Sammanfattning Vår uppsats är en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer på fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom läs- och skrivlärande i förskoleklass. Uppsatsen är baserad på intervjuer av sex verksamma lärare och deras uppfattningar av Trullemetoden. Våra frågeställningar är följande: Hur förhåller sig lärare till Trullemetoden i förskoleklass? Hur skiljer sig lärarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass? Vilka möjligheter och begränsningar finns enligt lärarna i Trullemetoden? Resultatet visar att de intervjuade lärarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden är bra och positivt, genom exempelvis att lärarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhållningssätt. Arbetssättet i Trullemetoden tenderar till att vara varierat för eleverna, då det finns möjlighet att lyssna på sagor, skriva och spela Trullespel. Lärarna menar vidare att eleverna uppskattar Trulle som positivt och likaså upptäcker de bokstäver i sin omgivning. Trullemetoden är en metod som utgår från en språklig medvetenhet på ett lekfullt sätt via exempelvis rim, ramsor och sånger. Eleverna utvecklas genom delaktighet, samspel och kommunikation.

Detta är en presentation om läsning och lässvårigheter, men betoningen ligger på läsinlärning, läsning och arbetssätt. Arbetet är gjort i form av en litteraturstudie för att vi ville se hur mycket böcker det fanns i ämnet, och om de kändes användbara. Vårt syfte har varit att bättre förstå hur läsning går till, vilka problem som kan uppstå samt vilka arbetssätt man kan använda i undervisningen. Vi vill att detta arbete ska kunna användas både av lärarstudenter och yrkesarbetande lärare.

<p>Detta är en presentation om läsning och lässvårigheter, men betoningen ligger på läsinlärning, läsning och arbetssätt. Arbetet är gjort i form av en litteraturstudie för att vi ville se hur mycket böcker det fanns i ämnet, och om de kändes användbara. Vårt syfte har varit att bättre förstå hur läsning går till, vilka problem som kan uppstå samt vilka arbetssätt man kan använda i undervisningen. Vi vill att detta arbete ska kunna användas både av lärarstudenter och yrkesarbetande lärare.</p>

Syftet med denna uppsats är att göra en metodutvärdering av metoden, Reading to Learn. Utvärderingen kommer visa om metoden har några begränsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolämnen. För att komma fram till ett resultat används aktionsforskning vilket innebär observationer, intervjuer och eget utförande. Genom observationer och intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrån det insamlade materialet kunde metoden utvärderas. Resultatet visar att metoden är användbar enligt olika perspektiv hos lärare. Eleverna är dock inte lika entusiastiska till metoden. De anser att metoden är tidskrävande men metoden visar på ett bra resultat i prov och metoden är individanpassad. Observationernas resultat visade hur eleverna och lärarna samverkade under lektionerna. Intervjuerna medförde en bra bild av metoden och hur lärarna och eleverna anser att den hjälper dem i undervisningen. Mitt utförande av metoden gav en helhet. Den fick sammanställa alla observationer och intervjuer. Jag fick se att mina observationer och intervjuer stämde med vad lärare och elever sa. Det viktigaste med metoden är att den låter eleverna utforska texter mer på djupet.  Metoden används till att gå igenom en text noggrant och med fokus på många olika aspekter av texten, till exempel, i många vinklar som enskilda ords betydelser, meningsuppbyggnad, struktur etc.

