjor; r=0,24). Inga signifikanta värden kunde hittas mellan de övriga kliniska testerna med Läskedjor (KNP: bokstavskedjor r=0,004 , ordkedjor: r=0,17 , Ack amplitud: bokstavskedjor: r=0,04 , ordkedjor: r=0,03). I jämförelse med fri synskärpa och +1-metoden visade sig, utifrån medelvärdet, att eleverna är emmetropa samt hyperopa. ANOVA för en faktor visade ingen signifikant skillnad mellan upprepade mätningar av KNP (p=0,4) samt ackommodations amplitud (p=0,8). Medelvärdet för KNP (cm) var 4,17 ± 1,80 och för ackommodations amplitud (D) 15,91 ± 4,38. Slutsats: En signifikant relation hittades mellan Bokstavskedjor och Ordkedjor. Ordkedjor är relaterade till ögonbesvär. Ingen relation hittades mellan de kliniska testerna och Läskedjorna.

I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lässtöd, ökat behov är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a. okunskap för några decennier sedan, kan idag diagnostiseras. Syftet med den här studien är att göra en kvalitativ undersökning på hur vissa lässvaga elever uppfattar sin situation och om de känner sig hjälpta av den hälp de erbjuds. I studien undersöks också vad lärarna anser om elevernas situation. Följande frågeställningar är i fokus för undersökningen: i) Hur upplever eleven den hjälp de får? ii) På vilket sätt har elevernas läsförmåga utvecklats i relation till den hjälp de erbjudits? iii) Hur betraktar lärarna situationen? Med utgångspunkt från teoriböcker som behandlar kvalitativa studier, genomfördes en empirisk studie i form av intervjuer med fyra elever i år 6-9, samt två sv2 lärare som undervisar dem extra i svenska. Resultatet sattes sedan i relation till tidigare forskning i ämnet. Resultatet av studien visar att elever och lärare har olika åsikter om elevernas situation. Resultaten visar även hur viktigt det är att hjälpen sätts in tidigt, är kontinuerlig med planering, målsättning och uppföljning.

Auditiva tolkningssvårigheter är ett vanligt funktionshinder med stora negativa konsekvenser förbarnets språkutveckling. En omfattande forskning har visat på långtgående följder av barnsauditiva svårigheter, men kunskapen når inte alltid ut till pedagogerna i skolan. Perceptionsnedsättningenär ofta medfödd, men symptomen hos små barn kan vara otydliga och misstolkasdärför lätt. Alltför många upptäcks inte i tid och somliga inte alls och om lärarna inte har kunskapom funktionshindret, så finns det stor risk för att barnen inte får rätt hjälp. Syftet med detta arbete är att undersöka, hur följderna av en auditiv perceptionsstörning påverkarden dagliga skolsituationen och även att ta reda på, om tecken på auditiva svårigheter märks redanunder förskoletiden, då man har möjlighet att gå in med åtgärder för att förebygga kommandeskolsvårigheter. Ett övergripande syfte är förstås också, att synliggöra funktionshindret för attdärmed försöka öka förståelsen för drabbade barns situation. För att uppnå målet har jagundersökt, hur några grundskoleelever med dokumenterat nedsatt auditiv förmåga och derasföräldrar upplever skolsituationen, huruvida symptom på auditiva perceptionssvårigheteruppmärksammades redan under förskoletiden samt hur de individuella upplevelserna förhåller sigtill forskningens mer generella resultat. Utfallet blev mer entydigt än jag förväntat mig. Resultatetvisar, att alla barnen p.g.a. tidiga och ofta oidentifierade auditiva svårigheter fick stora problemmed att lära genom att lyssna och läsa och med att minnas det de lärt, när de började skolan ochatt svårigheterna finns kvar flera år efteråt. Mitt arbete visar tydligt på nödvändigheten avidentifikation och insatser före skolåldern för att förhindra att barnen får inlärningsproblem menockså på vikten av att arbetsuppgifter, tidsramar och miljö anpassas för dem, så de får möjlighetatt lära på sina egna villkor för att kunna ta kontroll över den egna studiesituationen.

<p>Detta är en presentation om läsning och lässvårigheter, men betoningen ligger på läsinlärning, läsning och arbetssätt. Arbetet är gjort i form av en litteraturstudie för att vi ville se hur mycket böcker det fanns i ämnet, och om de kändes användbara. Vårt syfte har varit att bättre förstå hur läsning går till, vilka problem som kan uppstå samt vilka arbetssätt man kan använda i undervisningen. Vi vill att detta arbete ska kunna användas både av lärarstudenter och yrkesarbetande lärare.</p>

<p>I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. <em>Resurser, lässtöd, ökat behov</em> är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a. okunskap för några decennier sedan, kan idag diagnostiseras. Syftet med den här studien är att göra en kvalitativ undersökning på hur vissa lässvaga elever uppfattar sin situation och om de känner sig hjälpta av den hälp de erbjuds. I studien undersöks också vad lärarna anser om elevernas situation. Följande frågeställningar är i fokus för undersökningen: <em>i</em>) Hur upplever eleven den hjälp de får? <em>ii</em>) På vilket sätt har elevernas läsförmåga utvecklats i relation till den hjälp de erbjudits?<em> iii</em>) Hur betraktar lärarna situationen?</p><p>Med utgångspunkt från teoriböcker som behandlar kvalitativa studier, genomfördes en empirisk studie i form av intervjuer med fyra elever i år 6-9, samt två sv2 lärare som undervisar dem extra i svenska. Resultatet sattes sedan i relation till tidigare forskning i ämnet. Resultatet av studien visar att elever och lärare har olika åsikter om elevernas situation. Resultaten visar även hur viktigt det är att hjälpen sätts in tidigt, är kontinuerlig med planering, målsättning och uppföljning.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD. BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD. I enkätundersökningen framkom att eleverna har en relativt god insikt i sitt eget lärande. Den visar också att de flesta eleverna har en positiv inställning till att arbeta med BRAVKOD.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur lässvårigheter och läsinlärningsproblematik yttrar sig, samt hur framgångsrik undervisning organiseras med detta i åtanke. Studiens resultat baseras på tidigare forskning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur visar sig lässvårigheter i de första årskurserna (förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3)? Hur kan lärare arbeta för att förebygga uppkomsten av lässvårigheter och underlätta för elever med sådan problematik? Studien visar att lässvårigheter går att upptäcka redan hos barn i förskoleklass och att det på så vis går att förutse hur läsutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga årskurserna kan svårigheter bli synliga redan i den grundläggande lästräningen och hindra eleven från fortsatt utveckling. Ofta visar sig svårigheterna genom otillräcklig avkodningsförmåga, bristande automatiserad läsning, svag läsförståelse samt låg motivation. Identifiering av elever med svårigheter bör ske i ett tidigt stadie så att åtgärder kan sättas in. Undervisningen bör i största möjliga mån utgå från de olika elevernas förutsättningar och detta kan ske genom att läraren anammar flera undervisningsmetoder. I denna studie presenteras såväl övergripande faktorer för en lyckad läsundervisning som mer specifika metoder och strategier. Att identifiering och insatser ofta dröjer kan bottna i lärares okunskap om lässvårigheter och otillräckliga verktyg för att möta elever med denna problematik, varför utökad kunskap om detta är nödvändig.