Studien utgör en analys av två versioner av läseboken "Första boken" utifrån de olika läroplaner som gällde vid respektive publicering, respektive samtida omvärldsperspektiv samt rådande pedagogiska principer och lästeoretiska ställningstaganden. Uppsatsen presenterar kortfattat tidigare läromedelsforskning, de båda läseboksversionerna, undervisningsplan U 55, läroplan Lgr 62, samt läsebokens författare och illustratör. Analysen av de två läseboksversionerna visar att innehållet följer läroplaner, pedagogisk forskning, samt rådande svensk livsstil och svenska samhällsnormer, när dessa inte krockar med befästa traditioner inom skolvärlden såsom lärarkulturen och läsebokens utformning och roll i undervisningen. Exempelvis är de mest uttryckligt rasistiska och könskonserverande bilderna och formuleringarna i den första versionen ändrade eller borttagna i den omarbetade versionen. Dock kvarstår de flesta texter och bilder som skildrar pojkar och flickor på ett könstypiskt vis, samt texter som går att relatera till skolans traditionella roll som fostrare. Läsebokens dominerande roll i undervisningen stärks i och med att innehållet utökas i den nya versionen, samtidigt som hela läromedelspaketet kompletteras ytterligare. "Första boken", som skrivs av läsforskare, använder sig i vissa fall av aktuell pedagogik, som inte verkar vara befäst bland lärare ute på fältet, vilket gör att några moment omarbetas i den nya versionen eller försvaras och förklaras i anvisningarna i "Lärarens bok". Studiens resultat och analys bekräftas och förtydligas i flera fall utifrån de intervjuer som uppsatsförfattaren har gjort med författaren Åke W Edfeldt, författaren Jon Naeslund genom sonen Lars Naeslund och illustratören Kerstin Romare.

<p>Studien utgör en analys av två versioner av läseboken "Första boken" utifrån de olika läroplaner som gällde vid respektive publicering, respektive samtida omvärldsperspektiv samt rådande pedagogiska principer och lästeoretiska ställningstaganden. Uppsatsen presenterar kortfattat tidigare läromedelsforskning, de båda läseboksversionerna, undervisningsplan U 55, läroplan Lgr 62, samt läsebokens författare och illustratör.</p><p>Analysen av de två läseboksversionerna visar att innehållet följer läroplaner, pedagogisk forskning, samt rådande svensk livsstil och svenska samhällsnormer, när dessa inte krockar med befästa traditioner inom skolvärlden såsom lärarkulturen och läsebokens utformning och roll i undervisningen. Exempelvis är de mest uttryckligt rasistiska och könskonserverande bilderna och formuleringarna i den första versionen ändrade eller borttagna i den omarbetade versionen. Dock kvarstår de flesta texter och bilder som skildrar pojkar och flickor på ett könstypiskt vis, samt texter som går att relatera till skolans traditionella roll som fostrare. Läsebokens dominerande roll i undervisningen stärks i och med att innehållet utökas i den nya versionen, samtidigt som hela läromedelspaketet kompletteras ytterligare. "Första boken", som skrivs av läsforskare, använder sig i vissa fall av aktuell pedagogik, som inte verkar vara befäst bland lärare ute på fältet, vilket gör att några moment omarbetas i den nya versionen eller försvaras och förklaras i anvisningarna i "Lärarens bok". Studiens resultat och analys bekräftas och förtydligas i flera fall utifrån de intervjuer som uppsatsförfattaren har gjort med författaren Åke W Edfeldt, författaren Jon Naeslund genom sonen Lars Naeslund och illustratören Kerstin Romare.</p>

Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter? / Which methods and tools are useful for students in reading and writing difficulties?

I vår inledande studie, Läsfrämjande undervisning i gymnasieskolan (2023), genomförde vi en systematisk litteraturstudie om läsfrämjande undervisning och fann att högläsning för gymnasieåldern inte är lika vanligt förekommande som andra läsmetoder. Denna observation väckte vår nyfikenhet och ledde oss till beslutet att med en kvalitativ ansats undersöka hur svensklärare ser på högläsning i sin undervisning på gymnasiet och hur de relaterar sin syn till sina undervisningsmetoder. Vi valde att genomföra individuella semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lärare inom gymnasieskolan. Utifrån nio frågor om högläsning och läsning träffade vi lärarna individuellt under cirka 30 minuter. Efter intervjuerna har vi transkriberat och analyserat inspelningarna. Vi kategoriserade och sammanställde sedan intervjuerna för att bättre förstå lärarnas synpunkter och tillvägagångssätt. Alla de intervjuade lärarna säger sig använda högläsning som en metod i sina klasser. Lärarna anser att högläsning främjar läsförståelsen, men också att det är en metod som lugnar klassen, och skapar en gemenskap. Högläsning ses som en social aktivitet som stärker lärandet och det framkom att svenskämnet också kan ses som ett hantverksämne vilket lärs ut bäst genom att praktisera det tillsammans genom högläsning.